Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar. De vitputsade murarna täcks av sadeltk, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingången o väster leder in i kyrkorummer. Den urpsrungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen sate störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummet täcktes med ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning och predikstol.
Från 299 kr
Flygkarta över norra delen av Mölndals kommun. Mölndals centrum med tät bebyggelse och med gator och vägar kring Mölndalsbro syns tydligt i mitten. Man kan också se Åby trav- och galoppbana som en oval ring, och kanske du även kan upptäcka Åbybergsparken och den kulle, på vilken kyrkan är byggd. I dalgångarna mot norr syns Toltorpsdalens och Krokslätts samhällen. Längst upp till vänster kan man se Eklandabergen och Västerberget ända upp till Botaniska trädgården i Göteborg. Mellan Toltorp och Krokslätt ser du Toltorpsbergen. Längst upp till höger syns bergen i Lackarebäck. Nederst till vänster finns Balltorpsbergen och till höger om motorvägen bergen i Hulelyckan och Rävekärr. Av Mölndals många sjöar kan du upptäcka Rådasjön och Stensjön längst upp till höger. Norr om Stensjön ligger Norra Långvattnet, och söder därom är Södra Långvattnet beläget.
Gefle-utställningen 1901. En Lantbruks-, industri- och slöjdutställning. Utställningarna höll till på Norr där ett järnvägsspår lagts. Norrlandsföretag visade sina produkter. Där fanns bland andra Gävlebryggerierna. Gefle nykterhetsförening hade servering. Gefle Glasbruk hade en mer än tio meter hög butelj byggd av ölflaskor med bottnarna utåt. Utställningen pågick i 65 dagar. Kungligheter besökte utställningen, kung Oscar II, kronprins Gustav och prins Carl med hustru Ingeborg.
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss
Storfors-Bjurbäckens Kanal. Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss. Källa: Sluss.
Bergslagskanalen som invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss.
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss.
Västra Vallgatan mot norr, där man ser lokstallarna i fonden. Till höger närmast kameran syns kv Prosten 7, där det sitter en Konditori-skylt på fasaden. Därefter kv Professorn och kv Berget. Till vänster ligger Engelska parken, följd av Järnvägsparken hägnad av ett staket och med numera rivna hus i hörnet där Norra Hamngatan går ner. Dessa kallades förr Bexellska magasien (senare Wallmanska huset). Bild 2 visar ett utsnitt av fotot.
Hults bruk norr om Norrköping är ännu i verksamhet sedan starten år 1697. I förstone gällde produktionen främst spik, vilket kom att breddas med en mängd olika järnvaror. Den porträtterade Gunnar Ekelund blev ensam ägare till bruket 1886 och under hans tid blev yxtillverkning en verklig specialitet vid bruket. Den så kallade Agdor-yxan efter amerikans modell blev en formidabel succé som räddade företaget från tiden bruksdöd. Här porträtterad vid uppskattningsvis mitten av 1890-talet.
Taubefestival "Himlajord & Västanvind", ett fantastiskt evenemang vid havet vid Glumstenen. Den 21 juli 2007 med Sven-Bertil Taube och andra trubadurer. Bild 1 o 2 Flera tusen åhörare och åskådare hade samlats på udden vid Glumstenen norr om Glommen. Scenen hade hela havet som fond. Bild 3 Den lokalkokade Glommagrytan innehöll en härlig laxsoppa. Bild 4 Till publikens tjänst fanns de vanliga bajamajorna. En nyhet för enbart herrar döptes snabbt till Kisse-Nisse.
Vraket av segelskutan Zemita av Helleviksstrand. Strandade norr om Stuten vid Skomakarehamnen natten till den 15 aug 1966. På fotot har hon ståt på grund ett tag innan stormarna bryter sönder henne. Familj den amerikanske atomprofessorn Alexander Szerlips seglade båten, de skulle segla jorden runt från Sverige men kom ej längre än till Veijle. Familjen två vuxna och två barn räddades av lotsbåten från Falkenberg. Fotot tagit från Agevik.
"Kristenssons på bruket". Detta torp låg nära älven norr om tegelbruket och fanns säkert in på 1920-talet. Finns upptaget på ekonomiska kartan av år 1924. 1840 hette tegelmästaren på bruket A Lindqvist född 1802. 1845 betecknas det som torp. A Lindqvist 1850 " " " " " 1855 " " " " " 1860 dito Tre minderåriga barn. 1870 Torp A Lindqvist, son Otto f. 1845 dotter Serverina f. 1843. Otto arbetade på tegelbruket. Ernst Walerius. Alma Lindqvists torp på Tegelbruksvägen.(A.S.) Bild 3 o. 4 från Falkenbergs Vandrarförenings album F 7, där torpet kallas Planterlyckan.
Vy över Varbergs centrum mot norr. Nedtill syns den oktagonala grunden efter en kvarn. På Stora torget, centralt i bilden, står torgbodar och olika fordon är parkerade mot kyrkans tomt. En buss är på väg in mot torget från vänster. Vid Västra Vallgatan till vänster ligger Gerlachska villan, i höjd med Stadshuset/Stadshotellet. Väster om bangården markerar den 50 meter höga skorstenen läget för Yngeredsfors ångkraftstation.
Begravningsprocession med bilar och hästar utanför Varbergs kyrka. Gatuvy från Kungsgatan. Bild 1: Hästekipage med kistan täckt av vita liljor. Kusken kan vara Alvar på Träslövsvägen som med sina hästar brukade köra vid begravningar. I förgrunden ses en prestaver. Sett från söder. Bild 2: De sörjande kommer ut från kyrkan och går mot likbilen till höger. Bild 3: Processionen sedd från norr med två hästekipage och en öppen bil.
Vintern 1986 dokumenterade Östergötlands museum miljön vid Bergs Träförädling i nämnda tätort någon mil norr om Linköping. Platsens byggnader kan väl inte med bästa vilja ansetts haft några högre kulturhistoriska värden. Sannolikt var det ortens uppskattning med en förväntad exploatering som avgjorde förättningen. Men brådskan att skapa minnen var denna gång förhastad. Ännu i skrivande stund år 2025 är miljön intakt, om än i ett mer nedgånget intryck.
När Industrigatan, och därmed Riksettan, skulle dras fram genom Rydskogen avveckades koloniträdgården norr om Folkets park. I januari 1958 lämnade en karavan av kolonistugor området och fortsatte längs Majgatan för att placeras på andra koloniområden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Här ser vi manbyggnaden från söder en sommardag med vajade rågåker i förgrunden. Manbyggnaden ser ut att vara i bra skick med rätt nytt spåntak och hela väggar och fönster. Bakom den stora oxeln ligger brygghuset, t v står en stor vedstapel, som stängde av gårdsplanen mot de öppna markerna i norr. Det är lite svårt att tänka sig att detta ställe revs några år efteråt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.