Sorsele 675:1
Från 299 kr
Sorsele 551:1
Sorsele 776:1
Älvsjöbadet
Från Järnvägsgatan i Ullared. Till höger närmast kameran syns en fällbar bom för korsningen Allmäna vägen genom samhället och "Varbergsbanan" - Varberg-Ätrans Järnväg. Gröna byggnaden bredvid uppfördes som hotell vid den tidpunkt det bestämdes att Ullared skulle bli järnvägsknut. Huset revs ca 1980. Det vita huset är apoteksbyggnaden och den gröna byggnaden därnäst är J A Johanssons lanthandel. Näst sista byggnaden i raden, benämt vattentornet, tjänade som pumpstation för ångloken på Varbergsbanan. Vatten togs från Musasjön. Sista byggnaden användes som banmästarebostad.
Ett stycke in på förra seklet hade samhället Åby vuxit så mycket att det ansågs nödvändigt att anlägga en kyrkogård på orten. År 1918 anlades en sådan på det gamla hemmanet Ättetorps forna ägor. Tio år därefter uppfördes ett gravkapell på platsen. Under 1950-talet började man på allvar att planera för en större kyrkobyggnad. Resultatet blev Ättetorpskyrka som kunde invigas 1962. För ritningarna stod Kurt von Schmalensee.
Elna Eugenia Kling t.h. och "tyskan". Frk Kling med C. J. E. Ångmans mössa och klänning med mönster av posthorn. Ångman och frk Kling gifte sig sedermera. Elna Eugenia Kling har ett halsband med tillverkat av mässingsknappar från Sporrong. Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt att först inom militärväsendet, sedan inom flera statliga verk, tillverka smycken av uniformsdetaljer; armband, örhängen, halsband mm. Militärerna gav de tillverkade smyckena till sina käresta. Detta fenomen spreds till övriga samhället där uniformer förekom, bland annat inom postväsendet.
'Text på papperslappen: :: ''Lavering = starrmad, innanför vassen öar av kaveldun :: Streckningen = gammal vass'' :: Symboler och fågelarter till 2346:1: :: Ca = Brun kärrhök :: v = vipa :: n = enkelbeckasin :: z = storspov :: fylld halvcirkel = knölsvan :: liggande c = skedand :: fylld cirkel = gräsand :: fylld triangel = brunand :: fylld liggande rektangel = skrattmås :: fylld stående rektangel = fiskmås :: fylld strutformad = fisktärna :: ofylld kvadrat = skäggdopping :: fylld kvadrat = kärrdopping :: ''Beteckningarna anger fynd av enstaka bon utom behäftande skrattmåsen, där ett tecken och en siffra anger samhället med ungefärligt antal.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dyö. Namnet kommer från dy och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället. Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar vid fabriken.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Brevkort, "Jernvägsstationen. Varberg." Rubriken "Första tanken" säger en del om vikten av första intrycket av staden var när resenären klev av tåget. Varje ort la också manken till för att göra just första anblicken av stationsområdet och samhället så attraktiv som möjligt. Järnvägsstationen ses från norr. På perrongen står en folksamling, ett tåg är på väg norrut och närmast i bild befinner sig en person mellan spåren.
Vivstavarvs sågverk. Gamla och nya ångsågen på stora Bölesholmen efter ett fotografi från omkring 1870. Till vänster står sågverksfaktorn Häggblad och skeppsbyggmästare Kjellén Fotografiet taget från Tuvholmen Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.