P. Blomberg och J. Bagge: Mohrens sista suck. Uppförd å Sällskapet N. T:s välgörenhetsföreställningar. December 1908. Sällskapet NT verkar för teater, sång, musik och förmågan att uttrycka sig i tal. Mohrens sista suck är ett spex som uppfördes första gången 1865. Skrevs av Per Elfvik, musiken av Julius Bagge och Petrus Blomberg. Handlingen utspelas på Granada då morerna drevs ut från den Iberiska halvön.
Från 299 kr
Arméns Trumkår bidrog med musiken. Nedläggningen av I4 den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Bilden visar kungliga flottans musikkår i Hoglands Park 1915. 1:a raden f.v Uo 2 gr B.Necander, flaggk.Frans holmkvist, flaggk, J:A:A Fahl, musikr. underlöjtnant Georg ringwall, flaggk. G: Pettersson, flaggk. F: Olsson , uo 2 gr. E. Viberg. 2:a raden f.v. Uo korp. F. olsson, Uo korp.R Åkerberg, Uo korp. K.G. Lindgren, Uo korp.V:Sjöborg, Uo korp. J. Johansson. överst t.v. Uo korp. V:Rapp
Basarerna på Norrbro mot norr.
Fanvakten med officerare ur regementet och Magnus Runqvist som fanförare. Arméns Trumkår bidrog med musiken. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Elwing Björklund har skrivit musiken till Giv oss fred, eller Arbogaspelet som det också kallas. Man iklädd kavaj och basker. Han håller en filmrulle i händerna. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett". Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Ateljéporträtt av Bib Adelsköld. Hennes egna kommentar om bilden: "Stockholm 1900 "Amaranthen". Vitt siden, mjukt blankt guldskärp af "min brors uniformsskärp", hvita cgiffonärmar, hvit chiffonkjol med volang under klänningenm små guldskor. Tappade nästan underkjolen då jag just skulle niga för "Farfar" = kung Oscar. Jag klef ur underkjolen och tog den på armen och då spelade musiken upp: "Lotta, Lotta tappar kjolen, laga att hon inte tappar mer" - och alla sjöng!!! Så dansade vi fram till "Farfar Oscar" och öfrig Kunglighet, stannade och bockade och neg. Det var i Grand Hotells fästvåning. Bib Adelsköld 18 år. Detta foto togs när jag satt mellan tagningarna. Då jag såg copian till detta profkort köpte jag plåten och slog sönder den."
Skolbarnens festdag, Barnens dag den 1/9 1911. Samling å nya folkskolans gård till skolbarnens flaggtåg vid den största Barnens dag som varit här. Hallenius och Malmström hade hand om flaggtåget och barnens uppträdande vid festen. Veterinär Kylén var vid samma tillfälle "cirkusdirektör". "Musiken" i flaggtåget var av papptrumpeter, som barnen "tutade" sånger till. "Hela stan" deltog i festen. Den dag detta flaggtåg gick, var överlärare Hilding Svenssons första tjänstgöringsdag i skolan i Falköping. Festligheterna pågingo i Planteringsförbundets Park till förmån för "Barnens dag". Från vänster: Samuel Qvänsel, folkskollärare (sedermera överlärare), Hilding Svensson, dåvarande överlärare A.H. Hallenius och lärare vid samskolan adjunkt, B. Malmström. "Musikkåren" från vänster: Knut Abrahamsson, John Sahlgren (med triangel), Erik Pettersson (son till skomakare Pettersson).
Majkarnevalen i Linköping år 1951 på Stora torget i Linköping. Man ser Folkungabrunnen till vänster i bild. Om Majkarnevalen: I slutet av 1800-talet åkte ett gäng musicerande ungdomar genom Linköping med oxdragen vagn. Det blev starten för det som senare kallades Majkarnevalen. Gymnasieelever från Linköping klädde ut sig och åkte genom stan på flak runt första maj, de drev gärna med sin nutidshistoria, politik och kändisar. Programmen såldes av de så kallade Majgubbarna. Musiken kom från Bonnkapälle, vilka man kan höra vid festliga tillfällen idag. Det började med ett gäng ungdomar från Högre Elementarskolan som klämde in sig mellan bidrag 7 och 8 i Majkarnevalen. Detta gör att det än idag står 7 ½ på ryggen på de som spelar i Bonnkapälle. Bonnkapälle är idag en av Sveriges äldsta orkestrar. Föreningen bygger på mottot En gång kapällist, alltid kapällist. Den sista Majkarnevalen hölls år 1996, festivalen hade då funnits i 136 år, oxar hade bytts mot traktorflak. Det inkom klagomål eftersom karnevalen innehöll fylla, ärtrör, smällar och annat, sponsorerna gav vika. Linköping hade år 1996 utvecklats till en stark studentstad, och Majkarnevalen fick konkurrens av Studentorkesterfestivalen, som finns kvar än idag. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.