Åtta män i kostym vid bord. Fotografens ant: Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Från 299 kr
Lastbil med lyftkran vid Wennbergs verkstad.. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Tre maskindelar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Harmonium. Fabrikören J. P. Nyström grundlade 1865 J. P. Nyströms Orgelfabrik i Östra Fågelviks socken. Redan året därpå överflyttades rörelsen till Karlstad. Även pianon kom att tillverkas. År 1901 tillverkades 200 instrument per år. På mitten av 1940-talet tillverkades i medeltal 1200 instrument per år. Som beställare kan nämnas Blasieholmens kyrka i Stockholm, Kungliga Operan och Kungliga Musikaliska Akademien. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Exteriör av Ekelöf o Svensson. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ned på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Vy över Karlstads varv, 30- eller 40-tal? Till höger vid inloppet till Inre hamnen ses Järnvågen som revs 1957. Till vänster om inloppet bredvid den ljusa byggnaden ses ett fartyg under nybyggnad på bädden. Till vänster därom ligger ett fratyg under reparation uppdraget på slipen. Till vänster om slipen ligger ett par fartyg sidoförtöjda vid utrustninmgskajen. Källa:Sjöfartsstaden Karlstad, En guide vid Kulturhusens Dag 2005. Utg. av Föreningen Karlstad lever. Fotografens ant: Varvet.
Väggur med pendel. Fotografens ant: Nilsson & Axell. Firman grundades 1910 av direktörerna J.P Nilsson och A. Axell genom övertagande av AB. Skandinaviska Urfabrikens minutaffär vid Östra Torggatan 11. De började snart med en omfattande avbetalningsförsäljning och rörelsen utvecklades. 1922 ingick dom avtal med Sveriges Urmakareförbund och avvecklade minutaffären och avbetalningsförsäljningen för att övergå till uteslutande grosshandel med ur och optiska artiklar. Kontor och lager flyttades till Östra Torggatan 7. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Hushållsskolan med bord som är dukade med diverse rätter. Framför fönstrt en stång med runda brödskivor. Fotografens ant: Hushållsskolan. I hushållsskolan vid Västra Torggatan 18, bedrevs även en förstklassig matservering. I den trevligt inredda matsalen serveras både lunch och middag för såväl abonnenter som tillfälliga gäster till humana priser. Vidare förfogades över vackert inredda sällskapsrum och en större festvåning. Ansvarig var fru Gerda Mellqvist. Källa: Redaktör B. Vendel, Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB med stora kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Damcykel. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Herrcykel. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Källa: banvakt.se
Borg, Augusta Hermina. Född 23/5-1826 i Landskrona. Död 13/9-1914 . Hon börjar sin karriär i Göteborg som teckningslärarinna. 1858 undervisar hon vid Kjellbergska flickskolan, sin fotoateljé startar hon den 1 juli 1863, och adressen var Drottningatan 68, den var också hennes bostadsadress. Bara foton från ateljén är kända. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6. Ellen Hansson, 1832-1912, övertog Augusta Borgs fotoateljé på Drottninggatan 68 år 1871.
Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse själv, med släkten Posses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är fyra våningar högt, och varje parti blir en våning lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mittpartiets fronton pryds av snirklande voluter. Frontonen bär även en relief av Possevapnet. Till slottet ritade Posse även en romantisk park med slingrande stigar. Källa : Wikipedia
Överums bruk. Gåva av Svenska Dagbladet. Herrgårdstävlan 1925. Överum grundades 1655 av Hubert de Besche (1601-1669) och Henrik de Trij (1624-1709) för tillverkning av kanoner och kanonkulor. Sin nuvarande inriktning fick företaget kring 1850. År 1972 blev Electroluxkoncernen brukets ägare. Detta varade till 1998 då den danska jordbruksmaskinskoncernen Kongskilde Industries A/S övertog Överum. År 1998 var omsättningen drygt 200 miljoner kronor och antalet anställda 225. Källa: Nationalencyklopedin.
Handskriven text på fotots baksida: "1917 Wille Pettersson, Kalmar Nytt skandinaviskt rekord i längdhopp 16 juni 1918 i Köpenhamn 7,20 meter. Nytt [rekord] i Malmö 7,26 meter i maj 1919." William (Wille) Pettersson (senare Björneman), 1895-1965. Född i Skarpa Alby. Innehade det svenska rekordet i längdhopp 1918-1927 och tog guld i längdhopp, samt deltog i bronslaget i kort stafett (4x100 meter) vid sommar- OS i Antwerpen 1920. (Källa: Wikipedia).
2002-02-04, AS. Waldemar Wilhelm Dahllöf. Född 31/8-1844 i Vänersborg. Död 15/7-1935 i Vasa församling, Göteborg. Bror till fotograf Robert Dahllöf. Dahllöf var en mycket aktiv fotograf och hade flera ateljéer i Göteborg, så även i Stockholm. Denna bild hör till hans första tagna porträtt, då han börjar sin verksamhet på Sprängkullen vid Haga kyrka. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.