Toftaholm ligger vid östra stranden av sjön Vidöstern. Herrgården är numera konferensanläggning, med restaurang och hotellverksamhet. Toftaholm finns omnämnt första gången 1387 och var då en bondby. 1466-70 köpte Gustaf Olofsson (Stenbock) åtta gårdar i byn i avsikt att skapa en ny sätesgård. Bönderna avhystes från sina gårdar och 1475 stod sätegården troligen färdig, då Gustav Olsson börjar skriva sig till Toftaholm. Den nuvarande huvudbyggnaden är i trä, och uppfördes 1871. Byggnaden flankeras av ett par äldre flyglar. Toftaholm kom med Gustaf Olofssons dotter Anna till yngre släkten Stenbock och genom gifte på 1660-talet till grevliga ätten Bonde af Björnö. Släkten Bonde sålde av Toftaholm cirka 1920 och därefter har ägarna växlat flera gånger.
Från 299 kr
Odlingslandskapet i Torsjö är starkt präglat av laga skiftet. Åkern delas av långsträckta stenmurar i östvästlig riktning. Den herrgårdsliknande bebyggelsen i såväl Torsjö som Torsås är tillkommen under perioden 1850-1900.
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Genom Brita Lilliesparre, gift med Johan Ulfsparre, kom Asa till släkten Ulfsparre som ägde gården till 1781. Överstelöjtnanten Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnad i nyklassicistisk stil. 1945 konfiskerades Asa från familjen Stinnes-Söderström, av den svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet.
Lammhult, 1960.
Engaholm, 1946.
Gåvetorp, 1946.
Göteryd, 1946.
Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
Grimslöv, 1946.
Bergs säteri, 1936.
Lidboholm, 1936.
Böksholm, 1951.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.