Västeråkra
Från 299 kr
Tureholm
slott, kloster, vy, byggnad, fotografi, photograph
Masse har tagit 15 bilder av kyrkan vid olika tillfällen under en period av 16 år. Här ser man den rätt slitna södra fasaden och en bit av faltaket, som verkar vara i gott skick. Några gångar till kyrkans 3 portar finns inte och endast två gravar är synliga. Långhuset t v är byggt i romansk stil på 1220-talet och till det hörde ett kor med tvärskepp, den södra tvärskeppsgaveln syns mitt på bilden. Till denna kyrka hade man planerat ett stort torn i väster. I stället för att bygga tornet, rev man det gamla koret på 1280-talet utom södra tvärskeppsväggen och byggde ett nytt kor med sakristia i gotisk stil, man återanvände det gamla korets stenmaterial. Fasaden har tre portar, unikt bland Gotlands kyrkor. T v ses likporten, i mitten församlingsporten och t h konfirmandporten.
Nätra kyrka, interiör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Vid kyrkans första större reparation, som ägde rum redan 1847-1848 under ledning av Lars David Geting, fick altarväggen den utformning som den fortfarande har, komponerad och utförd av Olof Hofrén i samarbete med Gustav Mauritz Kjellström. Korväggen indelas i fält åtskilda av tunna lisener som utgår från en bröstpanel. Bakom och över altaruppsatsen, som består av två släta halvkolonetter som bär upp ett entablement, målades dels illusoriska draperier, dels en perspektivisk kolonngång med kassetterat tunnvalv målat grått i grått. Över dörrarna på var sida om altarpartiet utförde Kjellström dekorativa målade reliefer i antikiserande stil. Till vänster skildras Jesus och barnen och till höger äktenskapsbryterskan inför Jesus. Ytterst på var sida rundlar med änglahuvuden.
Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg och föreställer Konungarnas tillbedjan. Den blev färdig 1805 och var bekostad av Eva Maria Ribbing, änka efter excellensen Gyllenstierna på Thorönsborg som på många sätt bidragit till den nya kyrkans uppkomst. Altarringen är dekorerad i Hörbergs stil av målaråldermannen Bengt Frökenberg i Linköping och är en efterbildning av altarringen i Gammalkils och S:t Lars kyrkor.
Skedevi kyrka har likt alla medeltida kyrkor en lång historia och identiskt med många av dem en komplicerad byggnadshistoria. Det senaste ingreppet av stor betydelse i Skedevis fall är kyrkans korparti i nyklassicistisk stil. Åtgärden var framtvingad av socknens befolkningsökning och genom insatsen åstadkom man en utvidgning av kyrkorummet. För arbetet, som slutfördes år 1807, ansvarade länsbyggmästaren i Nyköping Anders Sundström, som hade att följa Olof Tempelmans ritningar. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Ett över 100 år gammalt fotografi som skulle kunna vara taget idag. Det har heller inte funnits några skäl att förändra Isak Gustaf Clasons kanske första prov som villaarkitekt. Att karriären tog sin början i Åtvidaberg har sin förklaring i hans kamratskap med Theodor Adelswärd. När det vid baroniet uppstod behov av en ståndsmässig bostad vid sidan av godsets huvudbyggnad, ombads Clason inkomma med ett förslag i engels-amerikansk stil. Komplexet stod klart i slutet av 1880-talet.
Linköpings brandstation 1930. Vid tiden hade det gått 15 år sedan stadens brandväsen fått detta lyft. Den nya brandstationen ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse.
Finspångs slott uppfördes av Luis De Geer d.y. under 1600-talets senare hälft. Med inflytande av byggherrens egna skisser stod den nederländske arkitekten Adriaan Dortsman för de egentliga ritningarna. Resultatet blev ett lantslott i karolinsk stil som i stora drag bevarat sitt uttryck. Sedan fotograf Didrik von Essens bild från 1902 har emellertid miljön kring slottets entré förändrats. Till höger i bild ses det vackra orangeriet, uppfört 1832.
Interiör från Gustaf Rahms affär på Brahegatan 61 i Gränna. Gustaf Rahm står till höger och lutar med höger arm mot disken under en skylt märkt: KAFFE. Han står vid luckan över gången som skiljer mellan butik och personalutrymmet. Bakom disk står Vilhelm Rahm och Axel Svensson lutade mot hyllorna i avslappnad stil. Till vänster på disken står en våg samt höga glasburkar med möjligen bönor, ärter och mjöl.
Lappland. Lycksele. Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla prevetet tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.
Kräftor- Karlslundsgård 5 aug. 1967 I trapphallen på Karlslunds herrgård står en äldre herre i dörröppningen. Han är klädd i rutig kavaj, rutig skjorta, mörka byxor och mörka skor samt håller en käpp i sin högra hand. Sin vänstra hand stödjer han på dörrposten. En vit staty i antik grekisk stil håller två lampor i sina händer. den sitter på en sockel i början av trappan som leder upp tilll en annan våning.
Wartburg, borg nära Eisenach. Blev under 1200-talet residens för de thüringska lantgrevarna och ett centrum för den höviska riddarkulturen. Efter riksdagen i Worms fick Luther en tillflyktsort på Wartburg1521-22. År 1817 gjorde där radikala studenter 300-årsjubileet av Luthers framträdande till en protest mot den rådande politiska reaktionen. Wartburg genomgick 1838-90 en omfattande restaurering i romantisk stil. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=339542
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Solbergs kyrka, interiör. Arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Nationalromantisk stil. Byggd i trä med högt och brant sadeltak med strävor mellan fönstren ända ned till sockeln. Taket är täckt med rött tegel och de panelklädda väggarna är tjärade. Ett mindre torn finns på takets västra del. Invändigt består väggarna av synligt timmer, takbjälkarna är synliga, bänkarna är blåmålade och predikstolen målad i grönblått. År 1952 gjordes en restaurering, då en ny snidad altaruppsats tillkom.
Solbergs kyrka. Arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Nationalromantisk stil. Byggd i trä med högt och brant sadeltak med strävor mellan fönstren ända ned till sockeln. Taket är täckt med rött tegel och de panelklädda väggarna är tjärade. Ett mindre torn finns på takets västra del. Invändigt består väggarna av synligt timmer, takbjälkarna är synliga, bänkarna är blåmålade och predikstolen målad i grönblått. År 1952 gjordes en restaurering, då en ny snidad altaruppsats tillkom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.