Estländska flyktingar i karantänläger hösten 1944. Familjerna står bakom en taggtråd som omringar det så kallade karantänlägret i Byringe, Örnsköldsvik. I lägren avlusades flyktingarna och de läkarundersöktes grundligt. Deras kläder och tillhörigheter brändes. Vid minsta sårbildning eller spricka i huden fördes flyktingarna till sjukhus. Rädslan för smittsamma sjukdomar var stor under rådande krig. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Från 299 kr
Skutan Venus lägger till med 852 flyktingar ombord. Båten som familjen Karisaar kom med från Finland år 1944, lägger här till i Örnsköldsvik. Några timmar tidigare hade båten varit nära att gå i kvav mot klipporna utanför Ulvön. Passagerarna var både trötta, frusna och hungriga. Fem personer ombord hade dött under den mardrömsliknande överresan. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Gasverket i Värtan, även kallat Värtagasverket.
Kolonat nr. VI, vintern 1927. Kolonatet är friköpt och står fortfarande kvar, men är till oigenkännlighet restaurerat. Från vänster: Innehavare Herman Wester, Petter Olsson, Hjalmar Wester, Klara Wester, Gustaf Wester, Erik Strid och Börje Andersson.
Genom tidens omfattande rivningar utmed Nya Tanneforasvägen har vägens nummer 63 ännu till skrivande stund skonats. Numera i renoverat skick talar mycket för att det även så ska förbli. Här en vy från gårdssidan vintern 1982.
Vägseleskogen. Trakt: Navarträskliden, norra sluttningen omedelbart söder om landsvägen Vilhelmina-Lycksele. Beståndsbild från brandfält 3 C:a 450 m över havet. Beståndet röjt 1934; avverkat (gallring och överståndare) vintern 1937-38. Brandår 1839. Foto maj 1938: E. Hörling.
Anundsjö socken. Östby: Brännans nordvästra del. Årsskottens medellängd 25 cm. Bränt 1901, utsådd 1905, hjälpsådd 1908 och 1909. Tämligen riklig inblandning av björk. Delvis svår snöskyttehärjning vintern 1915-1916 Foto oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik
Vägseleskogen. Trakt: Navarträskliden södra sluttningen. Beståndsbild från brandfält 2. Beståndet röjdes 1934. C:a 500 m över havet. Brandår 1868. Obs! Snöbrotten skedde vintern 1935-36. Foto maj 1938: E. Hörling.
Parti av Follinegatan i Skänninge den snörika vintern 1959. Mellan adresserna 26 och senare rivna 24 tvekar ett par kampar inför gatans slaskföre. Redan där står ett modernare åk parkerat i form av en Ford Escort.
Nöje på sjön Roxens is vintern 1904. Vid sidan av mindre åkdon som kälke, spark och skidor, tornar järnhandlare Mauritz Hydéns imponerande isjakt. Här har sällskapet stannat upp för posering utanför Korsvik i Roxenbaden.
Vintern 1959 var tiden kommen för Östgötagatan 3 och 5 i Linköping. Den gamla resten av gatans tidiga bebyggelse var både uttjänt och hindrade en önskvärd breddning av vägstråket.
Gällivare-Porjus, rälsläggning Snöskottning för rälsläggning. Konstgjord belysning. Från bygget av arbetsspåret mellan Gällivare och Porjus. Bilden visar snöskottning vintern 1910/1911. Man skottade i princip undan snön och började lägga ut sliprar och spår på den frusna marken.
Gällivare-Porjus, rälsläggning. Rälsläggning på frusen mark. Från bygget av arbetsspåret mellan Gällivare och Porjus. Bilden visar snöskottning vintern 1910/1911. Man skottade i princip undan snön och började lägga ut sliprar och spår på den frusna marken.
Statens Järnvägar, SJ A 1008. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. På 1920-talet såldes till Ostkustbanan, och stod sen i reserv, de sista åren som beredskapsslok som provkördes vintern 1968.
Gällivare-Porjus. Rälstippen, km 48.Vintern 1910-1911. Från bygget av arbetsspåret mellan Gällivare och Porjus. Bilden visar snöskottning vintern 1910/1911. Man skottade i princip undan snön och började lägga ut sliprar och spår på den frusna marken.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Nya Dagligt Allehanda, 16-09-1938: Låt inte balkongen bli skräplåda på vintern!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.