Själevads hembygdsgård. Hembygdsgården ligger i Grönnäs, söder om Moälven, 3 kilometer från Själevads kyrka. Idag finns det 7 byggnader på området, alla ditflyttade; bastu för torkning av säd, smedja, kornhässja, loge, rundloge och bagarstuga. Ett arkiv är inrymt i ett skyddsrum under bagarstugan.
Från 299 kr
Klavreström är en ort och tidigare järnbruk i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, Småland. Orten ingår i tätorten Norrhult-Klavreström. Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Masse har tagit en fin överblicksbild av Husarve från stora landsvägen. Från vänster ser vi gårdens smedja i bulteknik, därefter manbyggnaden, brygghusflygeln, bulmagasinet, grishuset och sist ladugården, vars fähusdel är i sten och laddel i bulteknik, något som var ganska vanligt. På ladans gavel skymtar något bygge, som inte finns kvar idag. Längst till höger ser man lite av uthusbyggnaderna på Bönde Olssons och Hults, se Bild 695-702. Vi ser också tunarna i landskapet och att man delvis har börjat med slantunar av sågat virke längs med landsvägen.
Smiss Elisabet Vedin och fostersonen Artur Karlsson har varit nere vid Nabbu med häst och vagn och hämtat hem strömming, vilken bla kan ligga i den flätade korgen på flaket, det bör finnas plats för mera fisk bakom lämmarna. Det var vanligt att man fiskade många dagar i rad, på våren och hösten ibland i flera veckor, om vädret var tjänligt. Då fick kvinnorna och ev drängar, gamla gubbar och barnen sköta det dagliga på gården. Bakom vagnen står troligen Elisabets man Christian Petter Persson. I bakgrunden ses intressanta byggnader. Den vänstra skulle kunna innehålla smedja och snickarbod, den högra källare eller linbastu. KOLLA BILDER På GåRDEN!
Arjeplog 362:1
Forsvik
Troligen revs flistaksflygeln omkring 1912 när det stora bakbygget till manbyggnaden uppfördes. Det verkar som om denna smedja och snickarbod med magasinsloft uppfördes ungefär samtidigt. 1896 byggdes den stora ladugården. Kanske förbyggde Larssons sig och att det var orsaken till att de sålde 1915 och flyttade till Rotarve i Lye. Och kanske var gården för stor för Östmans, eftersom de i sin tur sålde efter bara några år.
Karnevalståg. En situationsbild från ett karnevalståg, förmodligen från början av 1910-talet med Rantens stationshus på flaket. Inskriptionen är Falköping - Ranten. Observera krutflaggan. I vagnen: Lokeldare Nils Ström. Till höger lokmästare S.R.E. Alexandersson, Ranten. Närmast till vänster Nordins smedja, där "Ballerstenen" hade sin plats, innan den flyttades till Stadsparken. I fonden Väderkvarnen innan den miste sina vingar och sedermera drevs med elektrisk kraft. Till höger om kvarnen Samskolan.
Stadsgata. Borgmästaregatan åt öster mot Östra Vallgatan, med "Millbergska huset" i kvarteret Hantverkaren till höger. Troligen är personerna, somliga med förkläden, vid skylten om tvätt och strykning personal på denna inrättning. Det låga huset inrymde Hammarqvists smedja. Här ses även en firmaskylt för Byggmästare Johannes Nilsson.
Vi ser den gamla manbyggnadens baksida på Smiss södra part. Huset är säkert det stenhus Christen Larsson byggde 1795, men höjt, försett med frontespis och förstorade fönster på 1840-talet. Det ser ut att vara i gott skick, men ändå rev man det och byggde ett stort nytt hus 1929.T h syns brygghuset mad bakbygge som bla innehöll smedja.
Nora Nora stad Lokverkstad 2 lokstall, Nora byggt 1890-91 Från höger räknat, vattentorn och 4 lokstallar, därefter 3 portar och 2 fönster till lokreps verkstad, därefter (med maskin) maskingenjörs expedition och slutligen smedja Vagnreparationsverkstad i Nora Ett hörn av gjuteriet synes längst till höger
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 129 På väg ut ur hamnen GG 250 "Vastkusten" (beskuten och sänkt av tyskarna 25 aug. 1943 i Nordsjön alla man borta, skepparen Torsten Alexandersson ej på bild) Björnhuvudet till höger med Ivar Jonssons smedja, det låga vita huset.
Kvarteret Tulpanen. Den långa vita bostadbyggnaden kallades för "Solgården".I bakgrund Gasverket med Gasklockan och kontorhuset. Den långa stalliknande byggnaden långt till vänster. Till höger Ålderdomshemmet, Falkenberg och inrynde också deras smedja. Åkerjorden hitom "solgård"t.h också Falkenberg. Mitten av 1920-talet. Sandås.
Cykelställ, december 1944. Portström Smidesverkstad, Norra Fiskargatan 12, Gävle. Arvid Portström, bondpojke från Värmland född 1887. Kom till Gävle Kättingfabrik 1913. År 1918 startade Arvid Portström eget. I början av 1920-talet köpte han Ulrik Anderssons välkända smedja på Norra Fiskargatan 12 på Öster.
Cykelställ. December 1944. Portström Smidesverkstad, Norra Fiskargatan 12, Gävle. Arvid Portström, bondpojke från Värmland född 1887. Kom till Gävle Kättingfabrik 1913. År 1918 startade Arvid Portström eget. I början av 1920-talet köpte han Ulrik Anderssons välkända smedja på Norra Fiskargatan 12 på Öster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.