interiör, kapell, predikstol, kyrkointeriör
Från 299 kr
Roslags-Kulla kyrka
Foto av Bergunda kyrka. Bergunda medeltida kyrkobyggnad med sina tjocka murar och sitt kraftiga torn har karaktär av försvarskyrka. En omfattande renovering som gav kyrkan dess nuvarande utseende exteriört ägde rum 1825-26. Bl.a. revs absiden och koret. Kyrkans östparti fick sin nuvarande form. Den södra tillbyggnaden uppfördes på bekostnad av grevinnan Posse på Bergkvara.
År 1962 revs den gamla orgelläktaren i Dagsbergs kyrka. Läktaren var från 1779 och hade genom åren hyst inte mindre än tre olika orglar. Vid kyrkans omfattande renovering under åren 1958-1963 väcktes tanken till handling att även riva orgelläktaren. Församlingens fördragsamhet med den alltför låga konstruktionen hade blivit allt svagare. En ny orgel kom efter arbetet att placeras på södra sidan i koret.
Douglaska gravkoret i Vreta Kloster kyrka. Koret uppfördes mot kyrkans södra långsida 1663 för fältmarskalk Robert Douglas. Efter denne har ytterligare sex stycken kistor med plats för medlemmar ur den grevliga ätten placerats i gravrummet. Utöver dessa finns där även fem askurnor, varav en utförts av Carl Milles.
En kommendör, troligen kommendör Stefenson, står framme i koret i Amiralitetskyrkan Ulrica Pia och håller ceremoni inför bänkar fyllda med flottister. Vid sidan av honom står en löjtnant med en svensk, tretungad flagga i luften. Bakom kommendören syns Amiralitetskyrkans altaruppsats. Till vänster i bild syns predikstolen och till höger skymtar en av ljuskronorna. Bilder från Krigsmans erindran den 13/10 1951.
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Sankt Peder sn. Primklocka, Funnen i Gamla Lödöse. Primklocka, liten klocka i korväggen, vanlig i medeltida svenska kyrkor, ursprungligen avsedd för ringning vid elevationen i mässan. Efter reformationen användes den ofta för att kalla nattvardsgästerna fram till koret. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=287015
INTERIÖR MOT KORET I KUNGSLENA KYRKA. Tillv.tid: 1928 Övriga nr: 545 Repro nr: Registrator: AB RealNr: 795 Motiv_spec: KYRKA RealNr: 346 Motiv_spec: KYRKOINTERIÖR Proviens Kod: 41 Yrke: Namn: GRANQVIST ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKARA By: Gård: Fastighet: Adress: Proviens Kod: 21 Yrke: Namn: KUNGSLENA KYRKA Land: Län: 16 Kommun: Stad: KUNGSLENA By: Gård: Fastighet: Adress:
Solna kyrka. Den romanska försvarskyrkan av sten, en av Sveriges få rundkyrkor härrör från 1100-talets slut. Det nuvarande koret tillkom troligen vid1200-talets mitt. Under 1300-talet tillbyggdes långhuset, och kyrkan välvdes. Under 1400-talet förlängdes långhuset mot väster och vapenhus samt sakristia byggdes.
2000-11-06, AS. Den nygotiska stenkyrkan från 1878 har tornet i norr och koret i söder. Ett utbyggt tresidigt kor revs vid en restaurering 1937. Den föregående romanska stenkyrkan, riven 1877, hade kalkmålningar från 1400-talet, troligen ut- förda av Amund, och ett skulptursmyckat gravkor för adelssläkten Ribbing från 1646. Detta finns ännu kvar på ödekyrkogården.
Fotografi från samlingen Gellivararesan 1890. Text på baksidan: Interiör från Torneå kyrka. Till vänster i koret sitta inom glas och ramar proclamationer af konungarne Carl XI och Carl XII och Gustaf IV Adolf. Till höger åter sitta porträtten af Kjesarne Alexander I och Nikolaus, med desses högtidliga försäkring om Finlands för all framtid betryggande sjelfständiga ställning.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén. Korväggen har en målad skenarkitektur i grisaille med altartavla - Kristi uppståndelse.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Styrnäs kyrka. Den nya kyrkan av arkitekten J.F Åbom ersatte en medeltida stenkyrka. I motsats till de flesta kyrkor har den koret i väster och tornet i öster, där även ingången är. Kyrkan tillhör Karl Johan-tidens stilepok. Inredningen utfördes av bildhuggaren Olof Hofrén.
Kvissle. Kyrkoruin efter en liten stenkyrka bestående av långhus och smalare rakslutet kor. Kyrkan är påfallande trång (11 x 4,5 m invändigt), även triumfbågen är mycket trång. Ingångar har funnits både på korets och långhusets sydsida. sakrestian har saknats. I koret fanns grunden till ett altare. Sannolikt kan kyrkan dateras till 1200-talet
Själevads kyrka. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet.
Interiör mot koret i Kättilstads kyrka. Altartavlan i två delar framställer korsfästelsen. Den övre delen beställdes 1702 av Måns Griis i Norrköping. Den nedre delen är signerad Magnus Wikander i Västervik och kan dateras till kyrkans tillkomst omkring 1760. Den sistnämnde mästaren har i övrigt målat det mesta av kyrkans interiör.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.