Stadsgata. Borgmästaregatan åt öster mot Östra Vallgatan, med "Millbergska huset" i kvarteret Hantverkaren till höger. Troligen är personerna, somliga med förkläden, vid skylten om tvätt och strykning personal på denna inrättning. Det låga huset inrymde Hammarqvists smedja. Här ses även en firmaskylt för Byggmästare Johannes Nilsson.
Från 299 kr
Vi ser den gamla manbyggnadens baksida på Smiss södra part. Huset är säkert det stenhus Christen Larsson byggde 1795, men höjt, försett med frontespis och förstorade fönster på 1840-talet. Det ser ut att vara i gott skick, men ändå rev man det och byggde ett stort nytt hus 1929.T h syns brygghuset mad bakbygge som bla innehöll smedja.
Nora Nora stad Lokverkstad 2 lokstall, Nora byggt 1890-91 Från höger räknat, vattentorn och 4 lokstallar, därefter 3 portar och 2 fönster till lokreps verkstad, därefter (med maskin) maskingenjörs expedition och slutligen smedja Vagnreparationsverkstad i Nora Ett hörn av gjuteriet synes längst till höger
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 129 På väg ut ur hamnen GG 250 "Vastkusten" (beskuten och sänkt av tyskarna 25 aug. 1943 i Nordsjön alla man borta, skepparen Torsten Alexandersson ej på bild) Björnhuvudet till höger med Ivar Jonssons smedja, det låga vita huset.
Kvarteret Tulpanen. Den långa vita bostadbyggnaden kallades för "Solgården".I bakgrund Gasverket med Gasklockan och kontorhuset. Den långa stalliknande byggnaden långt till vänster. Till höger Ålderdomshemmet, Falkenberg och inrynde också deras smedja. Åkerjorden hitom "solgård"t.h också Falkenberg. Mitten av 1920-talet. Sandås.
Cykelställ, december 1944. Portström Smidesverkstad, Norra Fiskargatan 12, Gävle. Arvid Portström, bondpojke från Värmland född 1887. Kom till Gävle Kättingfabrik 1913. År 1918 startade Arvid Portström eget. I början av 1920-talet köpte han Ulrik Anderssons välkända smedja på Norra Fiskargatan 12 på Öster.
Cykelställ. December 1944. Portström Smidesverkstad, Norra Fiskargatan 12, Gävle. Arvid Portström, bondpojke från Värmland född 1887. Kom till Gävle Kättingfabrik 1913. År 1918 startade Arvid Portström eget. I början av 1920-talet köpte han Ulrik Anderssons välkända smedja på Norra Fiskargatan 12 på Öster.
Åby stallbacke inför rivning, Smedja. Åby travbana planeras att bara användas som en tävlingsbana varför stallarna på stallbacken avvecklas och rivs. Efter rivningen är området planerat för 735 bostäder i flerbostadshus och radhus med olika upplåtelseformer. Se plan över området, foto 2015_0001-69.
Åby stallbacke inför rivning, byggnad 23, Gäststall Avd. 23 och Smedja. Åby travbana planeras att bara användas som en tävlingsbana varför stallarna på stallbacken avvecklas och rivs. Efter rivningen är området planerat för 735 bostäder i flerbostadshus och radhus med olika upplåtelseformer. Se plan över området, foto 2015_0001-69.
Tröskhusen låg nästan alltid som en vinkelbyggnad till ladugårdslängan och ofta låg laddelen åt vänster sett från gården, som här. Den här sortens tröskhus med 4 st trekantspelare som bar ett stort sadeltak var i regel tillagda i senare tid till ladan. De äldre tröskhusen var runda eller flerkantiga med toppiga agtak likt det som finns på Bottarve i Vamlingbo och de var fristående med endast en axel gående in i ladan. Dessa nyare tröskhus hade väldigt ofta faltak likt det här på Sunnkörke. Det är skarvat som faltak över 4 m i höjd alltid är och falarnas ändar är inte justerade till samma längd, det brydde man sig inte om på uthus. Vandringshjulet är här bortrivet och tröskhuset fungerar som vagnbod och redskapsbod. Bodlängan t v har innehållet många funktioner, men okänt vilka. Någon bod var säkert dass, något lammhus eller grishus. Smedja var det inte, den låg som fristående byggnad väster om gården, den finns kvar ombyggd till sommarstuga!
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy utmed Borgmästaregatan 30, kv Hantverkaren. Närmast i bild ligger Nilssons upplag varifrån han, som reklamskylten förkunnar, sålde kalk, tegel och cement med mera. Genom den bortre porten kom man in till Hammarqvists smedja. Byggmästare Nilsson kom från Skåne till Varberg 1888 och arbetade som förman på olika byggen. 1893 började han även handla med byggnadsmaterial. Hans egen fastighet låg på andra sidan, mot Kyrkogatan.
Bilden visar förutom skuporna stående i rakar, även gårdsmiljön vid Kauparve östra gårdspart. T v ses en bit av Lars Nilssons part, med en bit av ladugården, som har behållit den branta agtaksresningen, men som är täckt med det moderna takmaterialet spån. Bakom ses manbyggnaden, som ännu har kvar ursprungligt utseende från omkring 1800. T h ser man Hallsarve Jakob Nilssons laugård från 1888 och t h därom en skymt av manbyggnaden och ena flygeln. Man kan ana en smedja längst t h. I förgrunden växer troligen betor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.