White Arkitektkontor AB, lägenhetsinteriör, tre barn.
Från 299 kr
Rumsinteriör, en yngre man vid ett kaffebord. Troligen tagen 1915-1920. Lars (givaren) känner inte igen mannen men säger att den ju kan vara tagen på pensionaten liksom den förra bilden nr. 9.
Brevkort, "Hamnen i vinterskrud. Varberg", poststämplat i december 1901. Ångbåten Lübeck, tillhörig Hallands Ångåts Aktiebolag, på väg in i Varbergs hamn vintertid. Denna ångare var byggd för vintertrafik, så det är nog ingen slump att det här avbildats i snö och is. Bolaget beställde fartyget 1893 i en tid då frakten av levande boskap var betydande. Båten hade plats för 120 större kreatur, men även rymliga salonger och elegant intredning värdig en kung. I augusti 1894 hämtades kung Oscar II från Tylön till Halmstad och 1897 fick han även disponera fartyget för jaktutflykter till Hallands Väderö.
Skamvrån. Ur Ett hem (26 akvareller)
År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Altartavlan, utförd av Johan Jerling, skänktes av grevinnan Christina Piper på Sturefors. För innehavarna av samma gods färdigställdes läktaren närmast till höger.
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
För många nu äldre Linköpingsbor är Astas Matsalar bekant. En enklare servering vid Storgatans östra delar med dåvarande gatunummer 17. Någon fruktbar granskning av rörelsens historia har inte varit möjlig för denna uppgift, vi kan inte ens presentera "Asta", som rimligtvis stod bakom rörelsen en tid. Från 1935 drevs den emellertid av fru Nanny Svensson. Här en dokumentation av vad som fanns kvar av inredning 1964, kort före fastigheten revs.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till dörrar i mittenpartiet samt dörren mellan första galleriet och caféflygeln. Dörrar och karmar av ek. Dörr mellan absiden och jordvåningens galleri. Ytterdörr. Innerdörr. Dörrar till Absidens balkonger. Dörr i absiden. Dörrar till absidens altan. Dörr mellan vestibulen och landskapsgalleriet. Dörr i mittenpartiet andra galleriets höjd. Fast inredning. Dörr, vikdörr. 42,5x67,5 cm. Tusch och rött. Linjalritning. I Gust Clason 2 mars 1904. C V Petterson.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. Väggpaneler av mahogny och annan inredning återställdes. Fönsterkarmar nytillverkades. I samband med en översyn av rummet lades parkettgolv in 2001. Rummet har också använts för möten i modern tid. Lädret i rummets stolar tålde inte längre att sittas på, och kompletterades med modernare sittmöbler som kan tas fram vid behov.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka, 1960-tal. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka 1960-tal. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö gamla kyrka, sommar. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö gamla kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Högsjö kyrka. Exteriör, nya kyrkogården. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.