Vy mot Linköpings hamn. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III), levererad av Motala varv i Norrköping så tidigt som 1848, men ombyggd 1869 och från 1883 i trafik på traden Stockholm-Linköping under sitt nya namn. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Från 299 kr
Ångarna St Erik och Royalist som strandade på Kullagrundet något av åren 1900-1905. Bärgningsbåten Belos. St Erik (den mindre ångaren) strandade under tjocka. Några dagar senare, en klar vacker morgon, passerade engelska ångaren Royalist. Förste styrman, som hade vakten, blev nyfiken på St Erik och de båda bärgningsbåtarna och afvek från kursen för att se efter vad de tre stillaliggande båtarna hade för sig, med det resultatet att båten körde upp på grundet med full maskin. Bägge bärgnings-ångarna lämnade då den mindre värdefulla St. Erik och ägnade sig åt Royalist, som bärgades in till Trelleborg. St. Erik blev senare också bärgad, men kondemnerades.
Ångarna ”St Erik” och ”Royalist” som strandade på Kullagrundet något av åren 1900-1905. Bärgningsbåten Belos. St Erik (den mindre ångaren) strandade under tjocka. Några dagar senare, en klar vacker morgon, passerade engelska ångaren Royalist. Förste styrman, som hade vakten, blev nyfiken på St Erik och de båda bärgningsbåtarna och afvek från kursen för att se efter vad de tre stillaliggande båtarna hade för sig, med det resultatet att båten körde upp på grundet med full maskin. Bägge bärgnings-ångarna lämnade då den mindre värdefulla St. Erik och ägnade sig åt Royalist, som bärgades in till Trelleborg. St. Erik blev senare också bärgad, men kondemnerades.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Utsikt över sjön Ämmern i Kinda. Till höger har ångaren Turist lagt till vid Opphems brygga. Hon var byggd år 1877 vid Oskarhamns Mekaniska Verkstad och gick den första tiden i trafik mellan Loftahammar och Västervik. Från år 1902 trafikerade hon Kindasjöarna. År 1912 såldes hon till Ronneby Ångslups AB och lämnade sjösystemet.
4-mast barken C. B. Perdersen av Göteborg på lat nord 8 grader den 30-6-1924. Fartyget kolliderade med den engelska ångaren Chargres utanför Azorerna 1937 och sjönk efter några minuter. Besättningern räddades av ångarens [besättning] och landsattes på Azorerna. Ångfartygets befälhavare dog av en hjärtattack osakad av chocken.
Lastande fartyg i Kramfors, 1920-tal? Bakon den av takpråmar omringade virkeslastade ångaren ses östra sågens tre hyvelmagasin. I förgrunden två av de tre ryska pråmar som Kramfors Bolag använde för att hämta kalksten från Gotland eller Kisaka från Rönnskär. Pråmarna kallades i folkmun för "bolsjevikerna" och ligger här upptagna för översyn.
Lokomotivångaren Svanen var ett ångmaskindrivet fartyg. Det var faktiskt en blandning av ångslup och ånglok. På bilden syns förmodlingen ett 70-tal medlemmar av Teknologföreningen i Borås på färd med Svanen år 1892. Ångaren är på väg upp ur Viskan för att göra en sväng runt vattenfallet vid Ålgården och därpå fortsätta sin vattenfärd till Öresjö. I fören står konstruktören själv, Carl Jacob Magnell.
Svea. Capt. A. Fredriksson 1898. Utställning Möre skans 1938. Akvarell. Skonertskepp. Enligt skeppslistan 1895 fanns i Bergkvara en tremastare, byggd 1858 i Rostock, förd av kapten Fredriksson. Enligt uppgift av kapten A. Edvall var Svea byggd vid Grämmekula, Bergkvara (nybygge?). Förlist 1903 i Engelska kanalen nära...natten mellan 26-27 oktober 1905, överseglad av ångaren Seine av Dunkerque.
Porträtt av komminister Nils Samuel Loenbom. Prästvigd 1826. Från 1830 vice regementspastor och från 1837 ordinarie vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Under perioden 1853-73 innehade han tjänsten som komminister i Mjölby. En livsberättelse förmedlar att han var en öppen, godmodig, human och förnöjsam person. Även ska han ha varit en utmärkt sångare, vars väldiga basstämma var vida bekant och skaffade honom smeknamnet "Bas-Nisse". Han förblev ogift genom livet och avled i ett slaganfall sistnämnda år.
Popgala i Kumla, Farlig skolväg 24 augusti 1965 Ett rockband spelar på en scen i Kumla. En av medlemmarna har en gitarr i sina händer. En tonårsflicka ur publiken har klättrat upp på scenen och sitter på den. Hon sträcker ut sin högra hand mot gitarristen. En annan gitarrist syns i bakgrunden samt en sångare med en Sherlock Holmesinspirerad hatt på huvudet. En bandmedlem med tamburin i händerna syns längre bort i bakgrunden samt ett piano. Publik står nedanför scenen.
Popgala i Kumla 24 augusti 1965 Ett polisman sitter på knä på en scen i Kumla och pratar med en tonårsflicka ur publiken som sitter uppe på scenen bredvid honom. Ett rockband uppträder i Kumla. Till höger om flickan sitter en pojke med en marackas i sina händer. I bakgrunden uppe på scenen står en sångare med Sherlock Holmesinspirerad hatt på huvudet. Publik står nedanför scenen.
Missionsläger 10 augusti 1967 På ett missionsläger sitter en man och spelar piano utomhus. Han är klädd i vit hatt, mörka solglasögon, randig tröja, och mörka byxor. En stor, svart portfölj står på marken bredvid honom. Flera musiker med tromboner i sina händer står i närheten av honom samt flera sångare skymtar längre bort i publiken. Till höger syns en dirigent som står på ett podium med hjul.
Johannes Alfred Hultman. Född 1861 Död 1942. Predikant och sångare. Hultman utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren" och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. Han skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar.
Michaëli (eg. Michal), Louise, 1830-75, operasångerska (sopran), hovsångerska 1854. M. var en av 1800-talets ledande sångare vid Stockholmsoperan, där hon var anställd från 1852. Jämställdes hon ofta med Jenny Lind, även om hon ansågs sakna dennas sceniska förmåga. Speciellt beundrad blev M. för de stora koloraturpartierna hos Mozart, men också i dramatiska partier som Klytaimnestra i "Ifigenia i Aulis". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=255483
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.