I Ödeshög står namnet Löf för en affärsepok. Grundare var Karl Löf, som ses i dörröppningen till affären i Fridhem intill hustrun Beda Elisabeth och sonen Folke. Den sistnämnde övertog affärsrörelsen efter sin fars frånfälle 1927 och drev den framgångsrikt vidare till 1960.
Från 299 kr
Porträtt av Rudolf Lidman. Född i Linköping 1828 som son till domprosten Sven Lidman och dennes maka Brita Landberg. Vidare i livet kom han som tjänstgörande inom Tullverket att föra en ambulerande tillvaro. Arbetet förde honom till så skilda bosättningsorter som Stockholm, Göteborg, Åre, Visby och Helsingborg. Från 1873 var han gift med Olga Wolff.
Den fotointresserade godsägaren Magnus Trysén har efterlämnat omkring 200 fotografier som vidare skänkts Östergötlands museum. Ett flertal av dessa har han för egen hand dessutom kolorerat, vilket ger en unik trovärdighet åt miljöerna. Här ett exempel som visar en interiör, sannolikt från hans huvudgård Skönero i Tryserums socken. I soffan sitter hans mor Emilia Trysén, född Wikström.
Seminarielektor Anna Linder. Född i Linköping 1867 som dotter till domprosten Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. I vuxen ålder lärare vid stadens elemantarläroverk för flickor och efter vidare studier seminarieadjunkt och lektor vid läroverken i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping.
Porträtt av en stolt Hjalmar Ritzman invid sin järnhäst. Han var född i Linköping 1865 som son till muraren Anders Peter Ritzman och dennes hustru Anna Brita Andersdotter. I 20-årsåldern flyttade han med två äldre syskon till Nyköping. Hans liv tog honom vidare till Örebro som köpman.
Rådhuset i Söderköping 1963. Byggnaden uppfördes under åren 1773-1777 och ersatte en tidigare rådhusbyggnad med samma mått i grunden. Rådhuset användes för sitt ändamål fram till 1947, då Söderköping upphörde att vara en självständig rättslig enhet. Byggnaden användes senare som polisstation och vidare till kommunal administration.
Poträtt av Charles Emil Hagdahl. Medicine doktor med tjänst bland andra som intendent för Djurgårdsbrunns kuranstalt. Ändock kanske främst känd som kokboksförfattare. Morfar till bröderna och finansmännen Jacob och Marcus Wallenberg. Hagdahl kom vidare att testamentera sin omfattande konstsamling till Linköpings stad och lade därmed grunden till Linköpings stads museum för konst som numera ingår i Östergötlands museum.
Denna lustfullt byggda trädgårdspaviljong dokumenterades av Östergötlands museum 1968. Den stod då på tomten till Råtorpsgatan 3 i Linköping. Vid besked om rivning flyttades byggnaden till en privat trädgård, men har därefter skänkts vidare och smyckar sedan år 2000 Dahlbergs caféträdgård i Gamla Linköping.
Domprost Sven Lidmans gravvård på Linköpings griftegård. Den förtjänstfulle Lidman gavs efter sin död 1845 ett ståtligt minnestecken på en värdig plats för sin sista vila. Före griftegårdens utvidgning och tillkommen bebyggelse utgjorde graven en avslutande accent vid mittgångens södra ände. Graven kom vidare att tjäna som familjegrav. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av kyrkoherde Ernst Sjöling. Född i Söderköping 1851 påbörjade han sin kyrkliga karriär 1878 som vice pastor i Gistad. Vidare var han verksam i Furingsstad, Lommaryd och Väversunda, innan han 1895 erhöll tjänsten som kyrkoherde i Sund. Tjänsten innehade han till sin död som ogift 1925.
Linköpings länscellfängelse från sydväst. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Ett fruset ögonblick från gården till ett handelshus, sannolikt i Linköping. En yngling tappar upp lysolja eller annan petroleum för vidare försäljning i butiken. De dyra dropparna har färdats ända från Baku, där bröderna Nobel drev dåtidens största oljebolag. Foto omkring år 1900.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
Interiör från Linköpings länscellfängelse. Dokumenterad av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
Ungdomsporträtt av Wilhelm Ygberg, äldste son till kronofogde Eric Johan Wilhelm Ygberg och hustrun Maria Didrika Salander. Född i Linköping 1845 men uppvuxen i Vreta kloster, Vikingstad och Kristberg, dit faderns tjänst tagit familjen. Efter gymnasiestudier i Linköping och vidare högre utbildning i Uppsala, kom han i tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. I förstone som kammarskrivare, sedermera revisor.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Linköpingsmotiv från 1929 som inte självfallet låter sig lokaliseras. Närmast Klostergatan 15 följd av nummer 17 bortom grenverket och vidare gaveln till nummer 19. Det sistnämnda huset, Wetterbergska gården, inrymde i än äldre tider stadens första folkskola för flickskola. Bakom skrädderiet som annonseras invid grindstolpen till nummer 15 finner vi sannolikt Klas Klasén.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.