En till synes specialiserad arbetsstyrka vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering 1902 eller möjligen 1903.
Från 299 kr
Företrädelsevis den yngre arbetsstyrkan vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering runt hyttmästaren. Foto 1902 möjligen 1903.
Handlaren och rådmannen i Linköping, Adolf Fredrik Nordwall och dennes maka Clara Mignon Fallenius, hade resurser att låta dottern Ingeborg följa tidens smakriktingar. Här iförd en moderiktig dress som väl representerar tiden. Även håruppsättningen följer vad 1870-talets unga kvinnor önskade. På ringfingret sitter vad vi får förmoda hennes förlovningsring, vilket yttermera visso daterar fotografiet till kort före sin vigsel 1873. Den blivande maken var Lars Gustaf Jegerhjelm, militär vid Första livgrenadjärregementet.
Folkskollärare Matilda Johansson porträtterad i hemstaden Linköping något av 1890-talets år. Vid tiden i 50-årsåldern och likt tidens lärarinnor ogift. Lärarrollen var länge en av få yrkesbanor som stod öppen för kvinnor, men yrkesarbete vilket som helst var för kvinnor mycket sällan förenligt med familjebildning. Utan att iklä den avbildade Matilda någon själsläggning, var valet av en accepterad yrkesroll inte sällan ett sätt att frivilligt undvika äktenskap. Matilda Johansson var upplysningvis född i Väversunda och inflyttad till Linköping redan 1867.
Fru Clara Sandberg med sonen Gustaf 1863. Gossen var då året fyllda och familjens förstfödde. Att barnet skänkte sin mor glädje är väl närmast en självklarhet men hennes oförställda leende är en varm känsloyttring som tidens fotografier sällan förmedlar. Clara var gift med köpmannen Carl Jacob Jocobsson och med åren skulle de få glädjen av en rad barn. Sin Gustaf skulle de dock mista. Tuberkulos i kombination med hjärnhinneinflammation tog hans liv kort före 13-årsdagen.
"Sälarna räknas efter slaget". Så har bilden rubriksats i andra sammanhang men så många sälar fanns inte att räkna. Fotoåret 1947 hade säljakten i den östgötska skärgården minskat i betydande grad. En sjunkande sälstam i kombination med vikande priser för tran och hudar hörde till orsakerna.
Den från småländska Lofta bördige Bengt Hägge inflyttade till Linköping 1882 sedan han kort dessförinnan påbörjat sin tjänst som redaktionssekreterare vid Östgöta Corrspondenten. Från 1886 var han tidningens redaktör. Under decenniet fann han sin blivande livskamrat i Linköpingsfödde Ester Arnander. De vigdes 1889. År 1898 bröt paret upp från staden för ny tillvaro i Halmstad där Bengt blivit ägare av tidningen Halland. Foto omkring 1885.
Påskriften och porträttets sammanhang gör det i stor grad troligt att fotografiet framställer den år 1830 och i östgötska Rök födda Eva Grönhagen. Dotter till Gerdt Carl Grönhagen och makan Charlotta Hvitfeldt. Död som ogift i Asby 1911. Foto omkring 1865.
Norra delarna av området Råberga ger ännu ett oreglerat intryck med ytor som rimligtvis inte förbises av stadens planerare. Råtorpsgatan är ett exempel på stråk där tomt efter tomt lämnats utan hus. Bilden visar Råtorpsgatan 12 (Hagalund) som fotoåret 1970 var rivningsbeslutat. Fastigheten kom vidare att ge namn till Hagalundsgatan i området.
Ungdomsporträtt av Ragnar Grevillius framställd i uppväxtstaden Norrköping. Annars född i Göteborg men kanske främst förknippad med Stockholm där han vann anseende som operasångare vid Kungliga Operan. En tid även sånglärare i London, ett yrke han kom att bedriva i Göteborg under senare delen av sin levnad. Här porträtterad vid 1870-talets senare hälft.
Fantasifull julhälsning från familjen Grewell i Linköping. Avser sannolikt makarna Axel Grewell och Anna Elisabet Mörner af Morlanda som genom deras förstfödda barn Carl Axel, Stellan och Bertil önskade sprida helgens glada budskap. Foto omkring år 1900.
En detalj i Linköpings stadsbild. Utan vidare utveckling den rejäla förrådsbyggnaden till den gamla speceriaffären på krönet av Ladugårdsbacke. Här dokumenterat 1970 en tid före rivning.
Den satta ladugården till Humpen dokumenterad 1970. Jordbruksenheten hade tidigare varit en så kallad utjord under Stora Ullevi men hade under 1800-talet friköpts. Nu stod gården inför rivning för att bereda plats åt det framväxande miljonprogramsområdet Skäggetorp i Linköping.
Del av arbetsstyrkan vid Reijmyre glasbruk samlade för fotografering runt hyttmästaren. Foto 1902 möjligen 1903.
Miljö utmed Tomtegränd i Linköping. I blickfånget Tomtegränd 3, till höger grändens nummer 6. Foto 1970.
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Omodernt, uttjänt och för stadens utveckling med ett hopplöst läge stod ännu 1970 Mårdtorpet vid stadens västra utkant. I äldre tider benämt som Måltorpet och en tid i funktion som grenadjärtorp men vidare dagsverkstorp under egendomen Ryd. I bildens bakgrund skymtar den vid tiden pågående utbyggnaden av det moderna bostadsområdet Ryd. Torpet stod i egentlig mening inte i vägen för bostadsbyggandet, snarare för den planerade utläggningen av Malmslättsvägen / Riksväg 34.
Entrén till Linköpings gamla Folkets Hus annonserar mångsidighet. Vid sidan av bio- och teaterlokalen Forum inrymde byggnaden en rad mindre samlingslokaler jämte kontor, bostadslägenheter och affärslokaler. Foto 1988 inför en planerad och genomgripande renovering.
Interiör från Linköpings gamla Folkets Hus 1988. Vid invigningen 1953 prisad för byggnadskomplexets inre och yttre kvaliteter. Arkitekt Sven Markelius, som f.ö. hade antagit sitt namn efter släktgården Mark i Östergötland, hade sin yrkesmässiga grund i funktionalismen och hade burit med sig idealen in i 1950-talet. Vid fototillfället hade Linköpings nya Folkets Hus tagits i bruk och det gamla kom dessvärre att genomgå en rad åtgärder utan större respek för Markelius idéer.
Ungdomsporträtt av Abela Wallenberg. Under sin levnad en välkänd person i Linköping för egen del, men även som dotter till den från sin tid som polismästare i Stockholm riksbekanta Jacob Adolf Wallenberg. Sedermera även respekterad hustru till den lovordade lasarettsläkaren Johan Wilhelm Hallin. Här uppskattningsvis porträtterad vid 1880-talets första hälft.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.