Minnesmonument över prästen Jacob Wallenberg. Wallenberg är mest känd för boken "Min son på galejan", utkommen 1781. Boken skildrar den resa till Kina 1769-1771 på vilken Wallenberg var skeppspräst. Ordet "galej" är ett äldre ord för "galär" och betyder inte "ut och roa sig" som idag, Wallenberg var född 5 mars 1746 och dog 25 aug. 1778. En kortare tid var han komminister i Mönsterås och bodde i Lilla Forsa där hans bostad ännu finns bevarad. Wallenberg dog i Mönsterås.
Från 299 kr
Huvudbyggnaden på Elsabo herrgård. Byggd åt Per Gustav Tamm år 1909. Fastigheten såldes 1930 till Järnvägsmannaförbundet som inrättade ett vilo- och konvalecenthem för järnvägsarbetare i den. Vilohemmet övertogs senare av Kalmar läns landsting som fortsatte att driva det som konvalecenthem, företrädesvis för äldre ortopedpatienter. Konvalecenthemmet upphörde 1990 och fastigheten såldes på auktion. Sdan dess har den varit konferensanläggning, hotell och flyktingboende. I december 1910 brann herrgården och såldes efter det till intressenter som försöker etablera ett spahotell i anläggningen.
"Hamnparti". I förgrunden mudderverk. Vid kajen från vänster ligger hamnmagasin uppfört 1874, tullhuset från 1883 samt varmbadhuset uppfört 1866. I bakgrunden rester sig Varbergs fästning och längst till höger ses två kallbadhus! Det äldre längst till höger skadades i den höststorm 1884 och det nya närmare i bild stod klart 1886 och sedan revs det gamla. Fotograf Björsell var verksam inte verksam i Varberg efter 1885, vilket sätter den bortre tidsgränsen för detta foto.
Dals kyrka. Kyrkan har medeltida ursprung, men ombyggdes 1889-90.Då tillkom ett västtorn,ett kor med tre fönster och en sakrestia.Klockstapeln revs.1700-talsinredningen försvann och ersattes av altaruppsats,predikstol och bänkinredning i nygotik.Vid restaureringen1936-37 togs den nygotiska inredningen bort och en del äldre inventarier återinsattes, bla predikstolen från 1739 av Magnus Granlund.Även pyramider,korgrind och bänkskärmar mot koret är tillverkade av Magnus Granlund.Ursprungligen uppfördes kyrkan under medeltiden och var helgad åt St:a Agneta
Sättna kyrka. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg .Ursprungligen hade kyrkan en åttkantig rektangulär planform. Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs med torn och sakristia i nordöst. Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut- som invändigt.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och Bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Ådalslidens kyrka. I Ådalsliden byggdes en stenkyrka under slutet av 1200-talet. Efter en brand uppfördes en ny träkyrka 1646 på samma plats. Den ersattes med en ny träkyrka 1820 efter ritningar av P. Palmroth. Kyrkan försågs med torn. Vid de äldre kyrkorna stod klockstaplar. Interiören följer väl empirestilen med tunnvalvstak och listverk, målat skenperspektiv på altarväggen och landskapets främste träsnidare Zackris Persson tillverkade predikstolen. Orgel från 1910 som byggdes om 1949.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Förre detta kornettsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta. En all, leder från landsvägen fram till herrgården.
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Huvudbyggnaden på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Här började folkhögskolan drivas under 1880-talet, men den hade grundats redan 1873 i Påarp i Trönninge socken och senare flyttats till Fjärås. Det är en av Sveriges äldre folkhögskolor; de första startades 1868. Från början hade de enbart manliga elever men redan år 1898 beslutade styrelsen för Katrinebergs folkhögskola att den skulle vara tillgänglig även för kvinnliga elever. Gensvaret på ansökningar blev mycket stort. Från 1920-talet drev skolan lantmannakurs för män och lanthushållsskola för kvinnor.
Utsikt från Rantzauklippan i Varberg. Järnvägen går tvärs över bilden och banvaktarbostaden ligger längst till vänster bland den äldre bebyggelsen i förgrunden. Vid horisonten avtecknar sig den gamla kvarnen (Lagerlunds?). Däremellan breder ljusa, moderna byggnader ut sig längs Peder Skrivares väg till vänster respektive Knut Porses väg i järnvägens riktning. Flertalet är mindre flerfamiljshus men längst bak syns även några större, varav ett under uppförande när bilden tas.
Elva personer ur olika generationer har ställt upp sig på en bergknalle ovanför Erik. Anna på Sandlid sitter och håller sonen Leif. Hennes äldre son Ivar står i mitten och håller flickorna intill honom om midjan och sonen Karl-Erik längst till höger har intagit en spexig position. Bredvid honom står systrarna Margit och Gunhild. Längst till vänster står sonen Almer bredvid kompisen Erik på Heden som har ett gevär. (Se även bilderna EA1205-1206)
Vykort, "Tjolöholm i slutet av 1800-talet" Ryttmästare Werner Santesson lät 1865-1867 uppföra denna byggnad med 35 rum, vilken ersatte en äldre gård (se bild 08F0076). Italiensk nyrenässans hade just kommit på modet och uttrycks här med rusticerad bottenvåning, piano nobile och mezzaninvåning under takfoten. Mittrisaliten kröns av ett tympanon och vid dess vänstra sida skymtar här den stora takkupol som var synlig lång väg från havssidan. Fasaden var färgad i ljus gulockra. Framför entrén hade öppen grusplan med stor gårdsrundel anlagts.
En finklädd flicka, "Lundgrens Ella", med broscher, silkiga strumpor och dubbelknäppt kavaj står vid en öppen spis med en praktfullt och skickligt bemålad murstock. En stor realistisk målning visar en äldre kvinna som går i kargt landskap och samlar ris till ett knippe på ryggen. Däröver en datering: "anno 1940" och det hela kröns av en girland. På ömse sida spisen hänger små vapensköldar (Halland) och på spiselkransen står ett stort laggat stop, en liten tomte och en mässingsljusstake.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.