Hagge järnbruk. Övre Bruket. Foto från nordost, omkring 1870. Längst till höger står bokhållarna Elffors och Bjurling och längst till höger på kolhusbron skogvaktare Pettersson. >>
Från 299 kr
Krementschugs Järnverks AB. Kylare för destillatet. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Maleben (bön) innan masugnen dras på. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Ingenjörsbostaden. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Masugnen. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Vinjetteckning å omslaget till Ankarsrums Bruks troligen äldsta katalog. Övre bruket, från vänster: brukskontoret, kvarn, plåtslagareverkstad och smedja, herrgård, kolhus (gaveln) och arbetarebostad ("Kasärn").
Alunbruk Karställe. Från de sista arbetena vid bruket. Skåne. Albo hd. Andrarum sn. Foto Källgren. Orig. tillhör Förvaltare F. Larsson, Kristinehof, Lövestad (Foto 1910)
Frövi pappersbruk, STF, vykort. Bruket är beläget vid Arbogaåns västra huvudgren. Den betydande anläggningen omfattar även en trämassefabrik. Här vandrar alltså skogen in och det färdiga papperet ut.
Skogafors bruk. Hammaren vid bruket, med två av de lyftande "kuggarna" synliga. Nederst till höger lager för stocken från vattenhjulet. Framför ligger bearbetat men ej färdigsmitt järnstycke.
Stillbild från filmen "Bruket som blev världsindustri" i vilken Prins Wilhelm berättar till bilder av Gustaf Boge. Eventuellt föreställer bilden Brattforshyttans hyttruin.
Text som medföljde bilden: "Utsikt från Kovaneberget ? Tv Bruket Önnebacka-Stale-Hede." "1933. 40." Uppgifter från Munkedals HBF: "Munkedals brukssamhälle. Kovane ligger i hemmanet Hede. "
Skrivet på vidhängande papper: Utsikt från båtbyggeriet "Bruket" mot Hjortahammars gravfält. Fotograferat av: N. Nilsson Fotot är taget: 1964-08 Neg. nr. SUE 2019
Enligt fotografens noteringar: "Från gammal stuga med invånare olika familjer. Personerna från gamla Smedbruket från åren 1909. Gamla Bruket med innevånare omkr. 1910 nu döda om 1953."
Enligt senare noteringar: "Dansbanan vid den s.k. syradammen vid bruket. Den anlades av arbetarrörelsen och användes före det att Folkparken byggdes, 1931." (BJ)
Skrivet på vidhängande papper: Den gamla ladan på båtbyggeriet "Bruket" Fotograferat av: N. Nilsson Fotot är taget: 1964-08 Neg. nr. SUE 2020
Enligt senare noteringar: "Bilden tagen i samband med trafikolycka vid den s.k. stenbron. Motivet taget från Färgarvägen mot Gjuteribacken ned mot bruket, vars skorsten syns mot horisonten." (BJ)
Ruinerna av bruket i Degerhamn. Bakom skorstenen synes terassen på vilken bruksgårdens huvudbyggnad låg. Längs upp till vänster befinner sig stenmagasinet från 1804.
Edsgården (Gamla prästgården). Byggnaden lär tidigare ha stått som apotek nere vid bruket. På en karta av 1818 finns den dock på sin nuvarande plats.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.