Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Från 299 kr
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
Fabrikör Blomberg var chef för Strömserums pappersbruk i Kråksmåla sn. Hans maka fortsatte verksamheten efter makens död. Bruket nedlades efter hennes död 1902.
Tolvfors, Bruksgårdar. Under 1700-talets sista del byggde Carl Gustaf Söderhielm ut bruket. Väster om herrgården anlades en bruksgata med magasin, smedsgårdar och bodar.
Forsviks bruk. Exteriörbild av bruket år 1906 - 1907. I den svarta stugan under vällingklockan var portvaktsstugan. Pojken i förgrunden är Sven Bremsjö.
Forsvik, omkr 1895 - 96. Ingenjör Oscar Lundbergs bostad "Lundberga" kallas i dag Björkviken. Från vänster Anna Lundberg (ingenjör vid bruket) och Ida Lundberg (båda döttrar till Oscar Lundberg).
Krementschugs Järnverks AB. Ingångsporten. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB.Kondensator för ugnsgaserna. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Redskap och smältor från bruket i Särna, uppställda utanför gamla prostgården hos Rudolf Arnberg, Särna. Inköpta till Tekniska Museet, juli 1932.
Krementschugs Järnverks AB. Utslag. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Destillerapparater. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Vattenbehållare. Vattnet erhölls från nio borrade brunnar. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Krementschugs Järnverks AB. Kylare för träsprit. 1897-1902 förestod O. Larsson masugnsdriften och det nyanlagda gjuteriet, de två senare åren var han direktör för bruket.
Lövstabruk År 1643 köpte De Geer bruket och utvecklades till Sveriges största järnbruk. Efter branden 1719 återuppfördes herrgården med flyglar i sten. Karolinsk stil.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.