Kopparberg stationshus och bangård med personal på plattform.
Från 299 kr
ULB-tåg ULB ,Uddevalla - Lelångenbanan Stationen anlades 1895. Stationshus i en och en halv våning i trä.
Statens Järnvägar, SJ S11 1585 samt SJ S 1255.
Bangård i Göteborg.
Statens Järnvägar, SJ Y 299 "Wärtan" byggdes av Motala Verkstad 1881 och övertogs av SJ året därpå och användes inom lokaltrafiken i Stockholm. På bilden står "Wärtan" på en vändskiva vid Värtans station. Stationen uppfördes 1882 och var ändstation på Värtabanan. Den lades ned 1913 i samband med att persontrafiken på Värtabanan upphörde.
Statens Järnvägar, SJ S10 1736, före detta Stockholm - Västerås Bergslagens Järnväg, SWB Y3 78, med en kombinerad person- och resgodsvagn BFo5 eller CFo. Till höger skymtar Statens Järnvägar, SJ L11 1571, före detta Sävsjöström - Nässjö Järnväg SäNJ L1 101.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ N 81. Ursprungligen Oxelösund - Flen Västmanlands Järnväg, OFWJ lok 37.
UWHJ lok 6 "Elfsborg" Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga Järnväg Provbelastning av stålbron över Göta älv mellan Vänersborg och Rånnum.
Kopparfors AB, Hammarby Sulfitfabrik, Storvik. Lok "Thor" tillverkat av Nydqvist & Holm 1906. Skrotat 1959. Bruket hade en egen Järnväg mellan bruket i Gästrike Hammarby och Toretorp driftplats, bandel 165.
Statens Järnvägar, SJ A-lok med tåg under viadukten i Bodafors.
Snöröjning. Spårrensare med E-lok och vingplog. Hotingbanan Forsmo-Hoting.
Lastning av lok 4102. Producerades av Nohab för leverans till Ryssland. 1920 fick Nohab en stor beställning på 1000 lok till Ryssland men den hade minskat två år senare till 500. Ordern var värd 230 miljoner kronor och betalades med 56 ton rent guld. 500 lok producerades från september 1921 till december 1924.
Kopparfors AB, Hammarby Sulfitfabrik, Storvik. Lok "Thoretorp". Före detta Statens Järnvägar, SJ Kb 241 "Brask". Skrotat 1961. Bruket hade en egen Järnväg mellan bruket i Gästrike Hammarby och Toretorp driftplats, bandel 165.
Grustag vid nybyggnad av stambanan Järna-Norrköping. Fotot taget 1912 vid grustag utanför Nyköping. Lok SJ Kd 414, med tillkopplad öppen godsvagn. Lokförare: Erik Lilja Lokeldare : Thure Jönsson
Statens Järnvägar, SJ Cc-lok på ingående Stationen öppnade för trafik 1 oktober 1869. Byggnaden (en- och enhalvvånings i tegel) moderniserades 1946 då vatten och avlopp installerades. Station öppnad 1/10 1869, hållplats 18/6 1973, men kvar som trafikteknisk station. Stationshuset sålt
Bangård, Köping KUJ, Köping - Uttersbergs Järnväg Köping östra bangårdsändan.SWB - tåg . ÖKJ - lok t.v. ÖKJ Örebro - Köpings Järnväg
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ K3 30. Ursprungligen Oxelösund - Flen - Västmanlands Järnväg, OFWJ lok 30.
NKlJ lok 2, NKlJ lok 37, Från vänster: Förre lokmästare. Hj. Axelsson, Reparatör V. Persson, A. Frisk. Från höger: Nuvarande lokförare V. Larsson, Fjärde man från höger reparatör G. Olsson m. fl.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ H 20. Vagnarna bakom loket är en av BAJ F-vagnar 201-203 och där bakom en BAJ BCo, och två GBJ Co. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.