Sånga kyrka har föregåtts av en äldre kyrka sannolikt av trä. Den nuvarande kyrkan är inte en av de äldsta i Ådalen, men exakt datering är svårt att få fram. Den är som flera av de övriga medeltidskyrkorna spetsgavlad med brant spånklätt sadeltak. Sakristia och vapenhus har tillkommit senare. Innertaket förseddes under 1400-talet med stjärnvalv. Kyrkan är byggd över en undergörande källa, vilket tyder på att platsen är gammal som kultplats. Interiören präglas av 1770-tals inredning med bl.a altaruppsats och predikstol. Klockstapeln är byggd omkring 1850.
Från 299 kr
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö.
Anundsjö kyrka. Årtalet 1437 finns uppgivet som byggnadsår för den nuvarande kyrkan. Den ersatte en äldre kyrka från 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är uppförd i vitputsad sten i gotisk stil. Taket hade sannolikt lägre resning än nu. När stjärnvalv slogs ca 1500 höjdes taket och fick det nuvarande höga, branta takfallet. Taket täcks av spån och har tre spånklädda takryttare. Målningarna överkalkades på 1700-talet. En del äldre inredningsdetaljer finns bevarade bl.a ett krucifix från ca 1500. Från 1600-talets slut och 1700-talet finns en del fast inredning kvar som predikstol och dopfunt. Klockstapeln klädd med spån är uppförd 1759 av Pehr Zackrisson i Kubbe.
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Nätra kyrka. Vykort. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö. En mer högtidlig invigning med biskop Erik Abraham Almquist skedde inte förrän tio år senare, den 6 juli 1817.
Torsåkers kyrka tillkom sannolikt på 1200-talet och bestod av långhus och ett lägre rakslutet kor. Under 1400-talet slopades koret och kyrkan förlängdes. I samband med detta gjordes valvslagning med stjärnvalv. Vid en stor restaurering 1793 sänktes yttertaket och efter en brand 1815 fick spetsgavlarna en svängd kontur. Kyrkan har haft flera klockstaplar. En byggdes 1693, den nuvarande är från 1956. Kyrkans väggar och valv dekorerades med målningar under slutet av 1400-talet i den s k Tierpskolans stil. De har varit överkalkade sedan slutet av 1700-talet, men framtogs 1930. Målningarna är ovanligt rika motivmässigt. Övrig fast inredning präglas av 1700-talet.
Båtmodell, däckad kanonjoll, 1788-års typ, riggad med två loggertsegel, flagga på spel, vimpel och gösstake. bordlagd på spant, kravell, med inredning. utdragen akter. Tältstomme. 10 par årtullar, 10 par åror, 1 styråra. Roder med rorpinne. Fernissad med svart-vit reling. bruna åror, däcksluckor och lavetter. 2 träkanoner. 2 fernissade skrå (nytt skrå 1938). i grov kanon akter, 1 nicka förut., 1 man vid åran. Modellen tillverkad 1809 eller 1809, efter af Chapmans ritning. Skala 1:12. kanonjollen tog fart 1789 och fullföljdes 1809-1809 och 1829-1836, då jollar av denna typ byggdes. Från modellkammaren i Stockholm 1907.
I Långsele tar pkp 313 vid, med kupémästare Henning Fagerström som befälhavare. En undersökning av transportarbetet ur bioteknologisk synvinkel pågick och Nedre Norra Distriktets konsultationsläkare dr Kjell Bengtsson - i pälsmössa - och Bengt Neuman - i hatt - från postdirektionen i Nedre Norra Distriktet, passade på att göra en hastig besiktning av den nya vagnen. Här samspråkar de med Gösta Sundman från postsstyrelsens driftbyrå. Byrådirektör Sundman premiäråkte tillsammans med Åke Ström från Järnvägsposten i Mellersta Distriktet. De har båda tillhört arbetsgruppen som kommit med förslag till inredning av den nya vagnen. Vid lossningen av 307:ans post hjälps Ture Lindgren t.v. och Gösta Ryberg åt. Längst t.h. kupémästare Tore Söderlund, 307:ans befälhavare.
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt.se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt. se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Länslasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Före detta fanns endast ett länslasarett i Skaraborgs län, nämligen i Mariestad. Förutom bostad för läkare blev det endast 20 platser för den egentliga sjukvården och 10 platser för veneriskt sjuka. Särskild läkarbostad uppfördes 1869-1870. Den 8 januari 1881 uppläts en nybyggnad till upptagningsanstalt för sinnessjuka i Falköping. Helt nytt länslasarett invigdes 10 januari 1905. Den drivande kraften för dess tillkomst var dåvarande läkaren dr A.P. Westerberg. 97 patienter kunde nu inrymmas på lasarettet. Efter fullständig inredning fanns plats för 160 sjuksängar. Epidemisjukhus öppnades 1926 med 66 sjukplatser. Lasarettet har härefter ett flertal gånger utvidgats genom till- och ombyggnader, främst år 1935 och 1946-47.
Vykort med motiv av Långlöts kyrka. Långlöts kyrka är belägen på en sluttning mot Östersjön. Den är en salkyrka med rakslutet kor. Sakristian är vidbyggd på korets nordsida och torn vid västgaveln. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets mittaxel. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på sydfasaden. 1795-96 omvandlades kyrkan till den nuvarande salkyrkan. Av den ursprungliga medeltida klövsadelskyrkan tillkom ettappvis under 1100-talet och första hälften av 1200-talet. Återstår västtornet liksom murverk i södra långsidan och delar av östgaveln. Valven förstördes, de kvarstående väggarna sänktes. Långhuset utvidgades åt norr, varför tornet kom att stå förskjutet åt söder. Sakristian tillkom 1855. Långlöt är en av de få öländska kyrkorna som inte fått sitt torn förändrat efter medeltiden; klockvåningen är bevarad med rundbågiga ljudpluggar från cirka 1200, försedda med mittkolonett. Byggnadskropparna har skilda sadeltak. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönster. Kyrkans nyklassicistiska, ljusa inre täcks av ett trätunnvalv. Interiör och inredning är väl bibehållen.
Interiör av Vist kyrka 1904. I det närmaste allt i bilden kom olyckligtvis att bokstavligen gå upp i rök vid en eldsvåda 1961. Kyrkan stod klar 1745 och ersatte då en äldre helgedom som kunnat härledas till åtminstone 1100-talets slut. 1700-talskyrkan fick en mycket påkostad inredning med målningar av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Bland inventarierna under det vackert bemålade taket ses närmast till vänster det senmedeltida altarskåp som enligt uppgift var ett verk av Bendt Notke eller någon av dennes elever. Den unika predikstolen, den enda i landet som sannolikt kunnat knytas till bildhuggaren Börje Eriksson, var utförd 1650 och av samma mästare emanerar dopfunten, som lyckligtvis var en av få inventarier som kunde räddas ur lågorna. Av det förlorade stannar denna redogörelse vid altartavlan som föreställde korsfästelsen och var utförd av konstnären Johan Jerling.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.