Yrkesskolans elever hjälper till med reparationer på Folkets Hus/Medborgarhuset. Biofåtöljerna ska tas bort. Från vänster: Jan Wall, Göran Karlsson och Björn von Walden med kofoten. Eleverna går på Byggprogrammet på Arboga Yrkesskola (i Nikolaiskolan på Nygatan). Till skolan hör en verkstad belägen på Arboga Margarinfabrik. Grabbarna gör sin praktik på Medborgarhuset. De gör bland annat ny inredning och nytt tak. Deras lärare är Arnold Pettersson (ej med på bild).
Från 299 kr
White Arkitektkontor AB, lägenhetsinteriör, tre lekande barn.
Rumsinteriör, familjegrupp fyra personer och en hund. Familjen Mannerfeldt: far, mor, Anna Nora, Christer.
Häst och vagn framför lägenhetshus med affärer vid Vetlanda torg.
Hotell Strömsholmen
Familjefoto utanför oidentifierat hus.
Oidentifierad kvinna som sitter på farstutrappen. Eventuellt Anna i Ekeflo?
Doktor Gyllenkreutz hem
Ett mindre toalettutrymme med vita väggar och vit inredning, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Från vänster ses en väggfast toalettrullehållare, i mitten en toalettstol, och till höger en handdukshängare samt ett mindre avsmalnat handfat. Ovanför toalettstolen sitter ett vitt spegelskåp på väggen. I spegeln skymtas fotografen. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Onkel Adamsgården i Linköping genom en dokumentation från 1929. År 1867 flyttade militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, Onkel Adam kallad, och dennes maka Hedda Brydolf in i gården. Heddas syster Adriana bodde redan i huset. Det var de båda systrarna som ägde fastigheten. Carl Anton avled 1889. Hedda bodde kvar till sin bortgång 1914. År 1920 sålde parets dotter fastigheten till Linköpings stad med villkoret att gården skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Sedan 1927 fungerar husets övervåning som museum efter de villkor om ställts.
Länslasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Före detta fanns endast ett länslasarett i Skaraborgs län, nämligen i Mariestad. Förutom bostad för läkare blev det endast 20 platser för den egentliga sjukvården och 10 platser för veneriskt sjuka. Särskild läkarbostad uppfördes 1869-1870. Den 8 januari 1881 uppläts en nybyggnad till upptagningsanstalt för sinnessjuka i Falköping. Helt nytt länslasarett invigdes 10 januari 1905. Den drivande kraften för dess tillkomst var dåvarande läkaren dr A.P. Westerberg. 97 patienter kunde nu inrymmas på lasarettet. Efter fullständig inredning fanns plats för 160 sjuksängar. Epidemisjukhus öppnades 1926 med 66 sjukplatser. Lasarettet har härefter ett flertal gånger utvidgats genom till- och ombyggnader, främst år 1935 och 1946-47.
I Långsele tar pkp 313 vid, med kupémästare Henning Fagerström som befälhavare. En undersökning av transportarbetet ur bioteknologisk synvinkel pågick och Nedre Norra Distriktets konsultationsläkare dr Kjell Bengtsson - i pälsmössa - och Bengt Neuman - i hatt - från postdirektionen i Nedre Norra Distriktet, passade på att göra en hastig besiktning av den nya vagnen. Här samspråkar de med Gösta Sundman från postsstyrelsens driftbyrå. Byrådirektör Sundman premiäråkte tillsammans med Åke Ström från Järnvägsposten i Mellersta Distriktet. De har båda tillhört arbetsgruppen som kommit med förslag till inredning av den nya vagnen. Vid lossningen av 307:ans post hjälps Ture Lindgren t.v. och Gösta Ryberg åt. Längst t.h. kupémästare Tore Söderlund, 307:ans befälhavare.
Torsåkers kyrka tillkom sannolikt på 1200-talet och bestod av långhus och ett lägre rakslutet kor. Under 1400-talet slopades koret och kyrkan förlängdes. I samband med detta gjordes valvslagning med stjärnvalv. Vid en stor restaurering 1793 sänktes yttertaket och efter en brand 1815 fick spetsgavlarna en svängd kontur. Kyrkan har haft flera klockstaplar. En byggdes 1693, den nuvarande är från 1956. Kyrkans väggar och valv dekorerades med målningar under slutet av 1400-talet i den s k Tierpskolans stil. De har varit överkalkade sedan slutet av 1700-talet, men framtogs 1930. Målningarna är ovanligt rika motivmässigt. Övrig fast inredning präglas av 1700-talet.
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö.
Sånga kyrka har föregåtts av en äldre kyrka sannolikt av trä. Den nuvarande kyrkan är inte en av de äldsta i Ådalen, men exakt datering är svårt att få fram. Den är som flera av de övriga medeltidskyrkorna spetsgavlad med brant spånklätt sadeltak. Sakristia och vapenhus har tillkommit senare. Innertaket förseddes under 1400-talet med stjärnvalv. Kyrkan är byggd över en undergörande källa, vilket tyder på att platsen är gammal som kultplats. Interiören präglas av 1770-tals inredning med bl.a altaruppsats och predikstol. Klockstapeln är byggd omkring 1850.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.