Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Svenska Dagbladet, 10-03-1941: Praktisk uppfinning för fönsterträdgården. Handskriven notis: Molins fontän. forts. från sida 73. Fortsättning av föregående artikel: Svenska Dagbladet, 13-03-1941: Rör inte pilarna vid Molins fontän! Svenska Dagbladet, 19-03-1941: Molinpil lever 20 år till.
Från 299 kr
Loket troligen ett byggnadslok SJ Bycf tillverkat av Orenstein & Koppel på en decauvillebana. (När man pratar om Svergies decauvillejärnvägar menar man i allmänhet permanenta eller tillfälliga banor med spårvidden 600 mm De färdiga rälsbitarna för provisoriska banor är jämförbara med de rälslängder som används på en modelljärnväg.) Statsbanan: Morjärv-Lappträsk Kajbyggnaden vid Räcktjärvändan.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Svenska Dagbladet, 26-03-1940: Blomsterredaktörens rader: Vilda tulpaner och romerska hyacinter vackert inslag i vårfloran. Statsbaneingenjören, februari 1940: Riktlinjer för planteringen vid statens järnvägars stationer.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av föregående artikel: Nya Norrland, 02-06-1947: Trädgårdskonst. Jönköpingsposten, 05-12-1947: Blommor. Röster i Radio, Nr. 51, 1947: Sett i norr och söder.
Stationen anlades 1884. Stationshuset (två våningar i putsat tegel) har sedan ombyggts i flera etapper. 1935 tillbyggdes väntsalen med lokaler för Pressbyråns servering och kiosk. 1942 renoverades huset i sin helhet, taket byggdes om och en flygel med lokaler för busstation, bagagerum mm uppfördes. Stationshusets exteriör moderniserades och fick en tidsenlig utformning
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Morgonavisen Jyllands-Posten, 14-08-1946: Sverige koster årlig 1 million kr. på sine jernbanestasjonshager. Året Runt, 1946: Finns det något roligare än att tala om blommor?
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Svenska Dagbladet, 10-05-1938: Plantera klängrosor och clematis på balkongen, lägg skiffer på golvet. Fortsättning av artikel från nästa sida: Svenska Dagbladet, 02-06-1938: Riddarhuset undergår metarmorfos. "Vanprydande" terrassen skall rivas.
Skjutning mot luftmål? med 8 mm Lvksp 1960-talet Om det är lv-skjutning är platsen förmodligen Utö skjutfält. Tv ser vi reservfanjunkare Evert Gustavsson (senare Gruséus, drev körskola i Strängnäs) och kapten Lars Hultstrand (fd I 8), chef Liv-kompaniet i mitten av 60-talet.
Jubileumsutställningen. Kronprins Gustaf Adolf på väg nerför stora trappan i Smålands museum, tillsammans med landsantikvarie Jan Erik Anderbjörk. Bakom dem syns dåv. biskopen i Växjö, Yngve Brilioth. Kronprins Gustaf (VI) Adolf (1882-1973), reg. 1950-1973. Jan Erik Anderbjörk (1910-1991), landsantikvarie 1940-1975. Yngve Brilioth (1891-1959), biskop i Växjö 1938-1950, ärkebiskop 1950-1958. Källor: Sveriges Dödbok 1947-2003, m.m. (AB)
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Canada, 1938. Motiv av (t.v.) Samuel de Champlain Fransk upptäcktsresande och kolonigrundläggare. 1567-1635. Utforskade stora delar av Kanadas: S.t Lawrence floden m.m. (i bakgrunden) Château Frontenac i staden Quebec, som Champlain grundade 1608. 350-årsminne. 1608-1958.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Böhmen Märhren ,1943. Motiv av mästersångaren Hans Sachs, skomakare i Nürnberg 1494-1576. Skald: fastlagsspel mm. Bilden visar en scen från operan "Die Miestersinger" av Richard Wagner (1813*1883) i Prag. "130-årsminne av Wagners födelse: 1813-1943".
330 kw genomdragningsugn för blankglödning av breda kallvalsade stålband upptill 800 mm bredd. Ugnen användes för glödning av vanligt kolstål och för rostfritt stål upptill en max temperatur på 1100 grader. Vätehaltigt kväve tillämpas som skyddsgas. Produktionen uppgår till ca 700 kg per timme. Leverantör till Sandvikens Jenverk, AB Elektrougnar, Stockholm. Fotot taget i samband med Svenska Mässan 1944.
Elektriska maskiner. Bilden visar syning av glödlampsspiraler hos Lumalampan. Varje spiral granskas under mikroskop innan den går vidare. De finaste spiralerna har en tråd, som blott är 0,013 mm i diam. och lindad i 3 000 varv på en längd av c:a 5 cm. Spiralernas värde beräknas till 30 000 kr/kg.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Upptagningar på en 10 mm svetsfog, övre bilden med röntgenstrålar (120 kV), undre bilden med ?-strålar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 878.
Lokomotiv nr 54 tillverkat 1889 vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad, Kristinehamn. 6-hjulig, 4-kopplad tanklokomotiv. Cylinderdiameter: 220, slagets längd: 400, drivhulens diameter: 780, fasta hjulbasen: omkring 2800, spårvidd: 890, allt mätt i millimeter. Ångtryck: 11 atm. Dragkraft: 1670 kilo. Vikt i tjänst: omkring 15000 kilo. Kolboxens rymd: 460 kilo. Vattentankens rymd: 1750 liter. Pris: 17 000 kr. Möjligen Byvalla - Långshyttans Järnväg. Lok 3. Spårvidd 891. mm
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre för 9,5 mm film. 36: Pathés Motokamera. 37 A-B: Cine-Nizo-kamera (mod. F.) från Niezoldi och Krämer. Den i figur B återgivna kameran är försedd med annordning för direkt inställning på filmen.
Elektriska maskiner. Den fyrkantiga staven på bilden består av volframpulver, som sammanpressats under högt tryck. Volframpulvret har utvunnits i Lumafabrikens volframsverk, ur svensk malm. Pulvret skall efter sintring, upphettning till 3 000 grader C och efter hamring, dragning och spiralisering användas till lystråd i glödlampor. Staven räcker till 15 mil tråd, om den dras ned till 0,013 mm:s diameter.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema för Zeiss-Ikons 16 mm tidslupp. 3 Tidmärkesskrivare. 6 Filmfönster. 13 Objektiv. 14 Spegelkrans. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1374.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1961. (nr. 1 fr.v.): Motiv av Jacob Hendrik van 't Hoff: 1852-1911. Holländsk fysikalisk kemist. Grundlade stereokemien 1875 (tillsammans med fransmannen Le Bel). Utredde lagarna för en lösnings osmotiska tryck 1886 m.m. Professor vid Berlins Universitet 1894. Nobelpris i kemi 1901. -60-årsminnet av första Nobelprisutdelningen 1901-
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.