Interiör från Linköpings länscellfängelse. Dokumenterad av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
Ungdomsporträtt av Wilhelm Ygberg, äldste son till kronofogde Eric Johan Wilhelm Ygberg och hustrun Maria Didrika Salander. Född i Linköping 1845 men uppvuxen i Vreta kloster, Vikingstad och Kristberg, dit faderns tjänst tagit familjen. Efter gymnasiestudier i Linköping och vidare högre utbildning i Uppsala, kom han i tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. I förstone som kammarskrivare, sedermera revisor.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Linköpingsmotiv från 1929 som inte självfallet låter sig lokaliseras. Närmast Klostergatan 15 följd av nummer 17 bortom grenverket och vidare gaveln till nummer 19. Det sistnämnda huset, Wetterbergska gården, inrymde i än äldre tider stadens första folkskola för flickskola. Bakom skrädderiet som annonseras invid grindstolpen till nummer 15 finner vi sannolikt Klas Klasén.
Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Interiör från dåvarande Djurgårdsgatan 13 i Linköping. Stugans enda rum fick inrymma hushållets alla funktioner. Här umgicks man, åt och sov på det vis som merparten av invånarna erbjöds i stadens mer ruffiga utkanter. Gårdstomten adressändrades 1921 till Djurgårdsgatan 5, och blev vidare del av det busstorg som kom att läggas ut på 1940-talet.
Porträtt av Johan Henrik Wilhelm Steinnordh. Född i Norrköping 1809 blev han student i Uppsala1829, filosofie doktor 1836, och prästvigd 1840. Något senare även teologie doktor i Erlangen i Tyskland. Omständigheterna förde vidare in honom på lärarbanan och han kom att bli en omtyckt gymnasieadjunkt i Linköping. Från 1850 var han gift med Adelaide Ohrling, bördig från Väderstad.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Carl Axel Poignant hade en framgångsrik men kort militär karriär. Född i Stockholm 1831 antogs han vid 19 års ålder som underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Två år senare utnämndes han till förste-adjutant och vidare till löjtnant. Ännu icke fyllda 27 år anförtroddes han den ansvarsfulla befattningen som regementetskvartersmästare. Hans tidiga död omintetgjorde emellertid en fortsatt löftesrik yrkesbana.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Modellen tillverkad av Axel Wallin som seglade matros i henne 1909, då William Carriock var kapten. Edenmore hörde först hemma i Svendborg och var portmålad. den förliste vid Orkneyöarna d 4 okt. 1909. (se vidare sjökapten Axel Wallins minnesanteckningar.) Foto i juni 1962. Skåne, Malmöhus län, Jonstorps socken, Svanshall.
Fartyg på Ekensbergs varv 1970. På bilden ses bl. a. de finska lastfartygen SVANSJÖ (urspr. FINKENWARDER) och MARIESTRAND (urspr. BLÀFELL) samt bogserbåten RENÖ (urspr. marinens hjälpfartyg SÖKAREN). Vidare i lilla dockan det danska lastmotorfartyget TONNA samt i stora dockan det Panama-registrerade lastmotorfartyget BECKY.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.