Grupporträtt av åtta uniformerade män som ligger och sitter tätt tillsammans på en gräsbevuxen mark i ett öppet landskap. De bär militäruniformer med mössor och flera av dem röker cigarett. Männen är avslappnat poserade och ser mot kameran. I bakgrunden syns öppna fält, en höjd med träd samt en byggnad, vilket tyder på att bilden är tagen utomhus i lantlig miljö. Fotografiet förefaller vara från tidigt 1900tal.
Från 299 kr
Vy över Varbergs centrum mot norr. Nedtill syns den oktagonala grunden efter en kvarn. På Stora torget, centralt i bilden, står torgbodar och olika fordon är parkerade mot kyrkans tomt. En buss är på väg in mot torget från vänster. Vid Västra Vallgatan till vänster ligger Gerlachska villan, i höjd med Stadshuset/Stadshotellet. Väster om bangården markerar den 50 meter höga skorstenen läget för Yngeredsfors ångkraftstation.
Flygbild vykort, "Kustsanatoriet Apelviken 1938." Vy över sanatorieområdet sett söderifrån med vattentornen Albert och Frida nere till vänster och överläkarvillan (Hansonska huset eller Almers hus) till vänster. Upptill ses järnvägens olika sträckningar där den först gick utmed kustlinjen runt Hästhagabergen, men från oktober 1936 drogs i rakare linje genom bergen. Den gamla sträckningen går på den nya ungefär i höjd med sanatoriet (till höger utanför bild).
Manbyggningens baksida är avbildad från åkern i nordost. Man ser bakbygget med två kamrar på gaveln och ett skafferi i mot manbyggnaden. Fönstren på manbyggnaden hör till salen på gaveln och en kammare mitt i huset. T h står smedjan, vilken revs och flyttades ut till åkerhörnet mot vägen 1936. I bakgrunden skymtar ladugården. I förgrunden skymtar en cementputsad (?) mur, vilken går ner i höjd med manbyggnadens gavel.
En bandtun utan bandar hette stikel- eller strikeltun. Den började som en vanlig bandtun eller så var de första trolarna istoppade i hål i en stolpe tills man fått full höjd. Sedan la man löst en trole och en stör, sedan en trole och en stör åt andra hållet, eller som här stör åt båda hållen. Det här var en tillfällig tun, när man temporärt ville stänga av ett område. Var bilden kan vara tagen är ännu inte klarlagt.
Masse har tagit en bild från vägen mot gårdspartens ladugårdsbyggnader. Masse skriver att det är de gamla uthusen, men de ser inte så gamla ut. Troligen är ladan i bulteknik äldst, den har blivit höjd med ett litet foderloft när fähusdelen i sten byggts till, så att takhöjden skulle stämma när man la spåntak. Mot ladan står tröskhuset och sedan följer ett gammalt stenhus av obestämd funktion och ett yngre magasin. Det är spännande byggnader som inte är kvar idag.
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Makarna Nils och Gertrud Linde med vänninan Ingeborg Löfgren i det gröna. Enligt påskrift invid sjön Roxens strand. Nils Linde var vid tiden en välkänd garverifabrikör och läderhandlare i Linköping. Parets bostad och makens verkstad låg invid Storgatan i höjd med Sankt Larskyrkan. Ingeborg var gift med redaktör Emil Kjellberg och därmed svärdotter till den radikale tidningsmannen Isidor Kjellberg. Enligt nämnda påskrift är bilden tagen i 1900-talets början.
Parti av Nygatan i Linköping år 1903. Fotograf Essen hade för motivet ställt sig ett 50-tal meter före gatans skärning med Apotekaregatan i höjd med Nisbethska gården, vars höga plank löper till vänster. Vid tiden sträckte sig gårdens tomt ännu mellan Läroverksgatan och Apotekaregatan men detta kom att ändras när en stor hyresfastighet uppfördes i det synliga hörnet 1906. Förändringen i gatubilden är på det hela taget total. Samtliga byggnader är idag rivna eller i något fall flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Ett stycke Linköping genom ett fotografi som bär amatörens prägel. Kanske är det just därför bilden ger oss detta hastiga besök mitt i stadsbornas vardag. Storgatan utmed kvarteret Dykaren och i höjd med Sankt Larskyrkan. Fotografiet är varken daterat eller attribuerat. För den första oklarheten svarar vi 1890-tal. Inför den andra frågan finns ett fåtal rimliga fotografer att välja bland, vi utser Fritz Lovén (1844-1939).
Sankt Anna gamla kyrka inbäddad i grönska. När Östergötlands museum lät dokumentera kyrkan 1932 hade den stått öde i dryga 100 år och utdömd en tid dessförinnan. Kyrkan östra del hölls dock under tak medan byggnadens motsatta del stod naken för väder och vind. När man under 1960-talet beslutade att restaurera kyrkan var förfallet så långt gånget att man nödgades riva västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från nordväst.
Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvåningshus i nationalromantiskt snitt. De bägge husen stod färdiga 1914 respektive 1915. Ritningarna utfördes av Johannes Dahl, Stockholm. Den låga byggnaden med gatunummer 11 inrymde vid tiden Systembolagets butik. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning av butikslokalen.
Linköpings brandstation 1930. Vid tiden hade det gått 15 år sedan stadens brandväsen fått detta lyft. Den nya brandstationen ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Personvagn nr 59. Os vagn lastad med kol. Göteborg. Ångcentralen, uppförd i nordligaste delen av driftbangården, var avsedd för uppvärmning av tågsätten på bangården, ilgodsbyggnaden, maskinavdelningens manskapsbod samt tjänstelokaler och förrådslokaler. Ångcentralshuset innehöll pannrum, apparatrum, kolrum och slaggrum. Ångpanneanläggningen var av modernaste typ. Den bestod av tre dubbelpannor. De undre var flamrörspannor och de övre var tubpannor. Centralens skorsten mätte en höjd av 35 meter.
Foto söderut längs blivande Hamngatan. Fotografen står i höjd med Linnégatan. Rakt fram i bild ser man byggnaden som idag heter Villa Lugnet i Gamla Linköping (Carin Nilssons villa). ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygbild som visar Kläckeberga kyrka från söder. Kyrkan är belagd från mitten av 1300-talet. Den medeltida stenbyggnadens historia är höljd i dunkel och spekulationerna kring byggnadens höjd och användning är legio. Kyrkans höga stenfot rymmer en källarvåning och genom en trappa i muren kan man nå upp till den så kallade salen över kyrkorummet. Märk markeringarna på bilden. De härrör från den statliga granskningen av bilden ur säkerhetssynpunkt.
Flygbild över Fågelfors från sydväst med Klobosjön bortom samhället. I bildens vänstra kant i höjd med sjön ligger Fågelfors kyrka. Bilden är använd som förlaga till vykort; se KLMF.L-E00284a. På vykortet är fotografens namn angivet som "Lilljeqvist". Märk markeringarna i bilden som härrör från den statliga granskningen av den ur säkerhetssynpunkt. En samtidig bild över Fågelfors med annat perspektiv; se KLMF.L-E00182 resp KLMF.L-E00182a.
Grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Höjd: 108 cm, bredd 62, 55, 24 cm, tjocklek: 9 cm. Runt stenen löper ett 4 cm brett, räfflat band. Text: "Härunder förvaras stoftet af konungens trotienare premier lieutenanten vid kongl mai:ts flotta och chefen vid 2 Ölands compagnie Niclas Fehr född i Carlskrona den. iunii 1773 död uti Calmar 8 mars 1830 Dav: Ps: 90. v.12."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.