Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Från 299 kr
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Mölndals Stadsbibliotek. Interiör. Här är en bild från Stadsbiblioteket. Till höger syns utlånings- eller expeditionsdisken med Mölndals kommunvapen snidat i trä. Vid expeditionsdisken sitter personal, som gärna visar dig de böcker, som du är intresserad av och frågar efter. I de stora hyllorna står många vackra böcker av alla de slag för utlåning. I hyllorna finns även böcker, som är lämpliga för barn. Där finns sagoböcker och bilderböcker för de yngsta och äventyrs- och indianböcker för de något äldre barnen. Dessutom finns det naturligtvis många böcker för de äldre. I en lässal kan du sitta en stund i lugn och ro och se i planschverk eller läsa tidningar och tidsskrifter, som biblioteket har gott om. I Almåsskolan i Lindome har Stadsbiblioteket en filial med böcker till utlåning både för skolans del och för allmänheten.
Tbc-sjuka barn inskrivna vid Kustsanatoriet Apelviken på Lilla Apelvikens strand. I förgrunden sitter de yngsta barnen på stranden och i bakgrunden syns en stor grupp äldre barn ute i vattnet. Den lilla flickan på stranden som står upp heter Anna Nilsson och hennes syster Judith sitter bredvid. De kom till sanatoriet från Kalv, då deras mor dött i tbc och de själva var sjuka.
Gustaf Karlberg snörar på sig broddar och vid hans sida ligger klubban som förklarar varför. Säljakten var i äldre tider en viktig inkomstkälla för boende i Gryts skärgård, rent av av bedydelse för bosättning på öarna. Jakten bedrevs främst med nät och senare även med skjutvapen. På bland annat Harstena kompletterades metoderna under 1900-talet med klubbning. Jakten avtog från 1940-talet. Sälstammen hade sjunkit och priset för tran och hudar vikt nedåt.
Omodernt, uttjänt och för stadens utveckling med ett hopplöst läge stod ännu 1970 Mårdtorpet vid stadens västra utkant. I äldre tider benämt som Måltorpet och en tid i funktion som grenadjärtorp men vidare dagsverkstorp under egendomen Ryd. I bildens bakgrund skymtar den vid tiden pågående utbyggnaden av det moderna bostadsområdet Ryd. Torpet stod i egentlig mening inte i vägen för bostadsbyggandet, snarare för den planerade utläggningen av Malmslättsvägen / Riksväg 34.
Ståtliga Ållonö slott beläget i Östra Stenby på Vikblandet. Slottet uppfördes omkring 1670 av riksrådet friherre Gustaf Kurck efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Byggnaden förstördes vid ryssarnas härjningar av svenska ostkusten 1719, men kunde återuppbyggas 1740-1744. Därefter har slottet restaurerats i omgångar men alla gånger utan större ingrepp i byggnadskroppen, varför den i nuvarande gestalt ger en god bild av stormaktstidens arkitektur. Foto omkring 1930.
Nedmontering av äldre timmerbyggnad vid Ågatan 39 i Linköping. Denna byggnad låg ursprungligen vid Linköpings yttre borggård och uppfördes under andra hälften av 1600-talet som Landshövdingens bostad. Huset överlevde stadsbranden 1700 och omkring 1729 hade den spelat ut sin roll som landshövdingens bostad. Smeden Henrik Ewerhardt monterade ned byggnaden och satte upp den vid sin gård vid Ågatan 39. År 1953 monterades byggnaden ned för andra gången för att flyttas till Gamla Linköping där den delvis inreddes till bankkontor och invigdes 1957.
Hotellgatan sedd från Storgatan. Text på baksidan av kortet: "1872 Strättet Alfred Lundbergs hästar med kusk. Helfrid Lundberg med A Lundberg i handen, fr.v. Frode, Karl Johan och Gustaf Lundberg, Oskar och Einar L. Damen Axelina Pettersson o. Alma Hedén född Wennersten. 1865 taget av Hotellgatan i gamla tider kallad Borgmästaresträtet".(A.S.) I bakgrunden Södra f.d. Tullhuset till höger därom Brohuset. Ytterligare en "äldre" kopia finns i kommunarkivet "blått album", något olikt maskerat.
Storgatan söderut sedd från S:t Laurentii kyrktorn. I bakgrunden "Fältströmska magasinet" och tillvänster i bakgrunden Falkenbergs Tegelbruk, i förgrunden den del av "gamla torget" som kallades Lilla Torg eller i folkmun "Gåsatorget". Bild nr 2 finns i sk. Bratt albumet, kommun- arkivet, FBG. Ytterligare tre "äldre" kopior finns, men om de kommer från samma plåt är osäkert, skillnaden är en oskärpa i nedre vänster hörn. En kopia finns i kommunarkivet i ett "blått album", två kopior i Bratt albumet.
