Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
Från 299 kr
Brevkort, "Parti af Varberg.", handkolorerat fotografi taget före april 1905 då meddelanden på brevkorts baksida blev tillåtet. Utsikt mot staden från fästningen. I mitten går Bäckgatan med Gerlachska huset och dess stallar på vänster sida. Jeppa Förstbergs handelsträdgård breder ut sig till vänster och vid järnvägen längst ned ligger 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen. Byggnaden till höger med den vita gaveln står ännu kvar där Slottsgatan idag går upp.
Karlsborg, norra kanalbanken. Före detta Maurits Boustedts villa "Hildas borg" byggdes omkr 1888 -1890. Beboddes en tid av bl.a. kommendanten på fästningen C O Sylvander under hans tjänstgöring åren 1904 - 1911 och även en tid efter sin pension fram till 1922. Den del av staketet som fortfarande står kvar sattes upp under Sylvanders tid och har ett militärt utseende i form av bajonetter och kanonkulor. Kortet är från K-A Hanssons album.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs lasarett, då benämnt Länslasarettet, invigdes den 30 november 1901. På husgaveln anges trots det årtalet 1900. Det efterträdde en sjukhusbyggnad av trä med 40 sängplatser, som uppförts 1852 på samma plats, då kallad Dykerilyckan. Dessförinnan hade länslasarettet varit förlagt till fästningen. I förgrunden ses sjukhusparken med trädgårdsmöblemang i kvarterets nordöstra hörn där Västra Vallgatan och Prästgatan möts. Till vänster skymtar ekonomibyggnaden med personalbostäder, som uppfördes några år senare.
"Parti af nedre fästningen". Bilden ingår i en paketerad serie med fotografens bilder. Vy från mellersta valvet ned mot första. T v fängelsedirektörens bostad, (senare påbyggt med en andra våning), därefter längan som bl a varit infanterikasern, lasarett, kronohäkte samt bostad för fängelsets vaktpersonal. Sista byggnaden på vänsterhand det s k kronobageriet och sedermera Oscar II:s stiftelse för värkbrutna underofficerare (1889). T h längs med backen längan som ursprungligen var verkstad för artilleriet och senare s k befälsbyggnad. Fotot antagligen från åren 1881-1884 eftersom det nya badhuset ännu inte är uppfört.
Vykort, "Varberg. Utsikt från fästningen." I centrum ses trädgårdsmästare Jeppa Persson Förstbergs plantskola i Damlyckan med bostadshuset till vänster, alldeles intill Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886. Villan uppfördes 1896 på Södra Hamnvägen 12 i nuvarande kv Skepparen. På andra sidan järnvägen och Strandvägen ligger Edvard Mathssons fotoateljé, senare s k Lottastugan, Badhusparken (Societets-). Längre ned längs järnvägen ligger "Freds" banvaktarstuga och till höger i bild ses delar av Platsarna. Huset där Slottsgatan idag går upp står ännu kvar. På berget i fjärran skådas vattentornet. Järnvägen söderut fick ändrad sträckning år 1920.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Brevkort, "Parti af Varberg", skrivet 1902. Motivet är en utsikt från fästningen mot staden i öster med del av Platsarna till höger i bild. Gerlachska huset och dess stallar syns mitt i bild på den breda Bäckgatans vänstra sida. Längre upp på gatans högra sida ses Sparbanken och som uppfördes 1898 - fotografiet måste således vara taget mellan 1898-1902. Vid horisonten ses Träslövs kyrka, till vänster om Varbergs kyrktorn. Jeppa Förstbergs handelsträdgård ligger till vänster i bild och byggnaden nedtill med vågräta fasadband är 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.