Cykelställ. December 1944. Portström Smidesverkstad, Norra Fiskargatan 12, Gävle. Arvid Portström, bondpojke från Värmland född 1887. Kom till Gävle Kättingfabrik 1913. År 1918 startade Arvid Portström eget. I början av 1920-talet köpte han Ulrik Anderssons välkända smedja på Norra Fiskargatan 12 på Öster.

Från 299 kr

Cykelställ, december 1944. Portström Smidesverkstad, Norra Fiskargatan 12, Gävle. Arvid Portström, bondpojke från Värmland född 1887. Kom till Gävle Kättingfabrik 1913. År 1918 startade Arvid Portström eget. I början av 1920-talet köpte han Ulrik Anderssons välkända smedja på Norra Fiskargatan 12 på Öster.

Från 299 kr

Kvarteret Tulpanen. Den långa vita bostadbyggnaden kallades för "Solgården".I bakgrund Gasverket med Gasklockan och kontorhuset. Den långa stalliknande byggnaden långt till vänster. Till höger Ålderdomshemmet, Falkenberg och inrynde också deras smedja. Åkerjorden hitom "solgård"t.h också Falkenberg. Mitten av 1920-talet. Sandås.

Från 299 kr

Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 129 På väg ut ur hamnen GG 250 "Vastkusten" (beskuten och sänkt av tyskarna 25 aug. 1943 i Nordsjön alla man borta, skepparen Torsten Alexandersson ej på bild) Björnhuvudet till höger med Ivar Jonssons smedja, det låga vita huset.

Från 299 kr

Åby stallbacke inför rivning, Smedja. Åby travbana planeras att bara användas som en tävlingsbana varför stallarna på stallbacken avvecklas och rivs. Efter rivningen är området planerat för 735 bostäder i flerbostadshus och radhus med olika upplåtelseformer. Se plan över området, foto 2015_0001-69.

Från 299 kr

Åby stallbacke inför rivning, byggnad 23, Gäststall Avd. 23 och Smedja. Åby travbana planeras att bara användas som en tävlingsbana varför stallarna på stallbacken avvecklas och rivs. Efter rivningen är området planerat för 735 bostäder i flerbostadshus och radhus med olika upplåtelseformer. Se plan över området, foto 2015_0001-69.

Från 299 kr

Åby stallbacke inför rivning, byggnad 23, Gäststall Avd. 23 och Smedja. Åby travbana planeras att bara användas som en tävlingsbana varför stallarna på stallbacken avvecklas och rivs. Efter rivningen är området planerat för 735 bostäder i flerbostadshus och radhus med olika upplåtelseformer. Se plan över området, foto 2015_0001-69.

Från 299 kr

Åby stallbacke inför rivning, byggnad 23, Gäststall Avd. 23 och Smedja. Åby travbana planeras att bara användas som en tävlingsbana varför stallarna på stallbacken avvecklas och rivs. Efter rivningen är området planerat för 735 bostäder i flerbostadshus och radhus med olika upplåtelseformer. Se plan över området, foto 2015_0001-69.

Från 299 kr

Åby stallbacke inför rivning, Smedja. Åby travbana planeras att bara användas som en tävlingsbana varför stallarna på stallbacken avvecklas och rivs. Efter rivningen är området planerat för 735 bostäder i flerbostadshus och radhus med olika upplåtelseformer. Se plan över området, foto 2015_0001-69.

Från 299 kr

Nora Nora stad Lokverkstad 2 lokstall, Nora byggt 1890-91 Från höger räknat, vattentorn och 4 lokstallar, därefter 3 portar och 2 fönster till lokreps verkstad, därefter (med maskin) maskingenjörs expedition och slutligen smedja Vagnreparationsverkstad i Nora Ett hörn av gjuteriet synes längst till höger

Från 299 kr

Tröskhusen låg nästan alltid som en vinkelbyggnad till ladugårdslängan och ofta låg laddelen åt vänster sett från gården, som här. Den här sortens tröskhus med 4 st trekantspelare som bar ett stort sadeltak var i regel tillagda i senare tid till ladan. De äldre tröskhusen var runda eller flerkantiga med toppiga agtak likt det som finns på Bottarve i Vamlingbo och de var fristående med endast en axel gående in i ladan. Dessa nyare tröskhus hade väldigt ofta faltak likt det här på Sunnkörke. Det är skarvat som faltak över 4 m i höjd alltid är och falarnas ändar är inte justerade till samma längd, det brydde man sig inte om på uthus. Vandringshjulet är här bortrivet och tröskhuset fungerar som vagnbod och redskapsbod. Bodlängan t v har innehållet många funktioner, men okänt vilka. Någon bod var säkert dass, något lammhus eller grishus. Smedja var det inte, den låg som fristående byggnad väster om gården, den finns kvar ombyggd till sommarstuga!

