Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Från 299 kr
Den låga byggnaden i förgrunden med formarna är betongpelare och balkar till garagen och övriga ytterväggar, som var av fasadtegel och mellanväggar halvstensw murtegel. De sju garagen var placerade över panncentralen. Den höga ställningen var arbetsställning för skorsten till panncentralen. Stegen på hörnet var för persontrafik, sådana förekom på alla trähissar och ska vara försedda med ryggskydd. Materialet till skorsten hissades upp med ett hisspel på marken och en galge i toppen på ställningen. Kärrorna fick styrning mot ställningen av vertikala brädor som är synliga vid hörnet på andra sidan ställningen. Ställningsplankan flyttades upp allteftersom murningen blev färdig och översta ställningslaget är helt "inplankat", vilket visar att skorstenen är färdigmurad. De mörka partierna i mitten av ställningen är skorstensmuren. Byggnaden till vänster har beteckningen Hus C och är murad av "Durox" gasbetongblock och två trappuppgångar med 12 lägenheter i första och andra våning samt fyra på vindsvåningen.
Manskören i Kalmar, foto 1867. Kören sannolikt bildad omkring 1864. Dirigent (med taktpinnen) doktor Ernst Fagergren, till höger om honom hans broder, bokbindare Henrik Fagergren, och arm i arm med denne läroverksvaktmästare J. Johansson. Till höger om sistnämnde står (ytterst) smeden Oscar Möller. Med handen på bokbindare Fagergrens skuldra står bryggaren N Hägg och i övre raden, ovanför Fagergren står målarmästare Carl Haglund. Närmast till vänster om Fagergren tittar Carl Håkansson fram. Rakt ovanför dirigenten står resepostiljon Axel Wahlström och ovanför denne sotarmästare A F Appelin. Bredvid Wahlström står August Herman Gustavsson och i övre raden, bredvid Appelin, den skönlockige N Gernandt. Mannen med helskägget är destillator A Hayne, och ovanför honom ser man målarmästare O Svensson. Mellan Hayne och spegelfabrikör A Söllscher (med polisongerna) står tullvaktmästare C O Wahlström. Snett ovanför tittar målarmästare O Christierin fram och längst till vänster står skollärare A Holmstedt. Se Kalmar 3.5 1945. M Borgwall. Urklippssamling." Sångkör i Kalmar på 1860-talet, sammansatt nästan helt och hållet av hantverksmästare.
Vad som identifierats som gossen Bror Sandersson i 10-årsåldern. Möjligtvis porträtterad av sin äldre och fotointresserade bror Gideon. Inte heller är platsen med säkerhet bestämd, vilket kan sakna betydelse, men familjens hem vid Djurgårdsgatan 19 är ett rimligt antagande. Gossens far drev den framgångsrika firman Alfr. Sanderssons Linjeringsmaskinfabrik och från år 1904 var företaget förlagt till den nämnda adressen. I förstone bodde familjen i gårdens ännu bevarade lusthus, men under 1909 skulle det gulputsade och likaså bevarade huset utmed gatan stå färdigt. Bror kom vidare att ta över företaget i kompanjonskap med sina bröder. Foto omkring 1905.
Delägarna i Tranänget arbetade i lag, troligen var och en med sin bit av änget, men ändå samordnat med de övriga till en rejäl fest. Man började slå redan kl 4 på morgonen. Kl 7 kom kvinnorna och började räfsa. Kl 10 var det förmiddagskaffe och mitt på dagen middag. Omkring kl 17 skulle arbetet vara avslutat och då hölls otendag med kaffe och mycket brännvin men utan fylleri. Man tävlade i olika gotländska lekar, hade roligt och det hela avslutades med kimbning av klockaren i kyrktornet. JO Larsson och Johan Ahlström var bröder, så det var naturligt att familjerna samarbetade.
Småland. Kalmar län, Stranda härad, Döderhults socken, Påskallavik.Skeppare Magnus Nilsson föddes här d 18/12 1864, vilket ställe byggts av hans far och sedan tillbyggts av sonen. M.N. hade tre bröder och 4 systrar. Bröderna voro alla sjömän, nu döda. tre systrar foro till Amerika i ungdomen. En är gift i Påskallavik. N. har själv 2 pojkar och 2 flickor. en son har kaptens-, maskinist- och ing.examina och är anställd i transatlantic, en är skeppare i Påskallavik. En dotter är gift i P-vik och en är kvar i hemmet.
Sportmössa med skinnbräm. 27 december 1944. L Haglund & Co, med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Butiken utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av bland annat sportmössor, vegamössor, hattar, barn- och damvaror startades. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttades företaget från Drottninggatan till Hantverkargatan 29-31 där den befintliga fastigheten, tidigare Gefle Orgelfabrik, byggdes ut med ett nytt stenhus i tre våningar. Konkurrens genom ökad import och minskad efterfrågan gjorde att fabriken upphörde i slutet av 1960-talet.
Åsmundshyttan 5:4, "Erik-Daniels". Stående från vänster Elsa Åsberg-Kling, Edit Åsberg-Norling, Olga Charlotta Åsberg f. 4 december 1888 d. 9 mars 1929. Sittande från vänster Karin Jansdotter f. 21 december 1847 d. 22 september 1925, Anders Olson-Åsberg f. 19 mars 1849 d. 12 augusti 1924, Anna Johansson f. 15 september 1888, Karl Johansson, Lars Gustav Åsberg f. 28 juli 1880 d. 28 november 1960, Johan Johansson, Tea Johansson, Birger Pfeifer f. 8 september 1860, Andrea Pfeifer f. 10 januari 1884. Karl och Johan är bröder. Karin och Anders, Anna och Karl, Olga och Lars, Johan och Tea är gifta par. Uppgifter lämnad av Margit Karlsson.
Min farfars far, fanjunkare Carl Bergman arrenderade Rudet där prästgården ingick mellan åren 1882-1900 då han avled. Därefter arrenderade min farfars mamma Rudet som med min farfar och hans bröder skötte sysslorna fram till 1920 då det såldes. Rudet omfattade ca 40 tunnland öppen jord och stora skogar. Kommiistergården som förr kallades prästgården var på 50 tunnland + skog och den ingick i arrendet. För att sköta allt hade min farfars far 3-4 pigor, 3 drängar samt statare och torpare på prästgårdens marker. mvh Rolf
Sällskapet Lördagsbröderna samlade i trädgården hos kassör Karl Berg men oaktat namnet hölls just denna samling onsdagen den 21 augusti 1895. Vid sidan av värden ser vi följande bröder: Redaktionssekreterarna Karl Lindh och August Billsten, bokhållarna Axel Ajaxson, August Neuman och Johan Ekvall. Vidare läroverksadjunkt Axel Kristofersson, bankkassör Hjalmar Svensson, apotekare Karl Sandsjoe och postkontrollör Erik Lindh. Till höger om värden följer telegrafkommissarie Per Egnell, landskontorist Anders Boström, hypoteksbokhållare Gustaf Gustavi, apotekare Karl Stridner, postexpeditör Knut Berg, bokhållare Robert Dahlgren och kamrer Bengt Orre samt trädgårdsdirektör Victor Holm med sin trogne jaktkamrat hunden Dido.
Hulda Magnussons storfamilj Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Troligen Huldas bröder Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, och stående längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Hulda Anderssons storfamilj. Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas bröder Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.