Acetylengasverk från Svenska Carbidkontoret i Göteborg, uppställt på mässgården vid Svenska Mässan i Göteborg, 1943. Gasverket, som ska levereras till Statens Gummifabrik i Ljungaverk laddar 1000 kg carbid och alstrar mellan 1000 och 300 000 liter gas per timme. Generatorn väger 1700 kg, är 6,6 m hög och har en diameter av 2 m.
Från 299 kr
Kvarteret Tulpanen. Den långa vita bostadbyggnaden kallades för "Solgården".I bakgrund Gasverket med Gasklockan och kontorhuset. Den långa stalliknande byggnaden långt till vänster. Till höger Ålderdomshemmet, Falkenberg och inrynde också deras smedja. Åkerjorden hitom "solgård"t.h också Falkenberg. Mitten av 1920-talet. Sandås.
Gasverket i Yttre hamn. Verksamheten pågick där från 1938 till 1966 för att tidigare ha legat vid Klaraborg och vid Hamngatan före branden 1865. Sammantaget producerades det stadsgas i Karlstad i över 100 år. I denna byggnad renades gasen för att sedan överföras till gasklockan. Se bild 313-32-67.
Lärare och lärarinnor i Falköping 1898. Övre raden från vänster: Småskollärare Maria Josefsson, folkskollärare Augusta Dahlgren (gift 1900 med Alfr. Hallenius), småskollärare Alma Almberger, Maria Bergström och extralärare J.A. Fast. Nedre raden: folkskollärare Joh. Karl Bohlin (sedan kamrer på Mösseberg), småskollärarinna Hanna Andersson, småskollärarinna Emma Larsson, småskollärarinna Klara Andersson (gasverket), förste lärare Alfr. Hallenius.
Brandstationen, som från början även inrymde polisstationen, ritades av Fredrik Sundbärg och togs i bruk 1898. Utmed Gjuterigatan fanns i tegellängan de kommunala affärsverken och längre ner utmed gatan, Gasverket. Spårvagnsbodarna mot Barnarpsgatan utformades av August Atterström och var klara 1907.
Lärare och lärarinnor i Falköping 1898. Repr. 1970 av Anna-Britta Nilsson. Övre raden, från vänster: småskollär. Josefsson, folkskoll. Augusta Dahlgren (gift 1900 med Alfred Hallenius), smskl. Alma Almberger, folkskoll. Maria Bergström och extr. lärare Fast. Nedre raden: folkskl. Karl Johan Bohlin (sedan kamrer på Mösseberg), smskl. Hanna Andersson, smskl. Emma Larsson, smskl. Klara Andersson (gasverket), förste lärare Alfr. Hallenius.
Kurs om framtidens mat i Gasverkets samlingslokaler. Anna Skeri-Mattsson och chefredaktör Eva Hökerberg tittar på professor Edy Welamders kollektion av svenska och utländska konservburkar.
Mekaniska verkstaden i Ljusne, med gjuteriet anlagt 1876 under Wilhelm Kempes tid. Fotografiet troligen från 1878-1880 Byggnaden längst till vänster är Modellverkstaden därefter kommer Verkstadskontoret. Den största byggnaden är Mekaniska verkstaden och skorstenen tillhör Gjuteriet vilket är byggnaden som ligger med gaveln mot Verkstadskontoret. De tre huskropparna till höger är närmast kameran Plåtslageriet, Sågspånsförbränningen och gasverket. Den låga byggnaden längst till höger är ett Sågspånshus och bakom ligger Ångpannehuset.
Nya Gasverkets apparathus vid Sandås var av typen horizontalkammarugnsanlägning och försåg Kalmar med elektricitet och gatubelysning. Byggnaden består av tegelfasad med fönsterbågar i gjutjärn, på taken syns lanterniner och till höger skorstenen.
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Kv. Veterinären, Storgatan 56. Första varmbadhuset i Falköping inrättades av provinsialläkaren C.A.L. Neuman i den av honom ägda fastigheten Carlslund vid Ellet, byggt 1870. Efter nedläggningen idkade en göteborgare Söderberg café-rörelse i c:a 10 år. Slaktare Karl Hansson inköpte fastigheten omkring 1885. Falköpings stad hyrde av Hansson för folkskola. Nykterhetsföreningen Enigheten hyrde också av Hansson tills den byggde egen lokal vid S:t Olofsgatan 1902-1903. Staden köpte sedan fastigheten för Gasverket och hade där lokal för kontor m.m. Främre delen av byggnaden, som syns på fotot revs omkring 1900. Slutligen revs hela byggnaden i juli 1974.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.