Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
Från 299 kr
Kulla Gunnarstorp, gods i Skåne. Det äldre K. utgörs av en vallgravsomfluten borg, uppförd i tegel på 1570-talet i två våningar och med två flyglar. K. ombyggdes 1775 och restaurerades1853-54 samt 1889, då bl.a. de gamla korsvirkesflyglarna revs och ersattes med de nuvarande envåningsbyggnaderna. Det yngre K. uppfördes 1865-68 efter ritningar av den danske arkitekten Christian Zwingmann. K. ägs av släkten Wachtmeister af Johannishus. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233142
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Osaby gårdskomplex ligger på Vederslövssjöns östra sida, ungefär 15 kilometer söder om Växjö. Ursprungligen tillhörde det Tofta socken, som 1785 sammanfogades med Tävelsås socken. Osaby nämns första gången i skrift 1403. Från 1500-talet till 1720 ägdes godset av släkten Ulfsax. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1852 av Erland Hederstjerna. En genomgripande renovering av huvudbyggnaden genomfördes i mitten av 1930-talet, då egendomen togs över av professor Frans Wilhelm Törne från Lund.
Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse själv, med släkten Posses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är fyra våningar högt, och varje parti blir en våning lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mittpartiets fronton pryds av snirklande voluter. Frontonen bär även en relief av Possevapnet. Till slottet ritade Posse även en romantisk park med slingrande stigar. Källa : Wikipedia
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Alma Nelsson (född Eriksson) står utanför ett bostadshus i USA 1938. Född 1881 på Ekan i Kållered, död 1959 i USA. Växte upp i Vommedal Östergård "Olas". Emigrerade med systern Klara till USA år 1905. Gifte sig med Carl Nelson och de fick sonen Robert 1907/1908. Alma var dotter till predikanten Karl Eriksson, Vommedal Östergård "Olas" och Alida född på Hallen i Kållered. Alma höll tät kontakt med släkten i Kållered.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
En kvinna, födelsedag. Fru Clara Sjöberg Fru Clara Gustafva Sjöberg, född Ersdotter, firar sin 71 årsdag (?). Clara är född den 4 september 1847 i Ekeby fs, Örebro län. Hennes man var skomakaren Karl Sjöberg. Hon bodde fram till sin död i september 1924 i torpet Helleboda i Brickebacken, Almby socken. Clara födde 12 barn varav 9 överlevde till vuxen ålder. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge. (Fotot i privat ägo, fotot finns i släkten).
En kvinna. Lisa Sjöberg (Dotter till Clara Sjöberg, Almby). Egentligen Elisabet Sjöberg, född 5 januari 1892, i Almby fs, i torpet Helleboda. Det är vid Hellebodas förstukvist hon står på fotografiet. Hon dog 27 september 1968. En kuriositet är att hon verkar ha samma klänning som hennes syster Ingeborg hade vid sitt besök 1912, enligt foto Nr.3931 och Nr.3932. Kompletterande uppgifter inlämnade av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (foto i privat ägo och fotot finns i släkten).
Släkten Ljungkvist. Övre raden från vänster: Algot Hallin, Gösta Hallin (son till Algot Hallin), Anna Hallin (född Ljungkvist, maka till Algot Hallin), Karl Ljungkvist, Sven Ljungkvist (son till Fredrik Ljungkvist), Lisa Ljungkvist, Axel Ljungkvist,Greta Axelsson (dotter till Fredrik Ljungkvist), Fredrik Ljungkvist. Nedre raden från vänster: Holger Hallin (son till Algot Hallin), Charlotta Ljungkvist, Johanna Ljungkvist gift med Johan Gustafsson, Anna Lisa Ljungkvist (dotter till Axel Ljungkvist), Anna Ljungkvist (gift med Fredrik Ljungkvist), i hennes knä dottersonen Lennart.
Släkten Stenbeck, Gudhem. Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman?, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på gräsmattan, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
Text på baksidan av fotografiet.Vy från "Doktors- promenaden" Falkenberg, vid Garvareforsen- slänten. Byggnaden i mitten med bottenvåningen av sten är en kopparslagareverkstad enligt byggnadslov 1890-04-29 och ansökan om brandförsäkring 1893-08-22. Byggnaderna väster därom liksom verkstaden har legat på tomten nr 2 enligt beteckningarna 1808-1921 och sedan stg 945 (t.o.m. 1986-10-15). Verkstaden och byggnaden bakom låg vid en "Vattengränd" mellan Storgatan och Ätran. Norr om denna gränd låg tomten nr 1, numera Smeden 8, m.fl., vilka delvis synes till höger om kopparslagareverkstaden. Byggnaderna på tomten nr 2 låg kvar åtminstone till 1940 och är med på 1913 års karta ( men ej 1954). Staden förvärvade tomten 1940-11-19 och sålde 34 kvm 1941-06-17 att ingå i Smeden 8 en ligt tomtindelningen fastställd 1940-06-04 och stadsplan fastställd 1939-01-13. Falkenberg 1996-12-03 Carl Estmar.
Banvakt Klang. (Stationskarl Erik karlsson, bodde i bortre stugan). Gustav Blomqvist, banvakt, bodde i denna stuga. Två banvaktsstugor vid övergången. Detta är en av dem. NNeråt Björkullagården låg två, vid bäcken norr om stationen en (Banmästarbostad). (Nybro, Nockerud,Talltoppen. Mellan Älgarås o Gårdsjö). Dessutom en vid norra Slätte-viadukten. Förr fanns endast en plankorsning med grindar, som ställdes tvärs över järnvägsspåren då vägen skulle vara fri och sedan kunde vridas över vägen. Grindarna togs av tågen åtskilliga gånger. Banvaktsjobbet var ganska hårt. Skulle "posta" för tåget även nattetid, kanske ett par kilometer från banvaktsstugan. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Mangårdsbyggnaden på Sannarps gård, som lär vara uppförd av klätt korsvirke. 1902 byggdes huset till med en flygel (revs 1950). I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Många ägare senare 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige. Släkten köpte även in närliggande Hjulebergs gods 1907.
Släkten Slatte har givit namn till gårdskomplexet Slattefors i Landeryd söder om Linköping. Epoken varade inklusive ingiften till mitten av 1700-talet men från den tiden minner inget på platsen. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes omkring år 1820 genom dåvarande ägare landshövding Carl von Nieroths försorg. Hans tid på Slattefors blev dock inte långvarig, redan år 1825 förvärvades gården av greve Nils Bielke till Sturefors. Från 1950-talet var behovet av huvudgården på Slattefors inte självklar och byggnaden sattes i ett 30-årigt förfall, men i början av 1980-talet tillträdde lyckligtvis nya ägare som såg egna värden i huset och som inledde en genomgripande restaurering. Här en dokumentation från 1982 då den yttre renoveringen precis slutförts.
Den säregna gården Tryfall på Bonas ägor i Västra Ny. Notera manbyggnadens och flygelns rika fönsteromfattningar och spånklädda fasader. Bägge byggnaderna uppfördes omkring 1800. Fram till 1886 ägdes Bona av släkten Grill. Nämnda år förvärvade brukspatron Oscar Lundqvist gården. Genom sitt ägande av Bona kom han även i besittning av Tryfall. Gården, som även benämndes Eldsbränna, lät han utarrendera. På sin huvudgård kom han upplysningsvis att utveckla en framgångsrik avel på häst och nötkreatur. Efter att han flyttat sin verksamhet till gården Lindenäs 1902, kom Tryfall en tid att knytas till Västar Ny sjukhus.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.