Vaktbergsvägen 14, kvarteret Klangen. En av de så kallade Skomakarkåkarna. Fotograferat från tomten med utedass och förråd.Husen byggdes som bostäder till arbetarna vid skofabriken Standard, som startade 1908. Som arkitekt anlitades Karl Güettler. Totalt var det åtta hus. Området kom att kallas Skomakarstan, även om skofabriken lade ner sin verksamhet redan 1911. Husen revs omkring 1968.
Från 299 kr
Tomten Tinnerbäckslyckan 9a i Linköping delades tidigt i en västra respektive östra del. Bildens fastigheten på östra delen uppfördes i slutet av 1800-talet, sannolikt på initiativ av ladugårdsföreståndaren Karl Johan Sköld. När området gatureglerades erhöll fastigheten adressen Tinnerbäcksgatan 3. Foto 1965.
Gården vid Styrmansgatan 7 i Linköping. Det präktiga bostadshuset uppfördes i slutet av 1800-talet på initiativ av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Tomten till höger i bilden inköpte Scherling i kompanjonskap med handlaren Anders Edvard Andersson för att låta utvidga huslängan med Styrmansgatan 5. Foto 1965 kort före rivning.
Ritning till bostadshus vid Esplanaden av J Fred Olsson. Ritning till nybyggnad å tomten no:759 År 1905 den 17 februari blef denna ritning godkänd af Byggnadsnämden den i Kalmar; betygas av Byggnadsnämdens vägnar A.Hellin Fasad mot gården J.Fred Olson Bofinken 5
Gatuvy från Varberg där en man står i en gatukorsning. Trottoar och gata har olika typer av stenläggning. I bakgrunden ligger en affär med reklamskyltar för Persil ovanför ingången på hörnet och för bananer på fasaden till vänster. Mannen förmodas vara "Klippare Nilsson" och enligt uppgift står han i hörnet av Östra Långgatan-Borgmästaregatan med butiken på tomten Färgaren 4 bakom sig.
På tomten till dagens Teatergatan 3 (även Kapellgatan 4) i Linköping stod tidigare bildens trähus. Uppförd i slutet av 1800-talet som tjänstebostad för kyrkans personal. Bland dessa kan nämnas likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson. Hösten 1946 köptes fastigheten av industrimannen Malte Månson för sin personal och efter påföljande ägarbyten revs huset för att bereda plats för nuvarande huskomplex. Foto 1946.
Nedslag i Linköping 1927 där S:t Lars församlings gamla komministerboställe ännu var i bruk. Året därpå skulle staden köpa tomten och efterhand kom huset att stå i vägen för Postverkets expansion. Modemagasinets verksamhet i byggnaden har inte följts för denna presentation.
Gamla Gävle väster om Södra Kungsgatan. Gatan i förgrunden är Tullbomsgatan. Fotot är taget mot nordöst mot tomten Båtsmannen nr 2. Bakom fotografen finns Södra Slottsgatans norra ände. Det stora huset till vänster har adressen Timmermansgatan 20. Längst till höger skymtar korsningen med Södra Kansligatan. Den 8 december 1953.
I änget utanför tomten placerade man den brandfarliga smedjan. Den är byggd av sten med undermurat tegeltak och har fönster, något man förr inte kostade på smedjor. Dubbeldörrarna går utåt, så man kunde ta in stora saker och att dörrarna inte var i vägen inne. Utanför står två slipstenar, i regel slipade man finare eggverktyg på en särskild sten. Smedjan ser likadan ut idag.
Masse har stått på Käldvägen mellan Goks och Botvide har tagit denna bild från tunen av Botvidegrannlaget från norr en försommarkväll med långa skuggor på vägens lösa grus. Masse har noga måttat in byggnaderna så de precis får plats på bilden. Båda parternas manbyggnader ligger alldeles intill Käldvägen med brygghusen in på tomten och de stora ladugårdarna nere emot ängesmarkerna bakom gården.
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Dåvarande fastigheten Storgatan 17 i Linköping. Gårdens djup speglar väl äldre tider med ofta långsmala tomter. Bildens gårdshus låg ungefär mitt i tomten som sträckte sig från gatuhuset mot Storgatan i fonden och lika långt till Ågatan bakom fotografens rygg. Fastighetens hus revs fotoåret 1964 för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset.
Linköping 1931, mitt i svåra tider för byggbranschen med sänkta löner och uppsagda avtal. Här och var byggdes det ändå, som här på tomten till den anrika restaurangen Druvans tidigare läge. I sammanhanget breddades även gatuavsnittet. Det färdiga affärs- och bostadshuset fick adressen Bokhållaregatan 1. Något senare revs det gamla hörnhuset och byggnaden under produktion förlängdes till Nygatan.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Denna lustfullt byggda trädgårdspaviljong dokumenterades av Östergötlands museum 1968. Den stod då på tomten till Råtorpsgatan 3 i Linköping. Vid besked om rivning flyttades byggnaden till en privat trädgård, men har därefter skänkts vidare och smyckar sedan år 2000 Dahlbergs caféträdgård i Gamla Linköping.
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
När fotografen passerade den lilla Näsastugan 1937 hade den ännu inte tjänat ut som bostad. Någon tycks i stunden lappat stugans brädtak och tomten stod hävdad bortom synpunkter. I själva verket är bostadsinnehavaren oss känd. Hulda Svensdotter var hennes namn och hon skulle bo kvar till sin död hösten 1946.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.