Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Sankt Peder sn. Primklocka, Funnen i Gamla Lödöse. Primklocka, liten klocka i korväggen, vanlig i medeltida svenska kyrkor, ursprungligen avsedd för ringning vid elevationen i mässan. Efter reformationen användes den ofta för att kalla nattvardsgästerna fram till koret. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=287015
INTERIÖR MOT KORET I KUNGSLENA KYRKA. Tillv.tid: 1928 Övriga nr: 545 Repro nr: Registrator: AB RealNr: 795 Motiv_spec: KYRKA RealNr: 346 Motiv_spec: KYRKOINTERIÖR Proviens Kod: 41 Yrke: Namn: GRANQVIST ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: KUNGSLENA KYRKA Land: Län: 16 Kommun: Stad: KUNGSLENA By: Gård: Fastighet: Adress:
Solna kyrka. Den romanska försvarskyrkan av sten, en av Sveriges få rundkyrkor härrör från 1100-talets slut. Det nuvarande koret tillkom troligen vid1200-talets mitt. Under 1300-talet tillbyggdes långhuset, och kyrkan välvdes. Under 1400-talet förlängdes långhuset mot väster och vapenhus samt sakristia byggdes.
2000-11-06, AS. Den nygotiska stenkyrkan från 1878 har tornet i norr och koret i söder. Ett utbyggt tresidigt kor revs vid en restaurering 1937. Den föregående romanska stenkyrkan, riven 1877, hade kalkmålningar från 1400-talet, troligen ut- förda av Amund, och ett skulptursmyckat gravkor för adelssläkten Ribbing från 1646. Detta finns ännu kvar på ödekyrkogården.
Fotografi från samlingen Gellivararesan 1890. Text på baksidan: Interiör från Torneå kyrka. Till vänster i koret sitta inom glas och ramar proclamationer af konungarne Carl XI och Carl XII och Gustaf IV Adolf. Till höger åter sitta porträtten af Kjesarne Alexander I och Nikolaus, med desses högtidliga försäkring om Finlands för all framtid betryggande sjelfständiga ställning.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén. Korväggen har en målad skenarkitektur i grisaille med altartavla - Kristi uppståndelse.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan-tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Kvissle. Kyrkoruin efter en liten stenkyrka bestående av långhus och smalare rakslutet kor. Kyrkan är påfallande trång (11 x 4,5 m invändigt), även triumfbågen är mycket trång. Ingångar har funnits både på korets och långhusets sydsida. sakrestian har saknats. I koret fanns grunden till ett altare. Sannolikt kan kyrkan dateras till 1200-talet
Själevads kyrka. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet.
Interiör mot koret i Kättilstads kyrka. Altartavlan i två delar framställer korsfästelsen. Den övre delen beställdes 1702 av Måns Griis i Norrköping. Den nedre delen är signerad Magnus Wikander i Västervik och kan dateras till kyrkans tillkomst omkring 1760. Den sistnämnde mästaren har i övrigt målat det mesta av kyrkans interiör.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Söraby kyrka (Rottne) i gustaviansk stil uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
År 1815 ödelades kyrkan i Odensjö av en brand då endast väggarna återstod. En ny kyrka uppfördes 1818 och de gamla väggarna återanvändes. Tidigare klockstapel ersattes med nuvarande torn i väster. Åren 1926-1927 byggdes ett nytt smalare kor i öster efter ritningar av arkitekt Sven Brandel. Gamla koret inlemmades i övriga kyrkorummet. En renovering genomfördes 1953 då nya golv lades in i hela kyrkorummet.
Vy över en del av Rävemåla med Älmeboda kyrka i bakgrunden. Nuvarande kyrkan i Älmeboda uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Tornet är försett med romanska ljudöppningar, tornur och hög nygotisk spira.
Nuvarande stenkyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av tidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.