Utrymningsövning, den första i fredstid, i Postgirohuset, Klara Norra Kyrkogata, arrangerad av AB Svensk Nattvakt och Postbankens Intendenturavdelning den 22 november 1967. Utrymningen flyter fint tack vare att varje våningsplan är indelat i fyra sektioner, med var sin utgång. På den i förväg bestämda återsamlingsplatsen ges senare vidare instruktioner.
Från 299 kr
Omgivningen vid vad Linköpingsbor minns som T 1 bar ännu lantlig prägel vid fotografiets tillkomst. Regementets kaserner stod klara 1911 för Östgöta trängkår, som i slutet av 1920-talet uppgick i Svea trängkår och som vidare kom att betecknas T 1. Här en vy från öster när regementet stod nyuppfört.
Ett exempel på oföränderlighet i Linköping. Domkyrkoförsamlingens expeditionsbyggnad i Linköping har en lång och komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på men ofrånkomligt att nämna är byggnadens historia som gymnasium och vidare säte för stadens frimurarloge. Här byggnadens norra fasad vid början av 1900-talet, sannolikt förevigad av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Även detta år var det barmark vid nyår och Anderse Per Olsson passar på att köra ut släke på åkern på självaste nyårsdagen! Här skall han dock knappast lägga av släken, det är vall, så han skall nog vidare till en plöjd åker. Per var troligen varm om fötterna, för han har tagit av sig stövlarna!
Här ses gårdsparten från sydost, i bakgrunden kan man ana grannparten som ligger precis under backarna. I förgrunden ser man en liten bit av den gamla vägen, som gick från Kotorget och sneddade ner söder om dessa parter och gick vidare ner mot Nybro.
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Församlingshemmet till Linköpings domkyrkoförsamling. Husets byggnadshistoria är lång och komplicerad. Äldsta delarna har medeltida ursprung och tidigt användes byggnaden som skola. Klartlagt är det gymnasium som drevs i bygganden från 1628 fram till att frimurarna köpte fastigheten 1808. De kom vidare att bedriva sin verksamhet i byggnaden tills Frimurarehotellet stod klart 1912. Sedan 1931 inrymmer huset nämnda församlingshem.
Porträtt av Karl Erik Malm. Född i Norrköping 1849 som son till stadens stadsarkitekt Karl Teodor Malm och dennes maka Matilda Charlotta Ekman. Från 1874 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare följde en lång karriär vid regementet som kröntes med majors grad i armén vid hans avsked 1905. Även befälhavare för Norrköpings västra rullföringsområde under perioden 1902-16. Död i Norrköping som ogift 1922.
Studentporträtt av Ernst Petersson. Född i Linköping 1861 och son till guldsmedsmästare Samuel Petersson och dennes hustru Helena Christina Carlson. Vidare gift 1891 med Jenny Ottilia Johansson. Från 1896 var de bosatta i Ultuna där han kom att bli lektor i mejerilära och bakteriologi och kemi vid lantbruksinstitutet.
Enligt uppgift ser vi Augusta invid mejeriet till Thorönsborgs slott i Sankt Anna, där hon ska ha tjänstgjort vid tiden för bilden. Vidare i livet ska hon ha gift sig med en Hjalmar Johansson. Hennes identitet har emellertid inte kunnat styrkas.
Porträtt av Johan Henrik Wilhelm Steinnordh. Född i Norrköping 1809 blev han student i Uppsala1829, filosofie doktor 1836, och prästvigd 1840. Något senare även teologie doktor i Erlangen i Tyskland. Omständigheterna förde vidare in honom på lärarbanan och han kom att bli en omtyckt gymnasieadjunkt i Linköping. Från 1850 var han gift med Adelaide Ohrling, bördig från Väderstad.
Linköpings länscellfängelse sett från Storgatan. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Vy över rastgården till Linköpings länscellfängelse. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. Länsfängelsets rastgård.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Motiv från Hannäs med panorama över sjön Vindommen. I bildens mellangrund ligger Gravudden och Gravholmen till Hägerstad slott. Från vänster i fonden skymtar församlingens gamla kyrka som vid tiden nyligen lagts i ruin och ersatts med den nya kyrkan som anas i bakgrundens dis. Vidare ses Solvestad by och Hornvallsgården.
Östgötagatan i Linköping som vi känner den idag. En tid före bildens tillkomst 1929 hade miljön dock sett annorlunda ut. Östgötagatan blev aktuell och föreslogs först en bit in i 1900-talet. I bildens område fanns tidigare den korta Kattbrunnsgatan med den synliga husraden utmed stråkets östra sida. Närmast dåvarande Östgötagatan 3 följd av nummer 5 och så vidare.
Till höger ses enligt uppgift Agnes Jönsson från Vitudden på besök hos fotograf Emil Durling. Vid sin sida har hon en väninna vars identitet inte kunnat styrkas. Vidare kom Agnes att 1930 gifta sig med Fredrik Valentin Fredriksson och tog tillsammans med sin make över torpet i Vitudden efter att hennes far gått bort senare samma år.
En bild som ännu inte helt klarlagts. Känt är att den togs av den fotointresserade ynglingen Holger Roos som följt med sin läromästare på någon av dennes arbeten. Som "Fotografen Andersson" finner vi sannolikt Ernst Andersson, senare Ulfwinger, som drev fotorörelse från Karlebo och vidare Solvid i Ljungsbro. Platsen är möjligtvis Bjäsäter.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell eller affärsmässig prägel. Bilden visar miljön invid gatans sträckning utmed kvarteret Automaten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.