Dagisbarn som leker utomhus vid Katrinebergs daghem. En flicka står inne i en rund, hög (ca 1 meter), smal trätunna som är omgärdad av spännband i stål. Det liknar en slags enkel kiosk, gjord av långsmala högstående ribbor, med ett fyrkantigt stort hål i mitten, så att man kan titta ut. Utanför står en liten flicka, klädd i byxor, jacka och blommig mössa. Hon tittar på den lite större flickan innanför.
Från 299 kr
Disponentvillan (senare: Baltvillan) gjordes om till bostäder åt de estländska arbetarna och där bodde som mest 5-6 familjer samtidigt. Här leker barnen i sandlådan som står utanför villan, slutet av 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Gefle Glasbruk omkring 1910. Byggnader från vänster: 1. Stora magasinet 2. Mängkammaren 3. Hyttan 4. Stallet Personer från vänster: 1. Sigfrid Nangtler, kusin till disponent Anderssons barn. 2. Disponent Wilhelm Andersson. 3. Hyttmästare Iwar Svensson. 4. Körkarlen Karlsson. Och framför dubbelporten står arbetaren Johannesson med sin yngste son Helmer framför sina ben. I gruppen av barn längst till höger framför hyttan står från vänster. disponentens son Gunnar och efter honom Johnnessons son Henning. I potatislandet längst till höger på bilden leker två små flickor, varav den ena är dotter till disponent Anderson.
En varm dag i början av april har skolan planteringsdag. Det började man med 1911 pga den stora avsaknaden av tillräcklig vedbrand i socknen. Man planterade uppe på Lausbackar på de platser det är skog på idag. Tydligen hade man tid för lekar också. Här leker man "Sista paret ut" i en backsluttning på en hittills okänd plats. Man får här en bra bild över vilka kläder som var brukliga. Barnen är ungefär klädda på samma vis som de vuxna. Flickorna har klänningar med förkläden, pojkarna blus med byxor.
Masse visar här och på följande 7 bilder prov på olika lekar, vilka är svåra att förklara. Rövkrok har stått sig genom tiderna och är en gren i Stångaspelen varje sommar. Den går ut på att två personer ligger armkrok och skavfötters med benet närmast den andre stickande upp i luften. Så skall man försöka kroka tag i den andres ben och med benkraft försöka dra runt den andre personen. Här leker man sådana lekar som det ser ut vid Nöigärde eller Masarbods fiskeläge.
Mölndals barnhem, (f.d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Framför huset står barnvagnar, barn leker i trädgården. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Barndaghem 29 mars 1966 I förgrunden syns det två pojkar som sitter på golvet och leker med pusselbitar av trä. En flicka syns det stående bredvid dem till höger och en annan flicka till vänster. Pojkar har kort klippta frisyrer. Flickan till höger har toffsar och är klädd i strumpbyxor och klännning, samt mörkare skor. Flicka till vänster är klädd i strumpbyxor, kjol, jacka, och har kortklippt frisyr. Båda pojkar är klädda i mörka byxor och en ljusare skjorta med flyga. En av pojkarna har en pullover på sig och en annan pojke har hängslen. Den kvinnliga lärare bakom är klädd i en klänning med en ljusare krage och skor. I bakgrunden syns det borden som är i storleken anpassade för barn. Borden är dukade med bland annat kaffe koppar och sockerskål.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostadens rum ligger morfar, tidigare tändsticksarbetare, sjuk i utdragssoffan och hostar. På golvet sitter familjens yngsta dotter och leker med kottedjur. Hon känner sig övergiven och gråter. På matbordet ligger bland annat en medlemsbok för Svenska Grof- och Fabriksarbetareförbundet. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.