Hospitalskyrkan i Linköping låg innan den revs på hospitalsområdet söder om Hospitalstorget. Sjukvårdsanstalten upphörde som egen församling 1785 och när staden lanserade nytt läge för sjukvården ansågs kyrkan överflödig. Mellan åren 1885 tills byggnaden revs 1897 fungerade den som lokal för Östergötlands museum.
Från 299 kr
Nya slottet i Bjärka Säby slott mot dess norra fasad. Ursprungligen uppfört under 1790-talet men ombyggt 100 år därpå till bildens tillika dagens uttryck i barockmässig stil.
Stratomta Länsmansboställe i Törnevalla. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet. Möjligtvis är det kronolänsman Grahn med maka vi ser vid husgaveln, vilka avflyttade från gården år 1898.
Boxholms bruk 1903. Vy mot den vackra landsvägsbron hitom det så kallade Övre verket. På bilden även brukets kvarn och sågverk. Notera plattformen i linden till vänster, där tjänstemännen stundom hade det muntert om ljumma kvällar. Efter klagomål från nykterhetsrörelsen på orten nedrevs den omkring 1905.
Motiv från Boxholm 1897. I förgrunden Sågbron över Sågfallet. I bakgrunden till vänster brukets snickerifabrik och i fonden ortens kyrka.
Vid Motala ströms förklarat hälsobringande vatten anlades Kneippbadens kuranstalt 1898. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. När kurbadet lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Höet hässjas på maderna ned mot Svartån. Ägor till Solberga gård i Veta socken.
Vinterbild från Gröngatan i Linköping. Till vänster skymtar länsfängelset. Vy mot väster.
Sjövalla i Vårdsnäs en sommarsdag 1902. Den till synes pastorala idyllen understryks av det faktum att stugan låg på den jord socknens kyrkoherde disponerade. Oaktat detta var nog slitet på de små tegarna detsamma. Vid tiden för bilden bodde här makarna Emil Ludvig Berglund och Emma Christina Persdotter. Hon var född här och länge hemmadotter som såg ut att ha hamnat på glasberget. 40 år fyllda hade hon mött sin blivande make och nu hade paret två döttrar. I hushållet logerade även före detta småskollärarinnan Kristina Charlotta Bong. Sannolikt är det några av de beskrivna personerna vi skymtar i bilden. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Framför den originella paviljongen i Wallenbergska trädgården i Linköping, sitter ett sällskap som ännu inte identifierats. Utifrån andra fotografier är en rimlig datering år 1898.
Gårdsinteriör från Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden.
Naturstudie från Vallaskogen väster om Linköping.
Parti av Vallaskogen väster om Linköping.
Motala ström kröker sig då som nu runt en udde på Råbys ägor invid vattendragets utflödet från Norrbysjön. Före vattenregleringen var här ett fall som sedan urminnes tider nyttjats för kvarnverksamhet, men även för mer industriell såsom oljeslageri som exempel. Från 1892 och ännu vid tiden för bilden var Råby chokladfabrik inrymd i fabriksbyggnaderna som skymtar genom grönskan.
Parti av Stångån tillika Kinda kanal 1904. Platsen är den trånga passagen utmed Uveberget strax söder om Slattefors sluss.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast, bortom träden, ligger godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Motiv från Boxholms bruk 1903. Vy från Sågbron mot brukets sågverk och kvarn. Långt nedströms syns landsvägsbron och takåsar vid det så kallade Nedre verket. På spårvägsbron i bildens mitt fraktades spån till Sågspånshuset vars takås skymtar längst till höger.
Ruinen av Johannisborg i Norrköping som den togs sig ut vid förra sekelskiftet.
Tinnerbäcken i vinterskrud. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.