Släkten Ljungkvist. Övre raden från vänster: Algot Hallin, Gösta Hallin (son till Algot Hallin), Anna Hallin (född Ljungkvist, maka till Algot Hallin), Karl Ljungkvist, Sven Ljungkvist (son till Fredrik Ljungkvist), Lisa Ljungkvist, Axel Ljungkvist,Greta Axelsson (dotter till Fredrik Ljungkvist), Fredrik Ljungkvist. Nedre raden från vänster: Holger Hallin (son till Algot Hallin), Charlotta Ljungkvist, Johanna Ljungkvist gift med Johan Gustafsson, Anna Lisa Ljungkvist (dotter till Axel Ljungkvist), Anna Ljungkvist (gift med Fredrik Ljungkvist), i hennes knä dottersonen Lennart.
Från 299 kr
Släkten Stenbeck, Gudhem. Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman?, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på gräsmattan, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
Text på baksidan av fotografiet.Vy från "Doktors- promenaden" Falkenberg, vid Garvareforsen- slänten. Byggnaden i mitten med bottenvåningen av sten är en kopparslagareverkstad enligt byggnadslov 1890-04-29 och ansökan om brandförsäkring 1893-08-22. Byggnaderna väster därom liksom verkstaden har legat på tomten nr 2 enligt beteckningarna 1808-1921 och sedan stg 945 (t.o.m. 1986-10-15). Verkstaden och byggnaden bakom låg vid en "Vattengränd" mellan Storgatan och Ätran. Norr om denna gränd låg tomten nr 1, numera Smeden 8, m.fl., vilka delvis synes till höger om kopparslagareverkstaden. Byggnaderna på tomten nr 2 låg kvar åtminstone till 1940 och är med på 1913 års karta ( men ej 1954). Staden förvärvade tomten 1940-11-19 och sålde 34 kvm 1941-06-17 att ingå i Smeden 8 en ligt tomtindelningen fastställd 1940-06-04 och stadsplan fastställd 1939-01-13. Falkenberg 1996-12-03 Carl Estmar.
Banvakt Klang. (Stationskarl Erik karlsson, bodde i bortre stugan). Gustav Blomqvist, banvakt, bodde i denna stuga. Två banvaktsstugor vid övergången. Detta är en av dem. NNeråt Björkullagården låg två, vid bäcken norr om stationen en (Banmästarbostad). (Nybro, Nockerud,Talltoppen. Mellan Älgarås o Gårdsjö). Dessutom en vid norra Slätte-viadukten. Förr fanns endast en plankorsning med grindar, som ställdes tvärs över järnvägsspåren då vägen skulle vara fri och sedan kunde vridas över vägen. Grindarna togs av tågen åtskilliga gånger. Banvaktsjobbet var ganska hårt. Skulle "posta" för tåget även nattetid, kanske ett par kilometer från banvaktsstugan. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
fotografi, häst, man, mustasch, träd, skogsdunge, landskap, åkermark, jordbruksredskap, jacka, plog, person, djur, skärmmössa, jordbruksarbete, får, protes
Mangårdsbyggnaden på Sannarps gård, som lär vara uppförd av klätt korsvirke. 1902 byggdes huset till med en flygel (revs 1950). I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Många ägare senare 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige. Släkten köpte även in närliggande Hjulebergs gods 1907.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
Den säregna gården Tryfall på Bonas ägor i Västra Ny. Notera manbyggnadens och flygelns rika fönsteromfattningar och spånklädda fasader. Bägge byggnaderna uppfördes omkring 1800. Fram till 1886 ägdes Bona av släkten Grill. Nämnda år förvärvade brukspatron Oscar Lundqvist gården. Genom sitt ägande av Bona kom han även i besittning av Tryfall. Gården, som även benämndes Eldsbränna, lät han utarrendera. På sin huvudgård kom han upplysningsvis att utveckla en framgångsrik avel på häst och nötkreatur. Efter att han flyttat sin verksamhet till gården Lindenäs 1902, kom Tryfall en tid att knytas till Västar Ny sjukhus.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Segerstads kyrka är medelstor, byggd 1804 helt i enkel stil, rappad fastän byggd av huggen sten, som är tagen från den förutvarande vackra och åldriga romanska kyrkan, som stått åtminstone sedan 1100-talet. Den nya kyrkan byggdes endast några meter ovanför norra kyrkogårdsmuren. I denna hade byggts tvenne gravkammare, den ena var känd sedan lång tid tillbaka. Den påträffades vid anläggandet av en grav men befanns tom. Vid grävning för en ny grav år 1970 påträffades den andra. Båda har legat i muren med ingång från norr. Den har tillhört Merserka släkten på Seltorp. På golvet syntes resterna efter flera enkla träkistor.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Wäring på Kungsgatan 36 i kv Kronofogden uppfördes 1913 åt Henning (1870-1948) och Lovisa (1871-1963) Holmberg. Husets namn kommer sig av att Henning var från orten Väring, norr om Skövde. Lovisa kom från Tyllered utanför Tvååker. Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och Villa Wäring stannade inom släkten till år 2015. Tomten hägnas av ett smidesstaket och utmed det går en smal trottoar. Där står en pojke som tycks stampa i en av de små sandhögarna som skyfflats upp på trottoaren.
