Trafikplats anlagd 1902. Nytt stationshus 1913 då blir det gamla stationshuset blev hus banvaktstuga 9A finns på västra sidan av spåren norr om det nya stationshuset.Transformatorstationen blev byggnadsminne 2007-03-22. Huset är uppfört i två och en halv våning i rött tegel med eternittak och huggen granitsockel och står med ena gaveln mot banan. I denna del inryms stationshuset, övriga delar av byggnaden innehöll transformatorutrustningen. I anslutning till stationen finns även ett bostadshus med tillhörande uthus.
Från 299 kr
Folknykterhetens Dag firas. I täten går fanbärare Britt Kjellberg (duktig idrottare), iklädd folkdräkt. Bakom henne går fler unga kvinnor i folkdräkt. Blåsorkestern Broderskaps Musikkår spelar marschmusik. Människor marscherar över Herrgårdsbron på väg till Gäddgårdsvallen. Flaggorna vajar i vinden. Några barn går vid sidan av paraden. I bakgrunden ses Herrgårdsvägen, norr om ån. Till höger hamnmagasinen tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Exteriör. Bostadsmiljö. Trähus byggt i vinkel, bostad för flera familjer. En kvinna med ett barn och en barnvagn har just kommit in genom dörren i planket. Entrén till bostaden i mitten, har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns flera träd. Möjligen är det en jordkällare till vänster i bild. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.
Vedeldad spis med kokplattor intill. Ugn i muren. En kaffepanna står på den elektriska spisen. Ett tungt strykjärn ses bakom kastrullen. Nedanför spisen står en plåtlåda med texten "Örebro Kex". I nedre högra hörnet skymtar ett par skor. Interiör från kvarteret Tullnären, mellan Storgatan - Trädgårdsgatan och Herrgårdsgatan - Paradisgränd. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Affärsliv på Nygatans östra del. Sandbergs herrekipering på Nygatan 16. En skylt hänvisar till Skomakeriet inne på gården. I den låga mellanbyggnaden ligger Posten. Nygatan 14 inrymmer en damklädesaffär. På andra och tredje våningarna är det privatbostäder. Balkongerna är pyntade med blommor. Människor tittar i skyltfönstren, cyklar och kör bil. Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
fotografi
Växjö, 1947.
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 18761877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 19001901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan GävleUppsala elektrifierades
Nygatan mot norr med kv Jägaren till höger och kv Pärlan till vänster. Bortom Pärlan syns byggnader i kv Månen. Mycket snö, kanske en halv meter. Trottoarena är skottade och snön ligger i vägbanan. I kv Pärlan ligger Utskänkningsbolagets brännvinsmagasin, vars skylt hänger ut över gatan. På fasaden på ett av husen i kv Jägaren syns delar av en välvd skylt som sitter mot väggen. Det som kan utläsas är ÖL dricks ning. Utanför Brännvinsmagasinet står fyra pojkar och en man kommer gående mot dem. En av pojkarna har något i handen, kan vara en tidning eller ett paket.
Tromben i Olofsbo 2003 På kvällen den 26 augusti 2003 drog en rejäl tromb igenom Olofsbo norr om Falkenberg. Den lämnade stor förödelse efter sig. En carport under byggnad raserades och på många hus slets mängder av takpannor av. På campingplatsen flög förtälten i väg och husvagnar välte. Bild 1 En raserad carport efter tromben genom Olofsbo Bild 2 På mängder av hus slets takpannor av. Bild 3 När tromben drog genom Olofsbo var det livsfarligt att visats ute. En parkerad bil fick en trasig takpanna rakt igenom framrutan.
Placeringen av Linköpings konserthus har en lång och delvis infekterad historia. Ett tidigt förslag var ytan invid Linnéskolan. Idén somnade dock in och 1974 lade en ny kommitté förslag om lokalisering till Trädgårdsföreningen. En känslig fråga som väckte starkt opinion för och emot och som möjligtvis resulterade i att den gamla befintliga restaurangen eldhärjades 1977. Andra föreslagna placeringar var bryggeritomten i kvarteret Palmen, i det intilliggande kvarteret Konsuln, Folkets park och i ett läge mot Museiparken strax norr om Konsistoriehuset och Rotundan. Slutligen bestämdes Museiparkens västra del. Här området i december 1984, kort före byggstart.
