Från Hotellviken, Saltsjöbaden september 1946. Den damsegling som omtalas i baksidesanteckningen ägde rum 7 september. Anteckningen "Seglade för SSK eller Sthlms Starbåtsflottiljen" syftar på Bengt Melin, som var medlem av Stockholms Segel Klubb, hans hustru Inger seglade för Stockholms Segel Sällskap (KSSS årsbok 1947 s 222). I seglingsprotokollet anges fru Bengt Melins namn som Inga, men Melins svåger, tillika SSHM-medarbetaren Folke Sjödin, som gjort anteckningen, har uppgivit hennes namn som Inger. Jfr Fo157054 och -055 i KSSS-samlingen. Fotografiet återgivet i Till Rors årg. XII (1946) nr 37 s 11.
Från 299 kr
Carl Bergentz som gosse i Linköping omkring 1865. Son till kamrer Carl Bergentz och hustrun Hulda, född Wallin. Carl j:r kan i vuxen ålder följas till Norrköping och en tjänst som bokhållare. Möjligtvis blev han som anteckningen anger vidare banktjänsteman i Chicago. Arkets baksida anger även dödsåret 1898, något som inte kunnat verifieras för denna publicering.
'Från ''Skageraks''-expeditionen till Hebriderna och Shetland: :: :: Båt fotograferad från annan båt till havs. Enligt anteckning på baksidan: '''Civil Lord' från fr. [från] Mollösund''. Segel. Människor synliga ombord. :: :: Anteckningen har senare ändrats till ''ajbil Lord...'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4111:1-43.'
Fyra herrar från Göteborgs Kungliga Segel Sällskap: längst t v Fritz Schéel, i mitten oidentifierad person, näst längst t h Gunnar Carlsson samt i h kanten Birger Jonsson. Att bilden tagits 1935, som anteckningen på baksidan gör gällande, har inte kunnat bekräftas.
Kopparbergs skola, 1 mars 1967. En lärarinna som sitter i ett klassrum i en skola i Kopparberg. Hon är klädd i en vit blus och en svart veckad kjol. I bakgrunden hänger en anslagstavla med varje bokstav i alfabetet, barnteckningar m.m. Fröken Karin Flodström
Bilderna finns under :drätselkammaren 1936-37, Alc:18 handlingar till protokoll. 5 av de 6 första bilderna är nummrerade 4-8. Bild 1 (4) och 4 (7) finns på repronegativ på Falkenbergs museum. Till bild 6 finns anteckning enl. följande: Varifrån är okänt men möjligen från Alc: 18. Att döma av anteckningen på baksidan publicerat någonstans (HN el. HP) ? tydligen från utgrävningen 1937 och bör arkiveras på Alc:18.
Uppsala, Arméns Underofficersskola (AUS) 1948 Bild 1: Pansaravdelningen framför B-kasernen. Furirerna bodde i A-kasern som syns i bakgrunden. Eleverna från P 3 i Strängnäs ser vi längst längst till höger i mittraden; tredje man från höger Rune Yngström , näste man Karl-Åke Bergström och Anders Bäck längst till höger. Sittande fr v Sven-Ingvar "SIA" Andersson P 2 - S 1, Joel Thynell P 2 - S 1 och Jan-Erik "Jeppa" Persson P 2. Kurshefen, kapten Carl-Fredrik "Figge" Follin sitter på bänken och bär ridstövlar, till höger om Follin sitter stf avdch sergeant Erik Aldrin P 1 - P 4. Bild 2-3: Omslag och insida med namnteckningar. K-Å Bergström blev senare kapten vid regementet och stannade där hela sitt militära yrkesliv. Bergström fyller 99 år detta år (2020).
Kanonerna på kanonberget. Köpings stad har aldrig köpt dessa kanoner. När Lifdrabantcorpsen 1756 förflyttades till Stockholm togs säkerligen inte Bulverkets (Bålverkets) kanoner med. Första saluterandet fran Galgbergens norra del ägde rum 1766. Det finns därför all anledning misstanka, att Bulverkets kanoner forslats dit. Bergspartiet omdöptes därefter till Kanonberget. Bilden visar att centrumstenen har urtag for kultappen på ett tredje kanonrör. Detta sprängdes endera 1864 eller på 1870-talet. Under innevarande sekel har kanonerna utnyttjas for salut den 1 nov 1905 och den 18 juni 1912. Av kanonrörens beteckningar att döma, så synes dessa ha gjutits 1701 vid Åkers Styckebruk. De båda kanonrören försågs 1923 med trälavetter, som snart ruttnade ned, nya sådana förfärdigades först 1966, varefter de renoverade kanonerna uppställdes på Gammelgården. Sedermera har kanonerna flyttats till Köpings museum, och försågs 2007 med nya lavetter igen.
Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
Porträtt av Frans Frieberg något av 1880-talets år. Född 1822 i Appuna i hjärtat av den östgötska jordbruksbygden. I socknens födelsebok står den något oklara anteckningen om honom att han blivit "uteglömd av komministern". Oavsett tolkning kom han emellertid som vuxen att låta sig väl höras, rent av bli rikskänd. Frans var ämnad för en musikalisk bana och genom akademistudier i Stockholm avlade han organistexamen 1840 och musikdirektörexamen 1843. Under åren 18471866 var han yrkesverksam som musiklärare vid läroverket i Norrköping och från sistnämnda år musikdirektör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping samt ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. Innan sin flytt till Linköping hade han även parallellt varit verksam som klädesfabrikör i Norrköping. Sannolikt förklarat av att han 1859 gift sig med Gabriella Charlotta Arnberg, dotter till klädesfabrikören Johan Adolf Arnberg.
Anteckning på fotografiets baksida: ”Gustaf vid arbetet”. Troligen är det Oscar Nordbloms bror konstnären Gustaf Nordblom (antog namnet Apelblom) som här utför en väggmålning som enligt anteckningen kalllas ”Gammal fiskarstuga”. Varken årtal eller fotograf är angivet. Dock fick han år 1900 sonen Gustaf Oskar Emil, som också förefaller ha kallats Gustaf (se bildnr VMA11538_21). Möjligen blev han också konstnär och är mannen på bilden. Målningen på bild VMA11538_24 föreställer hamnen i Nantucket, Massachusetts USA, utgångspunkt för den valfångarbåt som berättaren befinner sig på i romanen Moby Dick författad av Herman Melville. Detta förklarar sannolikt bild nr VMA11538_24: ”Första panel, Valfångare”, också en väggmålning. Gustaf d ä emigrerade till Alaska 1892, kom åter till Varberg kring år 1900, där Gustaf d y föddes, men emigrerade efter ett par år för gott.
skeppsporträtt, fotografi
fotografi, skeppsporträtt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.