Från 299 kr

Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy utmed Borgmästaregatan 30, kv Hantverkaren. Närmast i bild ligger Nilssons upplag varifrån han, som reklamskylten förkunnar, sålde kalk, tegel och cement med mera. Genom den bortre porten kom man in till Hammarqvists smedja. Byggmästare Nilsson kom från Skåne till Varberg 1888 och arbetade som förman på olika byggen. 1893 började han även handla med byggnadsmaterial. Hans egen fastighet låg på andra sidan, mot Kyrkogatan.

Från 299 kr

Bilden visar förutom skuporna stående i rakar, även gårdsmiljön vid Kauparve östra gårdspart. T v ses en bit av Lars Nilssons part, med en bit av ladugården, som har behållit den branta agtaksresningen, men som är täckt med det moderna takmaterialet spån. Bakom ses manbyggnaden, som ännu har kvar ursprungligt utseende från omkring 1800. T h ser man Hallsarve Jakob Nilssons laugård från 1888 och t h därom en skymt av manbyggnaden och ena flygeln. Man kan ana en smedja längst t h. I förgrunden växer troligen betor.

Från 299 kr

I augusti månad 1890 passerade en kringvandrade fotograf Östra Harg socken. Vid Aspeboda under Åseltorp togs detta ögonblick som visar förre livgrenadjären Anders Magnus Ström och hustrun Karolina. I knäet sitter makarnas dotterson Johan Fredrik. Den lille gossen återgav långt senare ett par anmärkningsvärda notiser om sina morföräldrar som skrevs ned på fotografiets baksida och som förtjänar att berättas. I förstone får vi en fylligare bild av morfadern där han vid sidan av soldatlivet ska ha arbetat som snickare, byggmästare, urmakare och byggt egen smedja och snickarverkstad. Som soldat hade han deltagit i Slesvig-holsteinska kriget 1846, således långt efter Sverige upphört kriga under egen flagga. Han ska även en tid varit i tjänst som fångvaktare vid Långholmens fängelse i Stockholm. Mormodern ska som ung år 1840 tjänat som piga vid Älvestad i Törnevalla. Väl i gårdens mjölkfålla ska plötsligt en varg uppenbarat sig och attackerat den mjölkade kon intill henne. Hon lyckades förskräckt undfly situationen som först fick sitt slut när gårdsfolket strömmade till och lyckades skrämma iväg den hungriga vargen.

Från 299 kr

Text på baksidan: E D Neumans Nya kyrkan i Falkenberg färdig 1892.(A.S.) Foto av nya kyrkan m m ur album hos Gudrun Stenberg "MINNEN FRÅN FALKENBERG Helfird Elsner (Efter 1892) Byggnader från vänster. 1 Gavel på bostadshus i Bodarne 1890 2 Gavel på Valnöten 1 1861(-90) 3 Järnvägshotellet 1891 4 Diagonalen 1 1863-72 5 S:t Laurentii kyrka 6 Diagonalen stg 890 1889 7 "Walerius" smedja 1863? 8 bakom 7, Folkskolan 1865 9 Nya kyrkan 1892 10 Gavel på "ladugården ? 11 Lindvalls hus Låset 1 (126 b) 1888 Ytterligare en kopia finns, text enl följande på dess baksida: Gåva av W E Erlandsson. Taget före Tingshusbygget 1905-06. BK:s teori: huset mellan kyrkan och Bomans är gamla uthuset vid skolan vilket ersätts med ett nytt 1898.

Från 299 kr

Det är synd att det inte finns något årtal för den här bilden. Lauboken uppger att den nya manbyggnaden skulle vara uppförd 1929, men Masse slutade fotografera 1922, han tog nästan inga bilder efter 1918. Så detta stora och ovanliga hus måste vara byggt tidigare, troligen senast 1919. Det ser också helt nytt ut, man verkar inte ha hunnit flytta in, inga livstecken syns i fönstren och sockeln är ännu inte putsad. Gården är heller inte färdigstädad efter bygget. I regel brukar ett bakbygge innehålla brygghus, men här står det att byggnaden t v hyser brygghuset och en smedja, den sistnämnda säkert vid hitre gaveln. En liknande manbyggnad uppförde Emil Kristiansson på Fies södra part 1914, se Bild 735, 737.

