Ett exempel på borglighetens gängse önskemål att i äldre tider låta dokumentera sina stadsvåningar. Här en mindre skrytsam interiör från kapten och lektor Samuel Lidmans arbetsrum i Linköping. Bilden är odaterad och för Lidmans del finns ett flertal adresser att välja bland. Troligtvis rör det sig i detta fall om någon av hans två bostadsadresser han innehade från sin återinflytt till Linköping 1895 fram till sin död 1897, Apotekaregatan 8 följt av Drottninggatan 33.
Från 299 kr
Interiör från ett hem med lågt i tak. Till vänster vid ett fönster sitter en man vid ett bord med en tidning i händerna. Till höger vid ett fönster sitter en man vid ett skrivbord med ljus på bordet, han vänder sig mot fotografen. Till vänster om honom sitter en man några papper i knät. Mellan männen sitter från en vänster en kvinna med sömnad i knät, en annan vid en symaskin och en tredje äldre kvinna vid en spinnrock.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern.Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Källare som kom fram vid rivning av fastigheten Kungsgatan 17. Källaren är ev rester av äldre byggnad. Källarens uppbyggnadsperiod infaller med all sannolikhet under år 1783-84 i samband med kyrkobygget. Efter 1834 års brand verkställdes en grundlig reparation av källaren varvid det nya stenvalvet inlades. År 1954 överflyttades källaren till Vänersborgs Museum. Överflyttningen verkställdes av murare Karl Bodén med hjälp av Karl Svensson. Kungsgatan 17 Vänersborg
VGJ 5 . VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg .Stationshuset byggdes 1877 för föreningsstationen SJ-BJ. Nytt stationshus i trä 1929 .Stationen öppnades 1876 för godstrafik och 1881 för persontrafik. Ett första stationshus 1877. Det revs 1929 och ersattes av ett nytt, alldeles intill det äldre. Den nya stationsbyggnaden som var mycket lik den tidigare, revs 1984. 1 juli 1964 inordnades Olskroken organisatoriskt under Göteborg Norra. 16 juni 1980 upphörde persontrafiken .Stationshus i en våning i trä .Full expedition 1.6.1887
Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva. Bilden visar det provisoriska stationshuse som användes unde ombyggnaden 1914.
Statens Järnvägar, SJ Ob 25 "Balder", slopas 1906, såld 1909 Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva
Snöslunga Ett ånglok användes för att skjuta slungan. Därför var det ganska dyrt att använda slungan för det krävdes ju två besättningar á två man på lok och slunga. SJ hade tre ångdrivna snöslungor. De hette A1 och A2 (de var lika, från runt 1907) samt A5 från 1944 och som var avsedd för särkilt tjurig och ihopblåst snö i Skåne. A5 var större än de äldre. SJ hade också två eldrivna slungor med ungefär samma kapacitet från 1924, A3 och A4.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Äldre Debrie ateljékamera på pelarstativ. Pelaren är teleskopiskt höj- och sänkbar och de inbyggda hjulen samtidigt styrbara i alla riktningar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1287.
Text på kortet: "Inkom den 13/4 1963. Landsantikvarien Fil dr. Åke Fredsjö Uddevalla. Broder. Kanske har du glädje av det kortet av de sista sockenskräddarna i Bohuslän. Den äldre på bilden, Karl Andersson, började gå omkring i gårdarna som 9-årig och slutade först som 81-åring. Han dog 1931. Den yngre, Erik Johansson, är nu vaktmästare vid Skredsviks skolor. Det här är den enda bilden på Karl Andersson. Med hälsning Gösta Gustafsson".
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Förre detta kornettsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över romersk kejserliga troféer som är tagna av kung Gustaf Adolf och uti drottning Kristina minoritet- och regementstid under generalerna Banér och Torstenssons anförande ifrån år 1627 till år 1648. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över gamla svenska metallstycken och mörsare som legat på rikets fästningar, inberäknade de som är gjutna i Stralsund, Stettin och Greifswald samt några ryska troféer som av kung Gustaf Adolf är tagna med Ivangrada år 1612. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över danska troféer som är tagna under konung Karl Gustaf och Carl XI:s regementstider ifrån år 1658 till år 1678 som och på dem som år 1710 är tagna vid Helsingborg, under generalen greve Magnus Stenbocks anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
"Rector i Umeå" enligt påskrift på baksidan. Detta foto föreställer förmodligen Paul Peter Waldenström. I Svenska män och kvinnor (1955) finns ett foto på en äldre P. P. W. I texten står W var (...) lektor vid läroverket i Umeå 1864-74 och vid läroverket i Gävle 1874-1905. Kanske togs fotot i samband med disputationen i Uppsala 1863 eller prästvigningen 1864 (ingen ledtråd om fotograf på visitkortet, vilket förutom visitkortets enkla utseende också är typiskt 1860-tal). Paul Peter Waldenström föddes 1838.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.