[Lelångenbanan]. Detta säregna vinterlandskap fotograferades vid den strapatsrika tågfärden 17/ - 26/ 1900. Tågets besättning: Fr.v Josef Andersson, E. Dahlqvist, koduktör, förare Olsson, eldare Kindblad, alla från Uddevalla samt skrivare Bergqvist från Bäckefors. Litet bakom synes en äldre och en yngre lantman från orten, som voro behjälpliga med arbetet.
Från 299 kr
Utsikt från Kannans tak mot Nya Tanneforsvägen. Sommaren 1953 inleddes breddandet av Nya Tannerforsvägen i Linköping. Arbetet avslutades hösten 1954. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Arbetet, 03-12-1947: För villaägare utan pengar: Låt trädgården uppstå av sticklingar och årsskott. Svenska Dagbladet, 14-12-1947: Trädgårdsarkitekten Görst Reuterswärd berättar om blommor i radio i dag kl. 16.55. Säters Tidning, 06-12-1947: En liten trädgård. Avesta-Posten, 06-12-1947: En liten trädgård.
Trollhättans kraftstation även kallad Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Interiörbild av turbiner i maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Från rivningen av Katarinahissen vid Södermalmstorg, Slussen, Stockholm. På 40 minuter nedhissades, natten mellan den 8 och 9 juli 1933, Katarinahissens gångbro som vägde mindre än cirka 90 ton och var cirka 80 meter lång. Arbetet utfördes av A.B. Bröderna Hedlund, Stockholm.
Stenkrossningsmaskin i verksamhet vid Lilla Getnabo i Torsås. Byvägen från Torsås kyrka förbi Slåtarfly byar till Ulfvasjömåla i Blekinge håller på att förändras till landsväg och för detta arbetet hade en stenkross köpts in. Med fotografiet erhöll fotografen Svenska Turistföreningens fotostipendium 1904.
Åsmundshyttan. När ladugården skulle få nytt tak så blev det Joel Hansson som utförde arbetet. Här körs formarna till cementpannorna bort på en lastbil ombyggd T-Ford. Det nya taket syns till vänster ovanför bilen. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 5:1.
Våningen på 2 tr. Rekonstruktion av bjälkmålningar från omkring 1640. Arbetet utförs här av en anställd hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna, som låg gömda under golvet i rum 3, upptäcktes vid rivningsarbetet. Bjälkarna övertäcktes sedan igen och finns bevarade under golvet i denna del av rum 3 (hörnet Lilla Nygatan- Kåkbrinken) som är intendentens blivande tjänsterum.
Våningen på 2 tr. Rekonstruktion av bjälkmålningar från omkring 1640. Arbetet utförs här av en anställd hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna, som låg gömda under golvet i rum 3, upptäcktes vid rivningsarbetet. Bjälkarna övertäcktes sedan igen och finns bevarade under golvet i denna del av rum 3 (hörnet Lilla Nygatan - Kåkbrinken), som är intendentens blivande tjänsterum. Till vänster nyupptaget fönster mot Kåkbrinken.
Frimärksavdelningens "Nordenrum" på 1 tr. Restaurering av bjälklag med målningar från omkring år 1640. Arbetet utförs här av anställda hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna låg gömda under golvet till rum 3 på 2 trappor och upptäcktes vid rivningsarbetet. Fönster mot Kåkbrinken.
Postkupén ser ut som den gjort förut, men organisationen är något annorlunda. Kupémästare Tore Welinder, närmast, har befriats från arbetet med värdet och kan helt ägna sig åt att vara arbetsledare. Områdessorterar och expedierar all värdepost gör överpostiljonerna Osborne Raask och Anders Stenke.
Det stora lasset med post, det mesta med facket i tåg 313 från Stockholm kl 22.36, har anlänt till lastbryggan vid postkontoret Eskilstuna 1. Lasset skall lossas och låsas in, vilket är det sista arbetet för dagen för transportörerna. Här lossar Stig Tegevik.
De fem nordiska postförvaltningarnas seminarium, för europeiska posttjänstemän inom ramen för CEPT, behandlade ämnet kassatjänst. Studiebesök på postkontoret Skärholmen 1 (som invigdes den 8 sept 1968). Foto 5 sept 1968. Allan Rosenqvist, närmast, berättar om arbetet i brevkassa för några av CEPT-deltagarna.
Bystad skola. Ommålning av huset 1968. Mannen i kortbyxor är givarens far, Jerzy Luczak-Szewczyk. Den andre är en man som givarens far anställde för arbetet, Tommy Karlsson. Samma sak gäller för bild 5-7 som för bild 3-4, de är tagna 1968, ej 1969 då rullen framkallades.
Skylt ingjuten i sten, vid E4. Text: "Nyköpingsbro. Rastplats 1986. Vägverkets nationella satsning på rastplatser påbörjades 1985 på initiativ av generaldirektören Per Anders Örtendahl. Utbyggnaden av rastplatser är en viktig del i arbetet för en lugnare och säkrare trafik. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande."
MASKINHALLENS UPPRUSTNING Översiktsvy från flyghyllan. Belysningsgondoler och stag uppmonterade. Arbetet utfördes av scenteknik. Kopior av ursprungliga Zeiss-armaturer på plats. Levererades av Annell Ljus och Form. Ansvariga för projektering av hyllans belysning var Ljus och Design AB, Stefan Viktorsson och Jan Gouiedo. Vintern 1996. >>
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.