Från 299 kr

Män ute på gården till Varbergs Mekaniska Verkstad i arbete med en lyftkran. Träbyggnaden ligger utmed Kungsgatan och i bakgrunden syns de s k Tvillinghusen, som ligger på var sida om Eskilsgatan. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen, men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1)

Från 299 kr

Här ser vi hela gårdsparten öster ifrån. Masse har stått alldeles utanför änget som ännu finns kvar och tagit denna bild så man ser alla byggnaderna. Manbyggnaden har ett litet fönster uppe under taket. Det visar som flera andra hus i socknen att manbyggnaden ursprunligen var ett flistakshus med högre långväggar. Dessa sänktes och den sten man fick över byggde man på gavelspetsarna med, så man fick ett modernt brant tak, se t ex Bild 569. Det ligger en stenhög och finns en stenmur på vänstra sidan om huset. Det borde betyda att här stått ett hus tidigare, men när är osäkert. Sedan ser vi brygghusets gavel, baksidan av troligen en smedja under faltak, vidare den vinkelbyggda ladugården och hitom en vinkelbyggd bod. Byggnaderna ligger lite otraditionellt, ladugården borde stå framför manbyggnaden. Det kan möjligen höra samman med att när den andra parten flyttades upp till nuvarande landsvägen till Alskog, behöll man här de bästa byggnaderna från båda parterna.

Från 299 kr

Arbetsstyrkan vid Varberg Mekaniska Verkstad omkring år 1900 samlad ute på gården. Med sig har männen olika verktyg som visar på deras profession; passare, tänger, klubbor, hammare, rubank med mera. Två män sitter dessutom på ett stort kugghjul. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden, granne med de s k Tvillinghusen. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1) Sittande fr v: Skoog, Johan Svensson Bua, ?, Masen, Algot Svensson, Börje Ågren, Kastberg, Hillerström, Holmström, "Döven" Bengtsson, Hammarling, ?. Stående fr v: "Ingeniören" ( E. Gerlach?), Lövkvist, Maskinist Nilsson, Severin Svensson, Carlsson (farbror till boktryckare Carlsson), Nils på Lassabacka Andersson, ?, Julius Svensson, Gustaf Andersson, ?, Plåtslagare Carlsson, Eliasson Träslöv, Kalle Nia Karlsson, Söderlund, Gjutare Karlsson Träslöv, Bengtsson bror till Elisabeth Svensson, Kontorist Bengtsson (i hatt).

Från 299 kr

En typisk massebild, där man direkt lägger märke till hans pedagogiska förmåga: han ställer upp 6 redskap på jämna avstånd på en bräda mot en vägg, så de tydligt framträder. Han vill så tydligt som möjligt visa hur redskapen ser ut. Spaden är av uråldrig typ, vilken ännu användes in på 1900-talet, innan fabriksgjorda med hela metallblad slog igenom. Denna spade är järnskodd genom att ensmidd "hylsa" med skarpa kanter är trädd på skaftet. Upptill avslutas järnskoningen med en utstickande ögla på var sida. Genom öglans hål är en spik slagen in iträet, vilket håller järnskoningen på plats. Att kunna smida sådana järnskoningar i gårdens smedja tillhörde den tidens allmänbildning. Skaftet är breddat upptill och försett med en greppvänlig valk baktill och inte genombrutet som på moderna spadar. Skaftet är rakt och dess enkla formgivning elegant. Greparna användes främst vid arbete med gödsel och släke. Den vänstra är av modernare slag med smidda horn, möjligen kluvna ur ett och samma järnstycke. Fästet sitter baktill längst nere på träskaftet, där en genomgående nit och en järnring längst ner håller hornen på plats. Skaftet är rätt långt och något böjt och dess avslutning upptill är likt en gaffels, inte en spades. Greparna 2, 3 och 4 är alla gjorda av trä med järnskodda horn fästade med nitar. Greparna är välarbetade med tappade och pluggade slåar. Själva skaftets nedre del utgör det mellersta hornet. Skaften och hornen är kraftigt böjda, vilket innebär att man varit tvungna att leta efter självvuxna ämnen att tillverka dem av. Grepe nr 5 är något annorlunda genom att hornen är platt avsmalnade utan järnskoning. Den är heller inte lika böjd som de övriga. Den är också den största av greparna.

Från 299 kr