Förmodligen godtemplarmöte vid Bredebolets skola omkring 1910-12. Bakre raden fr.v: 1. 2. Mårten Karlsson, Lindhult 3. Ester Pettersson, Gullebolet 4. Gustav Enoksson, Lindhult 5. Teodor Aronsson, Bredebolet 6. Maja Johansson, Nybygget 7. Agnes Johansson, Brokärret. Arbetade i mejeriet i Lindhult. Andra raden bakifrån: 8. Oskar Andersson, Habelsbolet (vid missionshuset) 9. Gerda Johansson, Skagabygget 10. Frida Johansson, Nybygget 11. Elin Svensson, Skaga ("Prästgården") 12. Anna Svensson, lärarinna i Lindhult 1897-1931 13. Anna Hedin, Lindhult 14. Annie Aronsson, Bredebolet 15. Amanda Andersson, Habelsbolet (syster till nr 8) 16. Selma Johansson, Skagabygget 17. Ester Johansson, Lindberga Andra raden framifrån fr.v: 18. Elin Wallin, Lindhults handel 19. Anna Karlsson, (Lindberg), Lindhult 20. Herman Gustavsson, Hallerud 21. Matilda Svensson, lärarinna i Bredebolet (syster till nr 12) 22. Karl Larsson, snickare från Gullebolet 23. Hanna Säll, lärarinna i Högshult 24. Elin , Storrud 25. 26. Hildur Johansson, Skaga 27. Berta Andersson, Skaga Främre raden fr.v: 28. John Eriksson, Gullebolet 29. Einar Nilsson, Bredebolsfall 30. Rickard Johansson, Lindberga 31. Berta Gustavsson, Stenåsen 32. Orvar Nilsson, Bredebolsfall Reprofotograf: Gunnar Berggren. Godtemplarorden/IOGT. Den första svenska IOGTföreningen bildades 1879.

Från 299 kr

"1921. 41. Axel Johansson i skördearbete 1921. Håby. Hogen." "På självbindaren sitter hemmansägare Axel Johansson. Övriga personer från vänster: Dottern Hedvig född 1906, gift Matsson. I Hedvigs knä sitter dottern May född 1917, gift Lindqvist. En anställd dräng som ingen minns namnet på. Framför drängen med hund i famnen sitter Axels dotter Berta född 1909, gift Hansson. Bakom dem iklädd svart kostym står Lars Johan Larsson från Väla i Västergötland. Mannen som serveras kaffe är Einar Matsson på Kanalen som då bodde på Hästhagen i Lundbladstorpet. Kvinnan som häller upp kaffet är Axels hustru Amanda. Elin Sahlberg, syster till fotografen Selma Sahlberg, sitter därnäst. Johan U Larsson från Väla i Västergötland. Axels son Johan Axel Viktor född 1909 och tvilling till Berta. Johan är den som tog över gården. Johan fick barnen Stefan och Elisabeth och Stefan driver gården efter fadern. Hästarna som är spända för självbindaren är från vänster Olga, Wanna och Björn. De andra hästarna är från vänster fölet Sonja, Svarta och Lilly. Självbindaren på fotot byggdes 1897 och var i bruk så sent som 1954, då den såldes på auktion och fick ge vika för en modernare variant som kunde dras efter en traktor. Uppgiftslämnare är Axels son Erik född 1919, även kallad Eije, genom brodern Johans dotter Elisabeth."

Från 299 kr

Denna part kom till omkring 1830 när den ursprungliga gårdsparten av Hallsarve delades ännu en gång, nu mellan bröderna Nils och Johan Mattsson, se Bild 833. Johan Mattsson född 1815 fick denna part och han gifte sig 1839 med Greta Stina Persdotter född 1816 från Botvide. De fick fyra barn, varav enda dottern övertog gårdsparten. Anna Cajsa Johansdotter född 1842 gifte sig 1863 med Jakob Niklas Gardell född 1836 från Östergarn. De fick en dotter, Anna Margareta Gardell född 1862, som gifte sig 1884 (?) med Jakob Nilsson född 1859 från Fie. De fick två döttrar, men ingen tog över och modern dog 1910. Jakob Nilsson gifte om sig 1912 med änkan Josefina Johansson från Botvide. De sålde gårdsparten 1918 till Karl Lindström född 1882 och hans hustru Amanda född Pettersson 1879 båda från Grötlingbo, Nilssons flyttade till Ljugarn. Deras son Nils Lindström född 1919 övertog gårdsparten, gift 1948 med Maj Larsson född 1926 från Botels. De fick tre söner, varav mellansonen Bo Lindström född 1953 tog över parten, gift 1980 (?) med Eva Lindman född 1956 från Stockholm. De fick döttrarna Anneli 1982 och Tove 1984. Bo och Eva separerade 2004 (?), varvid Bo behöll gårdsparten och brukar den vidare. På bilden ser vi från vänster troligen Jakob Nilsson 44 år, svärfadern Jakob Gardell 67 år, döttrarna Anna 18 år och Elin 16 år, samt hustrun Anna 39 år. Det var Jakob och Anna Gardell som uppförde manbyggnaden på bilden omkring 1870 och spåntaket på bilden är troligen det ursprungliga. Några år senare täcktes det med papp, se Bild 846. Till vänster syns bostadsfygeln från omkring 1890 som Jakob och Anna Nilsson byggde. Brygghuset till höger är äldre, troligen byggd omkring 1860.