Tillhörande texter från Hallands länsmuseer: Bild 1 (15370) Falkenberg kv. Gästgivaregården.Falkmanska villan. Bild 2 (15371) D:o Gamla Gästgiveriet. Bild 3 (15372) D:o gårdshuset. Bild 4 (15388) Falkenberg kv. Gästgivaregården. Falkmanska villan under ombyggnad av Bygg Fast. Bild 5 (15389) D:o gårdshuset byggs om. Bild 6 (15390) D:o Gästgiverilängans gårdsfasad. Bild 7 (15391) D:o Falkmanska villans sydfasad m. nya takkupor. Bild 8 (15392) D:o Falkmanska villan. Entredörr fr. gården. Bild 9 (15393) D:o gästgiverilängan. Äldre gårdsdörr.
Garvareforsen och Tullbron sedda från Ätrans nordvästra strand. På motstående sida av älven sträcker sig Doktorspromenaden. På kartongen från fotots baksida fanns följande text: Vid Garvareforsen, foto av Fredrik Bratt som synes längst till höger taget 1845 (?) 1861. Första fotografiet i Fbg (?). Denna text av Anna Skantze,är ej bekräftad så man bör taga uppgift- erna med stor försiktighet. Ytterligare en "äldre" kopia finns i kommunarkivet i "blått album" något olikt maskerat.
I museets samling av äldre porträtt av "östgötar" påträffas denna studie av August Andersson i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé. Tillkommet omkring 1865. August Anderssons koppling till länet var emellertid vag. Född i Stora Malm i Södermanland hade han under åren 1858-1861 innehaft tjänsten som vice komminister i Vårdnäs socken söder om Linköping och en tid därefter samma tjänst i Flistad. Redan år 1862 var han tillbaka i Stora Malm och socknens uppdrag som ordinarie komminister. Från 1869 kyrkoherde i Julita.
Invigning av Ätrans nya stationshus och Varberg-Ätrans Järnväg 1911-07-22. En stor folkskara har samlats för festligheterna. Till vänster syns den äldre stationsbyggnaden som hört till Fegen-Ätrans Järnväg invigd 1887. Villkoret för att Varberg-Ätrans Järnväg skulle få ansluta till den befintliga stationen var att man förutom nytt stationshus även uppförde ett nytt godsmagasin och bekostade banområdets utvidgning. Fram tills dess hade järnvägen från Fegen slutat här med Ätran som s k säckstation.
Vy från ett kök (se 2024_1484) mot ett angränsande rum, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På köksväggen till vänster hänger ett väggur av äldre modell. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Hamngatans då södra ände mot Tinnerbäcken var länge glest bebyggd. Området med ett fåtal äldre hus kom under 1900-talet att förtätas av enklare flerfamiljshus med butiker i gatuplanet. Hamngatan 22 var ett sådant exempel där Mjölkcentralen en tid drev handel. Under 1950- och 1960-talen förlängdes Hamngatan genom "nya" Hejdegården för att slutligen nå Brokindsleden. Arbetet kom att få betydelse även för bildens hustyp som revs efter en kort livslängd. Foto 1957.
Det ålderdomliga torpet Marksäter under rusthållet Kättestad i Nykil kan följas så långt de kyrkliga källorna låter sig tala. Tidigt använd som undantagsstuga, där några nedslag kan belysa; Gamla pigan Annika Hård - fattigunderstöd, ett annat avskedade livgrenadjären Magnus Ullman som led av bråck medan hans hustru Catharina Larsdotter befanns allmänt sjuklig och mantalsbefriad. Periodvis var stugan rent av obebodd i äldre tider men tidvis drivits av torpare. I husets ombytliga status kan vi läsa variationer i befolkningens struktur och konjunkturer. Foto 1952.
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Att ha sitt garage på annan plats än vid hemmet var förr en inte helt ovanlig lösning. Äldre tiders bostäder saknade inte sällan faciliteter för en bil. Med 1950- och 1960-talens ökade bilismen uppstod därför avsides garagelängor lite varstans. Vid dessa hade man ofta kollektivt ordnat smörjbrygga och andra anordningar för bilarnas underhåll och reparationer. Här de sedan länge rivna garagen vid Hjulsbro sluss. Våren 1964.
Vid valet 1954 hjälpte valförrättare Ulla Eklöf en äldre herre att lägga sin röst i lasarettets vallokal. Valet 1954 gynnades av att det omskrevs som det finaste valdagsvädret i mannaminne. Sjukhus. Sjuksäng. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.