Kolorerat vykort, "Nedra Tivoli Halmstad". Vy över Nykterhetskaféet i parken. På skylten över balkongen stod det "Nykterhetsfolkets kafé och läsrum". I bakgrunden ett flervåningshus. 1907 öppnade Nykterhetscaféet i nedre Tivolis nyuppförda restaurangbyggnad, som Nykterhetsfolket hyrde av Halmstads stad. Den kom att kallas "Nyktran" och ersatte den gamla "Västra paviljongen". Troligen ritades den nya byggnaden av stadsarkitekten Knut Beckeman. 1922 gjordes en ombyggnad, ritad av stadsarkitekten Sven Gratz, som främst omfattade den andra våningen. Där fanns mindre rum som föreningarna kunde hyra och flera idrottsföreningar bildades där. Halmstads Schacksällskap bildades redan 1911 i Nykterhetscaféet och blev en viktig del av verksamhetens identitet. På hösten 1962 stängdes Nyktran och byggnaden revs i februari 1963.
Från 299 kr
Porträtt av Johan Fischer. Född i Lönsås 1787 som son till ombudsmannen Anton Fischer och dennes maka Lena Maja Cnattingius. I vuxen ålder, oklart när, flyttade han till Linköping. År 1812 lämnade han staden för att ta tjänst som garvaregesäll hos åldemannen Johan Westerling i Örebro. Redan året därpå öppnade Fischer egen verkstad i Öster Tull. Efter ännu ett år gifte han sig med en dotter till sin förra arbetsgivare, Christina Rebecka Westerling. Äktenskapet blev långt men tycks innehållit viss friktion. I en husförhörslängd noteras Fischer för "Flera gånger varnad för misshällig sammanlevnad. Senast den 13 januari 1840". Efter Fischers död 1864 drev sonen Carl Johan verkstaden vidare.
Oscar Peterssons butik på adress Platensgatan 1 nära Stora torget. Delikateser-, vin- och specerier ingick i hans utbud som enligt annonser erbjöds i tidens språkbruk "benägen hågkomst". Handlaren själv bodde vid tiden med sin familj över affärslokalen. Han var i övrigt född i Mogata och hade kommit till Linköping från Söderköping 1894. Rörelsen drevs till synes med stor framgång. Innan decenniet var till ända öppnade han större butik utmed Storgatan och flyttade med sin familj till en våning med elegant läge vid Järnvägsgatan. Bild från 1902.
Hösten 1947 startade Stadsteatern Norrköping-Linköping, vilket innebar att man fick en fast teaterensemble. Johan Falck var den förste teaterchefen. Fredagen den 29 augusti 1952 började försäljningen av abonnemangen till höstens teaterföreställningar. De första Linköpingsborna ställde sig i kön rena kl: 2 på natten. Klockan 7 på morgonen räknade Östgötens reporter till femton köande. När kassan öppnade bjöds de köande på kaffe. Teaterbiljetter. Teater, Östgötateatern. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Emil Berggren, Trollhättan. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Emil Berggren. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Emil Berggren, 25 år. Namnteckning på baksidan. Carl Emil Berggren f. 11/3-1845, d. 4/9-1908. Född på Orust, blef efter hafva genomgått skolan å Gustafsberg biträde i handel å Trollhättan. Därifrån erhöll han plats å kanalvärkets kamrerarekontor och tjänstgjorde någon tid å kanalkontoret i Vänersborg. Snart nog efter sin ankomst hit tog han anställning hos grosshandlare E.A Wernbom. År 1891 blef Berggren antagen till hamnfogde i Vänersborg, då han samtidigt öppnade ångbåtskontor och började bedrifva trävaruhandel. Sedan flera år tillbaka har han varit kommissionär för samtlige ångbåtar, som trafikerat Vänersborg. När kanalkontoret för ett par år sedan indrogs, antogs Berggren till stationsskrifvare vid kanalvärket. [Citerat från dödsruna över Emil Berggren i Vänersborgstidningen]
Barnträdgårdar i Linköping. I september år 1957 öppnade Åbylunds barnträdgård. Ansvarig var Linköpings allmänna barnträdgårdar. Ursprungligen var de föreningsdrivna, men det ändrades den 1 januari 1948. Barnträdgårdarna bytte senare namn till daghem och lekskola. Efter barnstugeutredningen (1968) bytte daghemmen namn till det nuvarande namnet, förskola. Barn. Lekis. Barnverksamhet. Pedagogik. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Konsums snabbköp på Vistvägen 36 i Majelden öppnade i februari år 1954. Här installerades Linköpings första mjölkautomat. Varje gång man vred spaken åt vänster fick man en halv liter mjölk. Automaten kallades autometern och var patenterad för kooperationen. På bilden ser man Barbro Johansson hälla upp mjölk i sin mjölkkanna, Bilden är från år 1956. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Eskilstuna Centralstation. Stationen byggdes av Oxelösund - Flen - Västmanlands Järnväg, OFWJ, 1876. Namnet Eskilstuna Central tillkom 1895 då Norra Södermanlands Järnväg öppnade Eskilstuna Norra och Esilstuna Södra station. Ångvagnen till vänster i bild ska enligt uppgift ha trafikerat sträckan Eskilstuna-Kvicksund åtminstone så sent som 1905. Ångloket framför stationshuset är ett av de sju lok som OFWJ anskaffade från Stewart Manchester England 1874-1875. På spåret i mitten av bilden syns ett flertal treaxliga malmvagnar från OFWJ och Frövi-Ludvika Järnväg, FLJ. Däribland OFWJ 682. I bakgrunden skymtas Fors kyrka.