Från 299 kr

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr

Skolklass, elever f. 1945 klass 4. 1955-1956 Brattåsskolan. Lärare Gunnar Alanda. Bakre raden 1. Ingela Norström. 2. Ingela Nilsson. 3. Laila Pettersson. 4. Gullevi Persson. 5. B-M Nygren. 6. Britt Svensson. 7. A-M Nilsson. 8. Anette Andersson. 9. Inger Lindström. 10. Berit Rinter. 11. Carin Gustafsson. 12. Elisabet Larsson. Mellersta raden 1.?. 2. Jörgen Johansson. 3. Leif Sund. 4. Lars Högström. 5. Ingvar Oskarsson. 6. Kjell Johansson. 7. Roger Malvefors. Främre raden 1. Olof Högström. 2. Bo Bengtsson? 3. Lars Johansson. 4. Leif Malvefors. 5. Lennart Henningsson. 6. Kjell Nilsson.

Från 299 kr

Familjen står framför den gamla manbyggnaden 10 år innan den nya delvis intagit dess plats. Huset är en rätt stor parstuga, vars ursprung är svårbedömt. Det finns en stenhusresolution för ett nybyggt stenhus på parten 1773. Möjligen kan murverket vara från denna tid. En ny resolution finns för parten 37 år senare, 1810. Det verkar märkligt, gick det att få skattefrihet två gånger? Om det gick, eller gick att bluffa, så kan det gamla huset ha höjts och försetts med nya fönster. Men detta utseende med källare, brutet tak och frontespis verkar mera 1830-40-tal än 1810. Gavelns fönster nere sitter tätt i 1700-talspositon, medan långsidans måste vara flyttade från nära hörnet till in på väggen. En stor trappa med sittbänkar i sten tillhör mera tiden fram emot 1800-talets mitt. Gissningsvis byggde man ett stenhus med flistak 1773 av samma längd och bredd som detta och fick 20 års skattebefrielse för det. 1810 moderniserades detta hus genom nya fönster och kanske ny ytterdörr och spetsigt tegeltak och förmodligen invändig modernisering. För det tycks man ha få ytterligare 20 års skattefrihet. Omkring 1840 gjordes en större modernisering genom att bjälklaget höjdes och man grävde ur en källare. Fönstren flyttades delvis och fick nya bågar och foder. Taket bröts och man byggde frontespiser. Förste kände ägare var Lasse Fye 1523. 1570 var Peder Fie ägare och 1614 var det Morthen Fie. Troligen tog hans son Christen Morthenssen över, för 1634 stod han som ägare. 1653 hade sannolikt näste son Jacob Christensson blivit ägare. 1670 var troligen sonen Christen Jacobsson ägare av gården. 1681 delades troligen gården mellan sönerna Anders och Joen Christensson och Joen och hans fru Anna Larsdotter tog över denna part. Men Joen dog 1697och ytterligare en bror kom in i bilden, Olof Christensson tog över i stället. 1720 delades denna part mellan Olof och ännu en broder, Christen, där Christen blev ägare av denna grundpart. Christen gifte sig 1699 med Cecilia Båtelsdotter född 1677 från Norrbys i Vänge. De fick 6 barn, varav yngste sonen Jakob Christenson född 1718 blev näste ägare. Jakob gifte sig 1745 med dottern på grannparten Margareta Hansdotter född 1725 och de fick två barn innan Jakob dog. Margareta gifte om sig 1761 med den 14 år yngre Jacob Bertelsson född 1739 och fick med honom två barn till, varav sonen Jakob Jacobsson född 1764 blev näste ägare. Han gifte sig 1792 med Valborg Jakobsdotter född 1772 från Bare i Etelhem. De fick 5 barn och av dessa tog sonen Nils Jakobsson född 1803 över, gift 1834 med Anna Cajsa Persdotter född 1813 från Botvide. Sonen Jakob Nilsson född 1839 ärvde parten gift första 1863 med Anna Larsdotter född 1841 från Hemmor, de fick 6 barn och andra gången 1878 med Margareta Larsdotter född 1834 från Sigsarve i Alskog, som han fick två söner med. Dottern Amanda född 1871 tog över 1899, gift med Emil Kristiansson. Av deras tre barn blev sonen Alex född 1904 näste ägare.

Från 299 kr