Kollage av accessoarer. Yllescarf med skidmotiv, avsedd för sport. Skinnskärp med pistoler i hölster samt hakar och hyskor. "Väskan är i nappa och visar den för säsongen karakteristiska breda botten. En lustig nyhet är portmonnän i exakt samma form som väskan."
Från 299 kr
Botten på en laggad tunna som troligen har innehållit kalk, samt en kalkkasse, fortfarande fylld med kalk. Dessa fanns inne i ett hus som undersöktes i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Kalken har använt till reparationer av sputsen på stengrunder och även till mindre skinnarbeten.
Stockbåt funnen i göl. "2/9 -55 Gammal ekstock från Björnasjö i Bäckseda." Vidare efterforskningar har visat att fyndplatsen är Björnasjö, Mjölseryd RN 6357-1462. Stockbåten hittades av fabrikör Samuel Svensson. den var i dåligt skick, endast botten och delar av sidorna fanns kvar. Denna bild togs av båten och sedan lades den tillbaka i sjön.
Bildtext Övrigt Lyftkranen Ladbrok [fel angivet fartygsnamn genomgående; rättat till Lodbrok] bärgar ett av alla de ankare som fanns ombord på Vasa. Många av dem är inte från Vasa utan har fastnat i vraket under alla de år det låg på Strömmens botten.
Bogserbåten Bravo sjunker till botten i Sundsvalls hamn men bärgas direkt. Bland åskådarna i bakgrunden ses stadens ångbrandspruta, nu på Norra berget. Bravo byggdes 1872 och ägdes fram till 1875 av Sundsvalls Bogserings AB. 1920 byter den namn till Faxe. Vykort.
Enligt fotografens noteringar: "Grupp utanför Hasselbacken." Plats: Djurgården, Stockholm Datum: 21 Mars 1897 Tid: Kl 2.31 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: Hydroechinon, Eikonogen Anmärkningar: "Plåten insattes bakvändt i Kasetten, vid framkallningen lades hinnan nedåt fastnade i botten och en mörk fläck bildades midt på kortet, Ej väl ......(?)."
Mörkö 143:1
Sankt Eriks Bryggeri AB, Kungsholmstorg 1.
Fredagen den 2 december 1955 öppnades Bredgatan för trafik. Corren och Östgöten beskrev husen som av Högsta modernitet. I botten av höghuset närmast ligger en livsmedelsbutik och klädbutiken Raffi. Till höger går Drottninggatsbacken. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen i tunneln mot trappschakt 001. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen på Åke " i berget" Bergman i tunneln från trappschakt 001in i tunneln. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002. Dränagetunnel runt reaktordelen. Bilden tagen i tunneln från trappschakt 001in i tunneln. Från tunnelvägg har hål borrats in mot och under reaktorbyggnadens botten för att leda ut eventuellt bergvatten. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Bilden visar delar av en tjärtunna som huggits itu (man ser tydligt spåren efter yxans hugg i överkant) och därefter använts som en tjärbytta. Det fanns spår av tjära i botten. Har ursprungligen utgjort en hel tunna, som man tydligt kunde se hade delats grovt med en yxa. Antagligen en tjärtunna som återanvänts som ett kärl att använda vid krängningsbron för påstrykning av tjära. Det fanns även spår av att tunnan var lite bränd i toppen. Sannolikt har man använt uppvärmd tjära.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var halvägs undersökt. I botten på de två ugnarna syns en varsin bottenskålla (slagg). På bild JMF.00306-2 är ugnarna nästan helt undersökta.
Bild som visar olika fyllnadsfaser i en del av slottsvallen till Jönköpings slott. Vallen har varit uppbyggd av sand som hämtades från vallgravarna intill. Den ursprungliga höjden för vallen har inte kunnat fastställas arkeologiskt, då senare tiders aktiviteter i området har hyvlat bort toppen. Vallens sidor åtminstone den nedre delen har varit täckta med ett lager lera. Det mörka lagret i botten är ett odlingslager bestående av humös sand som hör till en medeltida fas.
Jagaren Södermanland 1958 På sin jungfrufärd anländer jagaren till Strängnäs. Bild 1: Jagaren har lagt till mot Ångbåtsbron. Hitom jagaren ses slupen Granliden. Den gick i pendeltrafik mellan Ångbåtsbron och Granliden nära Djupvik. Café och badplats för de lite äldre strängnäsborna. Bild 2: Akterskeppet med rännor för minutläggning. Vid återbesök ca tio år senare var vattenståndet så lågt att en av propellrarna gick i botten. Det blev också Södermanlands sista besök i Strängnäs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.