Resebild, Zhaolingmausoleet, Fotografi, Photograph
Från 299 kr
Zhaolingmausoleet, Resebild, Fotografi, Photograph
stadsgata, hus, gata
Ingång från trädgården till förråd/garage i källarplan (se 2024_1530), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster ses växlighet. Rakt fram ses en del av den vita husfasaden samt en (av två) öppen dörr till förrådet. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Masse har förevigat denna enkla källare, som byggnadshistoriskt är mycket märkvärdig. Det här sättet att bygga ett stort tak på en låg stengrund och med ingång mitt på gaveln är en kvarleva från den äldre järnålderns kämpgravshus! Det är helt enastånde att byggnadsskicket levt kvar så länge. Kämpgravshusen kunde också ha torvtak som här. Man kan undra vad det var för något under som bar torven och om det var tätt och höll sig frostfritt? På taket sitter en ventil.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Porträtt av fröken Anna Pereswetoff-Morath. Här i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé iklädd moderiktig turnyr och en för 1870-talet typisk, konstfull frisyr. Född och uppvuxen på Kallerstad gård öster om Linköping som dotter till Carl Emil Pereswetoff-Morath och dennes maka tillika syssling Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Från 1880 gift med kapten Henrik August Thollander, ägare till Brabergs gård utanför Söderköping, som utgjorde den blivande familjens hem från äktenskapets ingång till år 1898, då makarna flyttade till Norrköping.
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Stormarknaden, 31 juli 1965 I förgrunden utanför entrén till Domus stormarknad står en kvinna och en man vid en kundvagn med en pappkasse i. Bakom den kommer en man gående med en kundvagn där det sitter en liten pojke. Mannen är flankerad av två kvinnor. Uppe i luften utanför stormarknadens entré hänger två skyltar. På den ena står det "Ingång" och på den andra "Utgång."Två personer syns längre bort i bakgrunden. Utanför entrén är det en parkering fylld av bilar.
Kyrkan, som sannolikt är den tredje i Tannåker, uppfördes 1793 av Nils Widman från Össlöv i Berga socken. Föregångaren var en träkyrka som befann sig i alltför dåligt skick. Nuvarande stenkyrka som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster och en sakristia i norr och ett vapenhus av trä framför västra ingången. Ingång finns även mitt på sydsidan.
Kyrkan i Vittaryd uppfördes någon gång under medeltiden och ersatte en stavkyrka vars rester har påträffats ett stycke österut. Kyrkan som är uppförd i sten består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet kor. En timrad sakristia vid norra sidan tillkom troligen 1787. 1827 lät man mura igen dörren på södra sidan och rev vapenhuset. Nuvarande ingång togs upp vid västra sidan och ett nytt vapenhus uppfördes. Samma år revs det platta innertaket som byttes ut mot ett tunnvalv av trä.
Bilden visar en vy över en bit av Trädgårdstorget och Nygatan vilken löper nere till vänster. Gatan som löper till höger är S:t Larsgatan. I byggnaden rakt fram så har fotograf D. Rundquist sin ateljé mot Nygatan till, och i samma byggnad fast med ingång från S:t Larsgatan har Brita Johnson modeaffär. Utmed samma gata har även J. A. Samuelsson en förnicklingsverkstad och Arvid Karlsson ett glasmästeri.
bensinpump, verkstad, personalrum, lokal, butik, vespa, toalett, bensinstation, skylt
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Jul på Källaren Munken, Stadshotellets "bakficka" i Varberg. Bild 1: Julbord med garnerat grishuvud närmast i bild, men även revbensspjäll, ansjovis i burk, tunga, rullsylta, julskinka och mycket annat. Bild 2: Två kvinnor ur personalen vid matsalens julgran. I det bakre utrymmet skymtar kakelugn och väggmålning. Källaren Munken fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellet, som var en första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag, men de hade även en festvåning med ingång från Bäckgatan.
Här ser vi en närbild på den märkliga visthusboden/källaren som stod mellan manbyggnadens östra hörn och fönstret, se Bild 658. Om båda rummen haft källarfunktion är osäkert, källare brukar inte ha fönster. Saltskadorna på väggen intill högra dörren tyder på att källaren låg här. Förr slabbade man mycket med saltlaken i kött- och fisktunnorna och den sög väggarna i sig. Salt fräter på puts och sten, därav skadorna. Rummet med fönster måste ha haft en annan funktion. Snickarbod?? En ny större källare byggdes senare mot flygelns östra gavel med ingång från brygghuset.
Dåvarande Nygatan 28 i Linköping. Stadsgårdens huvudbyggnad hade sin gavelfasad mot Sankt Larsgatan och det var således den som mötte de som gjorde sig ärende till Trädgårdstorget. Fasaden annonserade "Brita Johnsons Modeaffär". Hon hade flyttat till Linköping från Jönköping 1905 och efter en tid öppnat butik i fastigheten. Hennes främsta artiklar var damhattar. En annan affärsidkare i gården var Werner August Källström. Skylten vid hans ingång visar vägen till hans spannmålsaffär. Bilden är odaterad men uppskattas till tiden omkring 1915. Ungefär 20 år därefter skulle här resas Åhléns Tempo-varuhus, sedermera och för yngre Linköpingsbor mer känt som platsen för Hennes & Mauritz.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.