Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (1811–1889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
Från 299 kr
Dansskola, 15 februari 1966 Sex personer dansar i ring och håller varandra i händerna. Ytterligare andra dansar med men syns inte på bilden. Bakom dem till höger sitter en kvinna på en bänk. Längre bort syns en man som spelar dragspel. Bakom honom står ett piano, en stol och en väska. Bredvid syns en öppen dörr. På väggen hänger en tavla. Till vänster i bakgrunden står en bänk på golvet. Över denna hänger en tjockt draperi. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor. På väggen syns en mönstrad tapet.
Göingeflickorna 4 september 1965 Två medlemmar ur musikgruppen "Göingeflickorna" är på väg upp till utomhusscenen framför Krämaren i Örebro. En av Göingeflickorna är i förgrunden av bilden på väg uppför en landgång som leder till scenen. Hon är klädd i folkdräkt och bär ett musikinstrumentfodral i sin vänstra hand. Bakom henne vid foten av en stege skymtar en annan bandmedlem i folkdräkt som är på väg att sätta foten på stegen för att äntra landgången. En kvinna och en liten pojke skymtar i bakgrunden vid sidan om stegen. Andra personer skymtar längre bort. Göingeflickorna var ett schlagerband som var aktivt 1955 - 1975.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En kvinnlig pensionär kommer gående på Drottninggatan en vinterdag.Hon är klädd i mörk lång kappa, pälsmössa med märke, mörka strumpor och skor på fötterna. I höger hand håller hon en käpp och i vänster hand en stor väska. Bredvid henne längs med trottoaren löper en stor, uppskottad snöhög. Framför henne står en kvinna och tittar på skyltningen i ett skyltfönster. Bakom henne går en herre som är på väg åt andra hållet. Framför honom ligger Stora Hotellet. En buss passerar och flera bilar står parkerade på gatan i bakgrunden. Ytterligare personer syns längre bort. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Kungen I3 28 augusti 1967 Kung Gustav VI Adolf besöker Örebro Livregementes Grenadjärer i Grenadjärsstaden. Han gör honnör framför en soldat som håller en fana i sina händer där det bl.a. står "Lützen 1632" och med en bild av två heraldiska lejon som omger en vapensköld. Andra soldater syns i bakgrunden. De ingår i en arméorkester och har musikinstrument i sina händer och spelar på dessa. Till höger står en militär med höjd sabel på hälsningsmanér. Bakom soldaterna med fanan och änni längre bort syns en civilklädd man med inspelningsutrustning gå omkring.
Grybe golf, Gustavsvik 17 juni 1967 Två små pojkar i ettårsåldern befinner sig i närheten av vattnet på utomhusbadet i Gustavsvik. Båda två har vita små mössor på sina huvuden och är i övrigt nakna och har ryggarna mot kameran. Pojken till vänster sitter på huk och pojken till höger sitter ner på rumpan. En tonårsflicka och en kvinna med en annan liten pojke i ljusa badbyxor står ute i vattnet. Tonårsflickan som är närmast är klädd i en vit bikini och kvinnan längre bort är klädd i mörk baddräkt.
Kv. Plåtslagaren, Rödestensgatan 8. Damen på bilden är fru Elisabeth Johansson, maka till plåtslagare August Johansson och mor till fru Helga Sahlqvist, maka till tågmästare Gustav Sahlqvist, Jakobsbergsgatan 24, Falköping. Så kallade Luxlampor var moderna vid sekelskiftet. I dessa var en behållare med fotogen, vilken pumpades till starkt tryck och blev gas, som i sin tur brann. Lampan omgavs av en hängande lampkupa. Luxlampor användes för bland annat upplysning i Mössebergsparken. Vid övergången till elektrisk belysning togs dessa lampor bort, varvid plåtslagarna fick ta hand om dem.
