Snälltåget nr 3 som avgick från Gävle på nyårsafton kl 14:13 spårade ur 16:42 vid Buddby som liggen en bit norr om Vendels station. Tåget bestog av 12 personvagnar med omkring 70 st resenärer .Restaurangvagn och en finka. De enda personskador som uppkom var att lokföraren fick bulor i huvudet, skrapsår på en fot och ett blåöga. Eldaren Fick bara ett skrapsår på ena armen och slog i huvudet så han fick huvudvärk. Alla passagerare klarade sig lyckligtvis oskadda.
Från 299 kr
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Stationen öppnades 1877-09-01. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 1877-09-15. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den så kallade Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där . Landeryd hus 1
Trafikplats anlagd 1902. Nytt stationshus 1913 då blir det gamla stationshuset blev hus banvaktstuga 9A finns på västra sidan av spåren norr om det nya stationshuset.Transformatorstationen blev byggnadsminne 2007-03-22. Huset är uppfört i två och en halv våning i rött tegel med eternittak och huggen granitsockel och står med ena gaveln mot banan. I denna del inryms stationshuset, övriga delar av byggnaden innehöll transformatorutrustningen. I anslutning till stationen finns även ett bostadshus med tillhörande uthus.
Folknykterhetens Dag firas. I täten går fanbärare Britt Kjellberg (duktig idrottare), iklädd folkdräkt. Bakom henne går fler unga kvinnor i folkdräkt. Blåsorkestern Broderskaps Musikkår spelar marschmusik. Människor marscherar över Herrgårdsbron på väg till Gäddgårdsvallen. Flaggorna vajar i vinden. Några barn går vid sidan av paraden. I bakgrunden ses Herrgårdsvägen, norr om ån. Till höger hamnmagasinen tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Exteriör. Bostadsmiljö. Trähus byggt i vinkel, bostad för flera familjer. En kvinna med ett barn och en barnvagn har just kommit in genom dörren i planket. Entrén till bostaden i mitten, har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns flera träd. Möjligen är det en jordkällare till vänster i bild. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.
Vedeldad spis med kokplattor intill. Ugn i muren. En kaffepanna står på den elektriska spisen. Ett tungt strykjärn ses bakom kastrullen. Nedanför spisen står en plåtlåda med texten "Örebro Kex". I nedre högra hörnet skymtar ett par skor. Interiör från kvarteret Tullnären, mellan Storgatan - Trädgårdsgatan och Herrgårdsgatan - Paradisgränd. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Affärsliv på Nygatans östra del. Sandbergs herrekipering på Nygatan 16. En skylt hänvisar till Skomakeriet inne på gården. I den låga mellanbyggnaden ligger Posten. Nygatan 14 inrymmer en damklädesaffär. På andra och tredje våningarna är det privatbostäder. Balkongerna är pyntade med blommor. Människor tittar i skyltfönstren, cyklar och kör bil. Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
fotografi
Växjö, 1947.
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 18761877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 19001901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan GävleUppsala elektrifierades
Nygatan mot norr med kv Jägaren till höger och kv Pärlan till vänster. Bortom Pärlan syns byggnader i kv Månen. Mycket snö, kanske en halv meter. Trottoarena är skottade och snön ligger i vägbanan. I kv Pärlan ligger Utskänkningsbolagets brännvinsmagasin, vars skylt hänger ut över gatan. På fasaden på ett av husen i kv Jägaren syns delar av en välvd skylt som sitter mot väggen. Det som kan utläsas är ÖL dricks ning. Utanför Brännvinsmagasinet står fyra pojkar och en man kommer gående mot dem. En av pojkarna har något i handen, kan vara en tidning eller ett paket.
Tromben i Olofsbo 2003 På kvällen den 26 augusti 2003 drog en rejäl tromb igenom Olofsbo norr om Falkenberg. Den lämnade stor förödelse efter sig. En carport under byggnad raserades och på många hus slets mängder av takpannor av. På campingplatsen flög förtälten i väg och husvagnar välte. Bild 1 En raserad carport efter tromben genom Olofsbo Bild 2 På mängder av hus slets takpannor av. Bild 3 När tromben drog genom Olofsbo var det livsfarligt att visats ute. En parkerad bil fick en trasig takpanna rakt igenom framrutan.
Placeringen av Linköpings konserthus har en lång och delvis infekterad historia. Ett tidigt förslag var ytan invid Linnéskolan. Idén somnade dock in och 1974 lade en ny kommitté förslag om lokalisering till Trädgårdsföreningen. En känslig fråga som väckte starkt opinion för och emot och som möjligtvis resulterade i att den gamla befintliga restaurangen eldhärjades 1977. Andra föreslagna placeringar var bryggeritomten i kvarteret Palmen, i det intilliggande kvarteret Konsuln, Folkets park och i ett läge mot Museiparken strax norr om Konsistoriehuset och Rotundan. Slutligen bestämdes Museiparkens västra del. Här området i december 1984, kort före byggstart.
Vykort, "Halmstad - Göran Hammars byst å Nedra Tivoli". Bysten står på en hög sockel vid sidan av grusgången. År 1858 köpte Göran Hammar och ett antal andra medborgare området norr om stadsmuren med nöjesetablissemanget Tivoli för att rädda det. Det var gästgivaren A J Sjögren som köpt marken 1843 och där anlagt restaurang, lusthus och kägel- och dansbana. På 1860-talet köptes Tivoli av det av staden ägda Halmstads utskänkningsbolag som fortsatte att utveckla området. Det utvidgades 1865 upp till Badhusgatan, en sommarrestaurang byggdes på Norra bastionen och vid Nedre Tivoli tillkom Rotundan. Stadsträdgårdsmästarna Andreas Larsson och därefter Jac Ericson utformade parken från 1866 och framåt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.