Enligt fotografens noteringar: "Grupp utanför Hasselbacken." Plats: Djurgården, Stockholm Datum: 21 Mars 1897 Tid: Kl 2.31 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: Hydroechinon, Eikonogen Anmärkningar: "Plåten insattes bakvändt i Kasetten, vid framkallningen lades hinnan nedåt fastnade i botten och en mörk fläck bildades midt på kortet, Ej väl ......(?)."
Från 299 kr
Mörkö 143:1
Sankt Eriks Bryggeri AB, Kungsholmstorg 1.
Fredagen den 2 december 1955 öppnades Bredgatan för trafik. Corren och Östgöten beskrev husen som av Högsta modernitet. I botten av höghuset närmast ligger en livsmedelsbutik och klädbutiken Raffi. Till höger går Drottninggatsbacken. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen i tunneln mot trappschakt 001. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen på Åke " i berget" Bergman i tunneln från trappschakt 001in i tunneln. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen i tunneln från trappschakt 001in i tunneln. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Bilden visar delar av en tjärtunna som huggits itu (man ser tydligt spåren efter yxans hugg i överkant) och därefter använts som en tjärbytta. Det fanns spår av tjära i botten. Har ursprungligen utgjort en hel tunna, som man tydligt kunde se hade delats grovt med en yxa. Antagligen en tjärtunna som återanvänts som ett kärl att använda vid krängningsbron för påstrykning av tjära. Det fanns även spår av att tunnan var lite bränd i toppen. Sannolikt har man använt uppvärmd tjära.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var halvägs undersökt. I botten på de två ugnarna syns en varsin bottenskålla (slagg). På bild JMF.00306-2 är ugnarna nästan helt undersökta.
Bild som visar olika fyllnadsfaser i en del av slottsvallen till Jönköpings slott. Vallen har varit uppbyggd av sand som hämtades från vallgravarna intill. Den ursprungliga höjden för vallen har inte kunnat fastställas arkeologiskt, då senare tiders aktiviteter i området har hyvlat bort toppen. Vallens sidor åtminstone den nedre delen har varit täckta med ett lager lera. Det mörka lagret i botten är ett odlingslager bestående av humös sand som hör till en medeltida fas.
Jagaren Södermanland 1958 På sin jungfrufärd anländer jagaren till Strängnäs. Bild 1: Jagaren har lagt till mot Ångbåtsbron. Hitom jagaren ses slupen Granliden. Den gick i pendeltrafik mellan Ångbåtsbron och Granliden nära Djupvik. Café och badplats för de lite äldre strängnäsborna. Bild 2: Akterskeppet med rännor för minutläggning. Vid återbesök ca tio år senare var vattenståndet så lågt att en av propellrarna gick i botten. Det blev också Södermanlands sista besök i Strängnäs.
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Vy mot sammanfogningsmaskin och i bakgrunden maskin för fasning av lock och botten. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På grunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Maskin för fasning av lock och botten. Bild 3 visar en detalj. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
Hallsarve Ferdinand Jakobsson och Petter Boberg Kauparve (PB bodde först i en stuga mellan Kauparve Perssons och Kauparve Petterssons idag, han köpte omkring 1895 det som är Kaupre Ridsport idag av Ferdinand Jakobsson) De häller strömming ur en låda med glesa spjälor så att vattnet skall rinna av och med rundad botten (?) ner i vagnen. Bredvid vagnen står en mycket stor flätad korg med dubbla handtag. Kvinnorna koppar, rensar, strömmingen. De är arbetsklädda med förkläden och huvudduk. Den ena kvinnan bör vara Ferdinands fru Maria och pojken deras son Hjalmar, den andra kvinnan kan vara Petters fru Brita Cajsa. De står vid ladugården med de öppna åkrarna mot sjön bakom dem.
Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för Linköpingsborna. Särskild glans sägs infunnit sig när passagerarfartyg från Stockholm var att vänta. Inte sällan en sorglustig entré genom åns slingrande lopp, där det ringa vattendjupet och dyiga botten satte kaptenerna på prov. Ett "socitetsspektakel" skrev samtiden och stadens tidningsman Palmær fyllde på med följande rader, "Stångån vid sitt utlopp i Roxen, liknar en svensk akademisk oration. Djupet är obetydligt och slingringarna taga ingen ände". Verksamheten vid Nykvarn värdshus upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.