Stenstugan Borgatorp. Ett gammalt hus i Dala, äldst i Västergötland enligt Hugo Sköld (han stöder sig på förre landsantikvarien Ullenius). Tvåvåningshus - bottenvåningen har metertjocka murar och fönster med blyinfattning. Övervåningen är av trä, halmtak. Numera fritidshus i släkten Posses ägo. Efter renovering.
Från 299 kr
Orig. text: Östgöta-tidningen Wallenbergska gården uppfördes vid mitten av 1700-talet. Den förhöjdes och gavs sitt nuvarande utseende med en fronton vid en upprustning 1803-05. Östgöta-Tidningen hade under åren 1936-44 sin redaktion och tryckeri i byggnaden. När ÖT upphörde kom byggnaden att inrymma Eskilstuna-Sliperiet. Den fick då skyltfönster i bottenvåningen. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
fotografi
Överkommisariens hus
Gamla högvaktens norra fasad. Byggnaden uppfördes 1821-1826 efter ritningar av J W Gerss. Byggnaden består av tre byggnadskroppar, varav samtliga är putsade. Mittendelen har i bottenvåningen en rundbågig arkad och kröns upptill av en fronton med ett runt fönster. Bottenvåningens fönster har rundbågiga fönsteröppningar medan mittdelens övre våning har raka fönsteröppningar. Taket täcks av falsad plåt och har två takkupor. På takkrönet finns även ett torn ritat av A P Wallenstrand.
CAFÉ RESTAURANG FENIX. (Alderholmen). Restaurang och Hotell Fenix byggdes på Alderholmen på 1860-talet vid Gefle-Dala Jernvegs station. Förutom gäster som övernattade i Gävle under sina tågresor så hade man många besök från båtarna som anlände till hamnen. Sjömännen höll till på bottenvåningen medan affärsmännen drack sin punch på övervåningen. Specialiteten i baren var "En slät och en lurvig"- en blandning av bayersk öl och gin. (Bilden var med på utställningen år 2000).
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad uppförd 1906 på Västra Vallgatan i kv Berget. I bottenvåningen ligger Nya Konditoriet. Tegelfasaden är kraftigt artikulerad och uppvisar den stilblandning som var vanlig vid tiden, där t ex burspråken har en klassicerande festongdekor under fönstren men en medeltidsromantisk krenelering upptill. Till vänster sitter en skylt med reklam för "Café och Conditori Thebrödsbageri" och till höger på staketet sitter en affisch för "Pompejis sista dagar". Senare låg Hotellen Bergklinten respektiva Okéns i byggnaden.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Detta är byggmästarens eget hus på Kyrkogatan 31 som han lät uppföra till sig och makan år 1896. Fasaden är tidstypiskt eklektisk, dvs den bär influenser från olika arkitekturstilar såsom nyrenässans i den rusticerade bottenvåningen och enfanger i fönsteromfattningarna, nyklassicism i takfotens tandsnitt, en gördelgesims och balkong i nyrokoko och överst en modern påbyggnad med tvåbågade fönster och fjällmönstrad fasad, sannolikt av plåt.
Vallens slott strax norr om Våxtorps samhälle. Slottet ligger på en liten lövträdsklädd holme i Storsjön med en numera torrlagd vallgrav åt fastlandet i öster. Den trelängade stenbyggnaden hyser rester i bottenvåningen och flyglarna från den medeltidsborg som uppfördes av dansken Peder Laxmand på 1300-talet. Nuvarande utseende tillkom vid en återuppbyggnad år 1801, sedan slottet härjats av brand 1800. Fotografiet förmodas vara från 1880-talet och slottet ses från sydväst. (Se även bildnr E2686, F8727)
Vommedal Östergård 2:42 på Streteredsvägen 12, okänt årtal. Gården "Olas" delades 1918 och Maria Eriksson byggde nytt hus 1925. Hon flyttade inte in innan hon dog, utan systern Josefina och systrarnas hemhjälp Anna Karlsson flyttade in på övervåningen. Bottenvåningen hyrdes ut till sommargäster eller åretruntgäster. Husets och gårdsdelar ärvdes 1928 av Josefinas systerdotter Valdeborg Johansson, som vid sin pensionering renoverade huset innan hon flyttade dit. Hennes bror Knut Hagberg bodde på övervåningen. Huset revs 1974.
Orig. text: A/B Axel Karlson & Co. Axel Karlson drev egen verksamhet från 1877 och flyttade till denna fastighet 1887. Sönerna tog över verksamheten efter hans död 1915. 1922 fick butiken detta utseende. Byggnaden uppfördes på 1780-talet av kömpannen Johan Hessling, som flyttade in i gården 1785. 1899 förändrades byggnadens fasad kraftigt efter ritningar av linköpingsarkitekten Johan Lagerström. I bottenvåningen togs skyltfönstren upp och taket fick dekorativa tillskott i tidens smak.
Själanderska flickskolan. Karolina Själander hade 1874 övertagit ansvaret för Elsa Borgs flickskola. 1877-78 uppförde hon skolhuset för egna medel. Översta våningen hade Karolina Själander sin bostad. Där inreddes 1924 även skolkökslokaler och slöjdsal. På 1930-talet en teckningssal och en läkarmottagning i bottenvåningen. 1879 hade även Clara Lindhs flickskola övertagits av Karolina Själander och kallades Förenade Elementarskolan för flickor. 1882 ändrades namnet till Högre flickskolan i Gefle. Under studierektorn Oskar Fyhrvalls tid anordnades vid några tillfällen studentkurser då eleverna fick avlägga studentexamen som privatister vid läroverket. 1915 såldes skolhuset till Gävle stad och ansvaret för skolverksamheten överlämnades till Anna Åkerberg. 1933 blev skolan kommunal flickskola.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.