Utgrävning vid Skedemosse med Ulf Erik Hagberg och kung Gustaf VI Adolf.
Från 299 kr
Fynd från Skedemosse, 20/7 1962, bland annat en slipsten.
Fynd från Störlinge, yxor bland annat.
Fynd från Störlinge. En fibula är ett dräktspänne. Fibulan användes allmänt i Europa under bronsåldern och järnåldern.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Dykare på jakt efter ett störtat flygplan.
På åsarna - höjdryggarna - Nybyåsen och Långerumsåsen har man ofta begravt de döda. Under utbyggnaden av väg 136 undersöktes drygt halva gravfältet på Långerums samfällighet. Inventeringen omfattade ett 20-tal gravar och 30 anläggningar, varav två boplatslämningar. Efter avtorvningen visade sig åsen vara täkt av en tät matta av sten som gav utryck av ett "stentorg".
Filosofie studerande Ebba-Stina Carlsson vid Nybyåsen. Vid Nybyåsen och Långerumsåsen har man ofta begravt de döda. Under utbyggnaden av väg 136 undersöktes drygt halva gravfältet på Långerums samfällighet. Inventeringen omfattade ett 20-tal gravar och 30 anläggningar, varav två boplatslämningar. Efter avtorvningen visade sig åsen vara täkt av en tät matta av sten som gav utryck av ett "stentorg".
Filosofie studerande Ebba-Stina Carlsson vid Nybyåsen.
Arkeologer i Bredsättra socken med eventuellt Margeta Beskow.
Margareta Beskow i Bredsättra socken.
Arkeologisk utgrävning i Bredsättra med Ulf Erik Hagberg och eventuellt Margareta Beskow med flera.
Från utgrävningar vid Hässleby, Öland.
Översikt över utgrävning vid Skedemosse.
Ulf Erik Hagberg vid skelettgrav på Skedemosse. Till vänster Källén?
En arkeologisk utgrävning vid Klinta 1957.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.