Troligen delar av familjen Carlheim-Gyllensköld utanför sitt gods, Vallens slott/säteri i Våxtorp. Byggnaden är vid fototiden ca 100 år; den uppfördes efter att den äldre brann ner år 1801. Byggherre var då hovjägmästare O W Burenskiöld. Delar av den medeltida borgen på platsen finns dock troligen kvar i bottenvåningen. Godset ligger på en holme i Vallsjön och med sitt läge i gränstrakterna Danmark-Sverige har många strider utkämpets här i raken. Vallen kom in i släkten Carlheim-Gyllenskiöld genom giftermål år 1830. Slottet med parkområde avstyckades 1939 från övriga markegendomar.
Konstnär John Sjöstrand. J S arbetade på Sandbäcks Kakelfabrik, där Gerda Bruttes make var först kontorschef, senare disponent. J S dekorerade makarnas Bruttes hem på Odengatan 7, "Wallgården", där han i matsalens tak målade 24 hästar som springer runt och symboliserar, 12 stjärnbilder för månaderna och initialerna GBE för värdfolket,samt årtal.(14 Kvinnor i Kalmar:Gerda Brutte ,utgiven av Kicki Lundh,Bildningsförlaget) J S gav också ut en bok: Gamla Kalmarbilder 1928, Barometerns förlag. Se även insidan av bakre pärmen på Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, som är prydd av ett släktträd över släkten Jeansson,målat av JS. Foto 1945-09-03
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Stenkällare tillhörande gården Bölet 1:3 "John Andreassons" och "Johannes Erikssons" år 1979. Backen till vänster kallas "Krakebacken". Stenkällaren är riven. Anledningen till att gården har två namn (Andreassons och Erikssons) är att gården var en gammal släktgård från tidigt 1700-tal. Sista ägaren av den släkten hette Alida Eriksson och hon var gift med Johannes Eriksson (född 1842). När Alida avled 1928 sålde barnen (Staffan Bjerrhedes farmor var en av dem) gården till en kvinna som hette Lotta Hansson, hon drev en slöjdaffär i Göteborg. Lotta gav gården till två syskonbarn; John Andreasson och hans syster Emma. De blev de sista brukarna av gården. Relaterat motiv: A1658.
Dr Fredrik Bratt född i Fbg. 4 aug. 1818, barn till handlanden Johan Jacob Bratt och Anna Elisabeth Falkman. Dr Bratt tog studenten i Lund 1836. Han var regementsläkare vid Södra Skånska Infanteriregementet och provinsial läkare i Simrishamn. Gift med Susanna Lundberg (se bild nr 00217), dotter till J.P Lundberg, handlande och godsägare på Herting. Bild nr 1 finns i två ex. tagen ur album 2 o. 3. Bild nr:2 tagen ur album 1. Fotograferad av Hilma Ehrnberg Simrishamn, förvaras på FBG museum, (2ex.). Bild nr.3. Ytterligare en kopia finns i, album 3104. Fotografier kommer från en fotosamling som vaktmästare Arne Thornäng funnit på vinden av Falkmanska fastigheten, Brogatan- Hamngatan. Enligt uppgift skall Arne T erhållit samlingen efter förfrågan hos släkten Falkman.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.