Västra distriktets sektion av PKC hade till sitt möte i Göteborg söndagen den 8 december fogat såväl Lucia som tärnor, bagare och tomte. Det bjöds kaffe med lussedopp, allsång och till sist kulminerade den trevliga eftermiddagstimman i tomtens entré. Mats Gedda och Monica Mårtensson undrar vad tomten - kontorist Karin Larsson VD - har i säcken.
Från 299 kr
Villa Ängö var Hugo och Gussy Jeanssons sommarvilla. 1949 såldes villan till bryggeridirektör Germanus Weiner (1884-1964), som renoverade villan och använde den som permanentbostad. Såldes i början av 1970-talet, varefter tomten styckades upp och flera stora villor byggdes i f.d. Jeanssons trädgård.
Korsningen mellan två gränder i nord nord väst - syd syd ost och väst syd väst - ost nord ost. Gränden framåt till vänster leder ned till en brunn. Tomten i förgrunden och till höger tillhörde Alfred Olsson, och de båda andra Renius Gustafsson.
Gamlehagsvägen 17 i Torrekulla år 1961. Systrarna Eva (född 1944, gift Kempe) och Karin Pettersson (född 1947, gift Hansson) står uppklädda på tomten då det är Karins konfirmation. De är döttrar till Bror "Petter" och Rosa Pettersson (född Krantz). I bakgrunden ses en stenmur.
Framschaktade träkistor på en tomt i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Träkistorna var en förutsättning för att kunna fylla ut och skapa ny mark i den norra änden av tomten. I den vänstra kanten syns en brygga som då låg i strandkanten mot Vättern.
Vy från parkeringsplatsen "Brända tomten" på en gångbro som leder över Mölndalsfallen, år 2000. Till höger ses f.d strumpfabriken "Strumpan" (efter Viktor Samuelsons fabrik). Bron revs senare och byggdes på nytt åt höger, så att man lättare kunde komma till museet och Forscaféet (som startade år 2002).
"Malin Pettersson, 5 c Brattås, menade på att det var skönt att vara ledig. Det skall bli roligt att träffa klasskamraterna, tillade hon. Mest mjuka paket hade tomten med sig i år." Kållered, år 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Skäggered 4:5. Hus nr: 569A3007. Benämning: fritidshus?, gäststuga och redskapsbod. Kvalitet, fritidshus och gäststuga: god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material, fritidshus: sten, gult fasad. Material, övriga: trä. Övrigt: dåligt anpassad. Nybyggt. Risigt på tomten. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp 2:99. Hus nr: 559C4018. Benämning: fritidshus, redskapsbod och skjul. Kvalitet, fritidshus: god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Kvalitet, skjul: dålig. Material, fritidshus: eternit. Material, övriga: trä. Övrigt: en stängd kiosk på tomten. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Tomten till gården Hallen 1:5 "Ordförans" år 1979. I mitten ses Hallenskolans gymnastiksal och skorsten. Till höger ett kedjehusområde och lekplats på Mor Annas väg. "Ordförans" byggdes cirka 1900 och låg i närheten av nuvarande Mor Annas väg och Hallavägen. Relaterade motiv: A1216 och A1660.
Hallen, nuv. Hallav. 7. Sommarstuga som byggdes på 1940-talet och revs 1973. Stugan var från början två rum och kök, ett rum byggdes till samt det nya kök som fotot visar. Makarna Gustav Jinfäldt f. 1910, "Johans", Hallen och Märta Jinfäldt f. 1910, sommargäst på Hallen, som ägde stugan byggde en ny villa på tomten.
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
fotografi
exteriör
Orkesta 25:1
Wrangelska palatset
Till vänster på bilden Skrea Strand-Pensionat Uppfördes 1933. Skrea Strand-Pensionat öppnades 1:a gången 20 maj 1933. Ägare var fru Agnes Johansson Enligt uppgift brann byggnaden ner natten mellan fredagen den 11/4 och lördagen den 12/4-1937. I boken "Tider som flytt" (2000) berättar Evert Andersson på sid 51: "På tomten ovanför mitt hem byggde Agnes Johansson, som kom från Helsingborg, ett pensionat, Skrea Strand-Pensionatet. Det byggdes 1933 och brann ner 1937. I ett rum brukade sångaren Hilmer Borgeling bo. Efter branden byggde Agnes Johansson en kiosk på tomten nedanför. Denna blev senare ombyggd till Café Strandpaviljongen. Kaféägare var en falkenbergare, Malin Strandberg, och hennes man, Wahlberg. ............................." /borde vara Wåhlberg enl. telefonkatalog. (Tomas Gustavsson)
För biodlingens historia finns ännu mark att vinna. Beträffande Linköping har intresset av naturliga skäl varit riktat mot biodlarföreningens verksamhet i Trädgårdsföreningen. Andra bigårdar fanns emellertid efter att Linköpings biodlarförening bildats som Östergötlands biskötareförening år 1882. I främsta ledet var det sannolikt föreningsmedlemmar som drev egna anläggningar, där exempelvis länsbiskötare Per Axel Johansson och apotekare Karl Stridner omnämns i tidens press. I Stridners fall omskrivs hans bigård dessutom som "präktig". På bilden ser vi nämnda Karl Stridner i sin privata bigård belägen på tomten till den vid mitten av 1890-talet uppförda Villa Raabe invid Kanberget. Bigårdens placering förklaras rimligtvis av att villans byggherre, fanjunkare Anders Johan Raabe, satt likt Stridner i biskötareföreningens styrelse och att Raabe upplåtit del av tomten för Stridners anläggning. Fotografiet är odaterat men kan knytas till 1890-talets senare del.
Direktör Carl Lorichs majestätiska hus i Linköping. Platsen på stadens högre höjder bär en komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på. Vi börjar istället med nämnde Lorich och med upplysningen att han inflyttade till Linköping 1903 för att raskt involvera sig i stadens näringsliv. Redan samma år lät han förvärva den tingsgård som tidigare låg på tomten till hans blivande huskomplex. Tingsgården hade förr fungerat som privatbostad och var herrgårdslik, om än stadd i visst förfall. Lorich önskade i ett första skede att renovera huset. Byggnadsnämnden ansåg dock att Lorichs förslag var så genomgripande att den var att betrakta som nyproduktion. Som sådan stipulerades för Storgatan att byggnaden skulle ha stomme av sten. Då den gamla byggnadens kärna var timrad, såg sig Lorich ingen annat råd än att riva den vackra bygganden. Den avrivna tomten gav den förmögne Lorich fria händer att uppföra en av Linköpings mest påkostade privatbostäder. Här en vy från Storgatan mot husets västfasad. Fototid 1916.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.