Johannes Calvin. Calvin(eg. Cauvin), Jean, 1509-1564, fransk-schweizisk reformator, född i Picardie, död i Genève. C. bedrev humanistiska och juridiska studier i Paris. Påverkan från t.ex. Erasmus av Rotterdam och från Martin Luthers skrifter gjorde att han sökte sig bort från den romersk-katolska kyrkans lära. Efter en oväntad omvändelse bröt han med den påvliga kyrkan, tvingadeslämna Frankrike och begav sig till Basel. Där skrev han 1536 den första versionen av sin stora dogmatik, Institutio religionis christianae ('Undervisning om den kristna religionen'), första upplagan disponerad efter Luthers Lilla katekes, slutupplagan efter apostoliska trosbekännelsen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140435
Främmestads sn. Rest sten, avtecknad av P. A. Säve i reseberättelsen 1863 till KVHA. "Hå´-stenen, 4:20 hög, 3 aln bred o 14,15 tum tjockast å "Baljemo", der kung Baljes körsven, Hård, stupat. För öfrigt är folksägnen, att kung Balje på Baljered i Levene anföll kung Amund på Amundstad (Annesta) i Främmestad och förde bort hans son på sadelknappen, då Amund förföljde Balje till Baljefors, slog han körsven, Hård, vid Hå´-sten, som derföre sedan restes der, befriade sin son, samt slog slutl. Balje och hans son på Baljemon, der deras minnesstenar ännu stå".
Fröbergs Båtvarv, Lidingö. Drag. Demonstration av användningen av båtbyggare Bengt Johanssons, sthlm. drag är ett specialverktyg för tillverkning av båtar utan not. Det flata benet på draget trycks mot det fasta bordet i bordläggningen. Draget dras längs bordkanten. Det spetsiga benet ristar då en linje på det bord som skall sättas fast. Linjen överens stämmer med kanten på det fasta bordet. Sedan tas det lösa bordet bort och hyvlas ner till ritsen. Kanterna på det fasta och det lösa bordet stämmer då överens och notet försvinner.
Grybe golf, Gustavsvik 17 juni 1967 En liten pojke i ettårsåldern klädd i en liten vit tröja och med bar underkropp står i förgrunden på utomhusbadet i Gustavsvik. Han håller i ett litet fat som han har fyllt med sand. Snett bakom honom står två kvinnor nära vattnet. En av dem är klädd i en vit bikini med blå ränder på framsidan och den andra kvinnan är klädd i rutig baddräkt. Längre bort till vänster går en kvinna i blommig klänning med en vit handväska på högra armen och med ryggen mot kameran. Bredvid henne går en liten flicka i vit klänning med mörka prickar på.
Hej Sommar, 3 maj 1966 I förgrunden halvligger en kvinna på en handduk på Gustavsviksbadet. I sin högra hand håller hon en ölflaska som hon dricker ur. Vid hennes huvudända syns två böcker på ett underlägg på marken. En tom glasflaska syns även till höger. I bakgrunden syns en man som ligger på en handduk och lite längre bort sitter en man upp på en handduk. Andra kvinnor och män syns i bakgrunden. Väskor finns också med på bilden. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Lindhska bokhandeln, 17 maj 1966 En herre klädd i kostym och hatt med ryggen mot kameran talar med en dam i randig ärmlös klänning som sitter vid ett bord och bläddrar i en kartotekslåda. Herrn håller en plånbok i vänster hand samt ett papper i sin högra hand. Till vänster står ställ med böcker i. Till höger i bakgrunden syns en kassaapparat samt tre herrar i kostymer som står längre bort i lokalen. Vid väggen syns flera bokhyllor fulla med böcker. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att servera drycker i dricksglas till kvinnor som sitter ner vid borden. Män sitter också längre bort i bakgrunden.
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Repetition av spelet Giv oss fred. Skådeplatsen är uppbyggd intill Arbogaån. Till häst sitter skådespelaren Sture Ström. Kusken Gustav Jansson håller ordning på hästen Tonyson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
En scen ur Giv oss fred. Rune Lindström, mitt i bild, gestaltar Engelbrekt Gertsson. En man håller en kvinnas hand. I bakgrunden står befolkningen och ser på. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
En scen ur skådespelet Giv oss fred. En riddare, i rustning, till häst. Män med sköldar och hillebarder. Bredvid hästen står kusken Gustav Jansson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Repetition av spelet Giv oss fred. Skådespelaren Sture Ström sitter till häst. Bredvid står kusken Gustav Jansson. En beskuren del av detta foto finns i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett". "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.