Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Från 299 kr
Segerstads kyrka är medelstor, byggd 1804 helt i enkel stil, rappad fastän byggd av huggen sten, som är tagen från den förutvarande vackra och åldriga romanska kyrkan, som stått åtminstone sedan 1100-talet. Den nya kyrkan byggdes endast några meter ovanför norra kyrkogårdsmuren. I denna hade byggts tvenne gravkammare, den ena var känd sedan lång tid tillbaka. Den påträffades vid anläggandet av en grav men befanns tom. Vid grävning för en ny grav år 1970 påträffades den andra. Båda har legat i muren med ingång från norr. Den har tillhört Merserka släkten på Seltorp. På golvet syntes resterna efter flera enkla träkistor.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Wäring på Kungsgatan 36 i kv Kronofogden uppfördes 1913 åt Henning (1870-1948) och Lovisa (1871-1963) Holmberg. Husets namn kommer sig av att Henning var från orten Väring, norr om Skövde. Lovisa kom från Tyllered utanför Tvååker. Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och Villa Wäring stannade inom släkten till år 2015. Tomten hägnas av ett smidesstaket och utmed det går en smal trottoar. Där står en pojke som tycks stampa i en av de små sandhögarna som skyfflats upp på trottoaren.
Troligen delar av familjen Carlheim-Gyllensköld utanför sitt gods, Vallens slott/säteri i Våxtorp. Byggnaden är vid fototiden ca 100 år; den uppfördes efter att den äldre brann ner år 1801. Byggherre var då hovjägmästare O W Burenskiöld. Delar av den medeltida borgen på platsen finns dock troligen kvar i bottenvåningen. Godset ligger på en holme i Vallsjön och med sitt läge i gränstrakterna Danmark-Sverige har många strider utkämpets här i raken. Vallen kom in i släkten Carlheim-Gyllenskiöld genom giftermål år 1830. Slottet med parkområde avstyckades 1939 från övriga markegendomar.
Konstnär John Sjöstrand. J S arbetade på Sandbäcks Kakelfabrik, där Gerda Bruttes make var först kontorschef, senare disponent. J S dekorerade makarnas Bruttes hem på Odengatan 7, "Wallgården", där han i matsalens tak målade 24 hästar som springer runt och symboliserar, 12 stjärnbilder för månaderna och initialerna GBE för värdfolket,samt årtal.(14 Kvinnor i Kalmar:Gerda Brutte ,utgiven av Kicki Lundh,Bildningsförlaget) J S gav också ut en bok: Gamla Kalmarbilder 1928, Barometerns förlag. Se även insidan av bakre pärmen på Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, som är prydd av ett släktträd över släkten Jeansson,målat av JS. Foto 1945-09-03
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Stenkällare tillhörande gården Bölet 1:3 "John Andreassons" och "Johannes Erikssons" år 1979. Backen till vänster kallas "Krakebacken". Stenkällaren är riven. Anledningen till att gården har två namn (Andreassons och Erikssons) är att gården var en gammal släktgård från tidigt 1700-tal. Sista ägaren av den släkten hette Alida Eriksson och hon var gift med Johannes Eriksson (född 1842). När Alida avled 1928 sålde barnen (Staffan Bjerrhedes farmor var en av dem) gården till en kvinna som hette Lotta Hansson, hon drev en slöjdaffär i Göteborg. Lotta gav gården till två syskonbarn; John Andreasson och hans syster Emma. De blev de sista brukarna av gården. Relaterat motiv: A1658.
Dr Fredrik Bratt född i Fbg. 4 aug. 1818, barn till handlanden Johan Jacob Bratt och Anna Elisabeth Falkman. Dr Bratt tog studenten i Lund 1836. Han var regementsläkare vid Södra Skånska Infanteriregementet och provinsial läkare i Simrishamn. Gift med Susanna Lundberg (se bild nr 00217), dotter till J.P Lundberg, handlande och godsägare på Herting. Bild nr 1 finns i två ex. tagen ur album 2 o. 3. Bild nr:2 tagen ur album 1. Fotograferad av Hilma Ehrnberg Simrishamn, förvaras på FBG museum, (2ex.). Bild nr.3. Ytterligare en kopia finns i, album 3104. Fotografier kommer från en fotosamling som vaktmästare Arne Thornäng funnit på vinden av Falkmanska fastigheten, Brogatan- Hamngatan. Enligt uppgift skall Arne T erhållit samlingen efter förfrågan hos släkten Falkman.
