Aspeberget
Från 299 kr
Kville 269:1
Ekerö
Ekerö 119:1
Tanum 255:1
fotografi
flyghangar, flygfält, bostadsområde, flygplan, bostadshus, flaggstång, flygpersonal
Ett av de bättre exemplen på god 50-talsarkitektur i Linköping får sägas vara Folkets Hus, sedan 1987 gamla dito. Komplexets arkitekt Sven Markelius hade en rad krav att ta hänsyn till. I första rummet var miljön invid stiftets domkyrka känslig. Andra önskemål kom från byggherren. Sex samlingslokaler och kontorslokaler för arbetarrörelsens behov jämte åtta bostadslägenheter och en rad affärslokaler ingick i beställningen. Lösningen blev genealisk med en central, kubisk byggnadskropp med lägre konstruktioner runt en torgbildning. Här dokumenterad 1988, kort före en dessvärre ganska hårdhänt renovering.
Gymnastikläraren Carl Johan Cleve var enligt tidens källor "en bild af sjelva helsan och utrustad med ovanlig kroppstyrka". Före sin tillsättning som biträdande gymnastiklärare i Linköping 1871, hade han varit lantbrukselev, gjort resor till sjöss samt under åtta år tjänstgjort vid Göta artilleriregemente. År 1880 utnämndes han till ordinarie gymnastiklärare vid Linköpings läroverk och något senare även vid stadens folkskollärareseminarium. I Linköping gjorde han sig även ett namn som chef för stadens skarpskyttekår, så länge den existerade. Född utanför äktenskapet på Klackeborg i Järstad socken men uppfostrad i komminister Bernaus hushåll i Tidersrum. Gift med Maria Adolfina Strömbäck. Här porträtterad omkring 1875.
Nedanför matsalsklockan, 1930-talet Åtta indelta soldater i tjänst vid I 10 i Strängnäs. Då alla skulle vara iförda likadana uniformer vid fotograferingen och Moback endast hade den grå fick han låna en m/ä. Den passade illa och saknade flera "påsyningar", varför han fick ställa sig lite bakom de övriga. Från v. 241 David Thelin, Österåker 248 Johan Sjöblom, Österåker 743 Eskil Söder, Över-Selö 1173 Isak Almqvist, Jäder 628 Albert Frisk, Vansö 401 Sibbe Moback, Mellösa 1163 Erik Emil Nord, Jäder och 1181 Erik Sjökvist, Jäder. Siffergruppen före namnet är rotens nummer bland de 1200 soldattorpen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram till Webbs och Evans undersökningar rörande ljusutbytet vid flytande lufts temperatur, då exponeringen sker i ett sammanhang (kurva B), resp. delad i två (C), fyra (D) och åtta (E) delar med mellanliggande uppvärmning till rumstemperatur. Kurva A motsvarvar exponering i ett sammanhang vid rumstemperatur. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 308 och Kosmos.Swedish Science Press. Uppsla. 1944 s. 164.
Bilden visar ett mindre sällskap som går i parad. I täten går en fanbärare (en officier) med en tretungad örlogsflagga. Han bär en svart uniform med skämmössa och handskar. Fanan håller han med högerhanden och fanstången vilar på hans axel. Bakom honom finns åtta personer varav ytterligare en är officierare och sju är rekryter, alla klädda i sina respektive uniformer. Rekryterna har också gevär med sig. Fonden utgörs av stadsbebyggelse och strax bakom sällskapet till höger ses en grupp barn och till vänster en gengasbil.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.