Restaurang Pehrssonska trädgården. Det var Börje Pehrsson som 1865 köpte lasarettsläkare Jakob Strömquists då tämligen nybyggda villa och öppnade där ett sommarvärdshus, då benämnt "Börje Pehrssons". Detta blev mycket populärt både bland stadens folk och tillresta kurortsgäster. Bilden är tagen från nuvarande Södra Hamnvägen, huset i fonden är en paviljong kallad "Baden-Baden". Strax framför skymtar musikpaviljongen med spira på taket uppförd 1879. Huset t v är restaurangbyggnaden längs med Västra Vallgatan, med veranda åt väster. Huset t h är danspaviljongen byggd 1882. Bildens beteckning är "Personska trädgården".
År 1936 skrev Upsala Nya Tidning om att Uppsalas bostadskommitté hade hittat mark på Kungsgärdet och nu kunde köpare sätta igång med småstugebebyggelse efter mönster från trädgårdsstäderna i Stockholm och Göteborg. Stadsarkitekten Gunnar Leche hade gjort en byggnadsplan för 80 småstugor i två olika storlekar. Staden öppnade en småstugebyrå vid Fyristorg för information och att teckna kontrakt. Husen var standardiserade och det var meningen att husköparna skulle utföra delar av bygget själv och på småstugebyrån fanns en sakkunnig instruktör. Husen skulle vara i nflyttningsklara 1 oktober 1937.
"Järnhandelshuset" i Norberg. Givaren föddes i lägenheten längst upp till vänster den 9/4 1914. "Till vänster ses Edlunds manufakturaffär, därefter en hattaffär och så järnhandeln. Bilden är troligen tagen ca 1918. Okända personer står framför huset. "Järnhandlaren" Ringlund bodde på första våningen till höger i huset och Edlund bodde på andra sidan av huset. Överst var ett par enkelrum och två lägenheter på 3-4 rum vardera. Vi som bodde i huset umgicks i synnerhet på jularna då vi hade julgransplundringar i alla lägenheterna." Ringlund kom till Norberg och öppnade järnhandel i Abrahamsgården. Han lät sedan bygga "Järnhandlarhuset". Hans son Josef Ringlund tog sedan över.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 4 KoS-byggnaden rum 402. Städarna kom inte tillbaka. En stämningsbild hur det kommer att se ut när byggnaden lämnas vind för våg. Åke Bergman öppnade upp, torkade med fläktar och värme mm. Idag mår Ågesta ganska bra men det kräver omskötsel. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Hagaström, Företaget grundades år 1930 med ändamål att tillverka tapeter efter delvis nya tillverkningsprinciper. En stor del av tapetindustrin stod under intryck av tysk tapetproduktion, oftast i mörka färgnyanser. Man fruktade, att ljusa tapeter lätt utsattes för nersolkning. Durofabriken öppnade från början samarbete med landets bästa heminredare och konstnärer. En speciell teknik gjorde dess tapeter tvättbara, så ljusa, glada färger kunde ersätta de tidigare mörka. De tvättbara tapeterna "slog igenom" i hemmen och Durotapet utvecklade tillverkningsmetoderna oupphörligt. Såväl högförnäma s.k. sidentapeter som limfärgstapeter, både för butiker och restauranger tillverkades, och Durotapeter blev ett välkänt namn båda hemma och utomlands.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.