Vi som långt efter samlandet är att registrera fotografierna som ingår i den samling visitkort som förts samman under namnet "Porträtt av östgötar", finner i ärlighetens namn liten koppling till länet för den här avporträtterade Otto Sjögreen. Kopplingen består i hans delägandeskap till Strålsnäs säteri i Åsbo socken under åren 1877-90. Förklaringen till detta ägande ligger i släkten Sjögreens flertalet medlemmar med stark koppling till Östergötland, bland annat till Åsbo. Under alla omständigheter är Otto Sjögreen väl värd att presentera. Född i Hult socken 1834 som son till bergmästaren Christian Magnus August Sjögreen och dennes maka Didrika Elisabet Matilda, född Burén. Efter studier i Uppsala inledde han en administrativ karriär som kopist vid Civildepartementet som vidare tog honom till kansliråd och byråchef. Parallellt tjänstgjorde han även som notarie vid Vetenskapsakademien. Från 1864 var han gift med Matilda Sofia Burén. Makarna var bosatta i Stockholm fram till respektives bortgång 1906 och 1909.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Vykort, "Tjolöholm till 1864". Motivet är en något beskuren version av en målning av Johanna Schultz från 1840. Egendomen hade då varit i släkten Svalin (även Swalin) sedan 1774 och manbyggnaden med sina symmetriskt placerade flyglar bär samma sekels arkitektur. Byggnaderna har två våningar med två skorstenar vardera på sadeltaken. Mellan flyglarna finns ett glest staket med centrerad portal och gårdsplanen mellan husen tycks vara fylld av träd. Havshorisonten syns i bakgrunden. Vid bergets fot ligger två enklare byggnader och bergskrönet pryds av en vimpel. Åt höger i bild breder odlingar och åkrar ut sig och i nedre hörnet av bilden ligger en ladugård i skiftesverk med stråtak, vilken syns i sin helhet på originalmålningen. Mangården ersattes av dåvarande ägaren Werner Santesson med en modern herrgård i nyrenässans som stod klar 1867.
Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen. Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet. Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad. Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.
I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.
Grupporträtt av släkten Fleetwood. Främre raden från vänster: 1. Sixten Fleetwood 12/11 1843 - 1931, far till Sten F. 2. Gustafva Fleetwood 22/10 1840 - 1921, mor till Sten F. 3. Betzy Breien 11/12 1844 - mormor till Borghild Ö 4. Ebba Breien dotter till Axel B. 5. Ingrid Mathiesen dotter till Olga W. 6. Borghild Örn 3/5 1890 - 11/10 1969 7. Sten Fleetwood 3/1 1879 . 1917 8. Gudrun Marlow skolkamrat 9. Greta Barthelsson dotter till Gustaf B 10. Tulla Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K. 11. Ingsan Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K 12. Josefine Örn 12/4 1869 - 16/10 1941 mor till Borghild Ö. 13. Gustaf Örn 1/12 1863 - 15/11 1944 far till Borghild Ö. 14. Bertil Örn 15/5 1903 - 1974 bror till Borghild Ö. 15. Hans Andreas Breien 18/10 1840 - 22/5 1917, morfar till Borghild Ö. 16. Margreth Gullström (28/12?) dotter till Sonja G. 17. Maria Örn 1840 - farmor till Borghild Ö 18. Arvid Örn 16/7 1897 - 6/2 1947 bror till Borghild Ö. 19. Ragnar Örn 15/6 1901 . 30/4 1970 bror till Borghild Ö. Andra raden från vänster: 20. Aud Klingeberg Skolkamrat 21 Ingeborg Örn 7/6 1891 - 1935 syster till Borghild Ö. 22. Maud Nissen Skolkamrat 23. (Saether?) Skolkamrat 24. ? Skolkamrat 25. Signe Örn 19/12 1892 Syster till Borghild Ö. 26. Gerd Klingenberg Skolkamrat 27. Nennie Knutson Skolkamrat 28. Kitty Ihlen Skolkamrat 29. Dagny Breien Maka till Axel B. 30. Halfdan Mathiesen Make till Olga M. 31. Olga Mathiesen Moster till Borghild O. 32. Helga Olsen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.