Vykort, "Halmstad - Göran Hammars byst å Nedra Tivoli". Bysten står på en hög sockel vid sidan av grusgången. År 1858 köpte Göran Hammar och ett antal andra medborgare området norr om stadsmuren med nöjesetablissemanget Tivoli för att rädda det. Det var gästgivaren A J Sjögren som köpt marken 1843 och där anlagt restaurang, lusthus och kägel- och dansbana. På 1860-talet köptes Tivoli av det av staden ägda Halmstads utskänkningsbolag som fortsatte att utveckla området. Det utvidgades 1865 upp till Badhusgatan, en sommarrestaurang byggdes på Norra bastionen och vid Nedre Tivoli tillkom Rotundan. Stadsträdgårdsmästarna Andreas Larsson och därefter Jac Ericson utformade parken från 1866 och framåt.
Torghandel på Varbergs torg. Bild 1 föreställer Eric Johansson, "Bossa-Eric", i arbete vid sin slaktvagn. Troligen har han lånat ut sin kamera. Bild 2 visar säljare och köpare vid en torgbod med Rådhuset i bakgrunden. Bilden är tagen före 1945. Bild 3 visar en man som sitter vid "Brännvinsringen". Intill honom står till vänster i bild en sockerlåda och en cykel. Till höger om honom står renhållarens sopvagn. Han skymtas med sin kvast bakom staketet. Bilden är tagen mot norr före 1937, då ringen flyttades från torget. Mannen finns även på bildnr F4730 från samma tillfälle.
När Kungsgatan lades ut i Linköping från mitten av 1800-talet, vinnlade sig stadens styre att kanta den med praktfulla hus. Vid tiden utgjorde gatan stadens bebyggelsemässiga gräns mot norr och man önskade bjuda ett gott intryck för resande med järnvägen. Tågbanan och stationens placering medförde att besökare mötte staden från ett nytt håll och det förklarar de arkitektoniska krav som även vidare kom att ställas på områdets bebyggelse. Kungsgatan 35, i hörnet Kungsgatan-Klostergatan, är ett gott exempel på den första generationens hus som väl följde kraven. Foto omkring 1905.
Stenåsa kyrka Stenåsa kyrka, vid östra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. Sakristia i norr och torn i väster. Kyrkan, som stod färdig 1831, föregicks av en medeltida stenkyrka.. Spår av en träkyrka påträfades vid renoveringen 1956. De vitputsade murarna täcks av sadeltak. Tornet kröns av en lanternin. Ingångar i väster och mitt på sydfasaden leder in till kyrkorummet. Fönsteröppningarna i sakristian är spetsbågiga. Interiören präglas av den dekormålning, tillkommen 1902, som pryder valv och väggar. Kyrkans inre är ett gott prov på sekelskiftets renoveringsambitioner.
Brukblandning gjordes i två etapper. I den övre laven blandades kalk och sand, i den nedre hälldes vattnet på och man rörde länge så det blandades väl och att bruken blev seg. Det var ganska vanligt att kvinnor deltog i brukblandningen. Hans Dahlby, 43 år, syns längst fram t h och hustrun Johanna Katarina, 45 år t v, där bakom 3 av sönerna samt en okänd person. Det här är stället alldeles nere vid Nybro norr om vägen. Manbyggningen på bilden tillhör grannfastigheten, Dahlbys hade ett litet stenhus som ännu finns kvar. Den lilla ladugården har halmtak, inte ag. Vindskivorna med "vingar" i toppen är typiska för Lau.
Vi ser Jakob Hanssons ladugårds baksida ut mot norr. Här ser man tydligt att vänstra halvan bestod av ett dubbelt fähus, den fanns säkert behov av mera utrymme, så därför byggdes det en fähusdel utanför tröskhuset, se Bild 1101. Högra delen var lada. 1936 byggdes ladugården om med foderloft av trä täckt av spåntak, senare plåt. Byggnaden finns kvar. Till vänster om ladugården är en port, den var nog både ämnad att hålla djuren på rätt sida och att skydda gården från hårda nodliga vindar och snödrivor. Längst till vänster står en bulbod med en liten lucka, troligen en gödsellucka. Kanske var den grishus?
Masse har gått ut på åkern norr om gårdsparten och tagit an bild av ladgaveln och tröskhuset. Ladan var byggd i bulteknik så som brukligt var, man ser bandskallarna sticka ut i hörnet. Ladan har sen höjts med ett foderloft i resvirke och fått moderna fönster. Tröskhuset ser ut att vara höjt precis när bilden togs, panelen är ännu inte målad och halmen mot tröskhustaket ser helt ny ut. Taket är lagt med papp i liggande vådor, ovanligt nog. Tröskhuset har fått portar och fönster, vilket visar att man rett in det för andra ändamål. I förgrunden står det en jämn och tät bandtun.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.