Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då en fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
MT Falsterbohus Reg:8489 Byggd:1941 Varv:KMV DW:16.475 BR:10.236 Mått:156,4 x 20,1 x 8,8 Upplagd efter leverans fram till 1942 då fartyget sattes in i lejdtrafiken. Minsprängd 1948 utanför Hallands Väderö på resa Göteborg-Malmö. Fartyget sattes på grund för att inte sjunka. Flottogs och togs till KMV för reparation. Såld 1955 till O.&H. HOLTA A/S, Norge. M/T HAVLIDE. Fick 1960 brand i maskinen på resa Aden-Dakar. Efter att branden släckts togs fartyget under bogsering men råkade ut för en storm som fick bogsertrossen att brista. Fartyget strandade och såldes i havererat skick till grekiska upphuggare. Upphuggen 1961 i Pireus, 16574
Kommunalhuset B-salen 1989. Kållereds Röda korset, efter bazaren, funktionärerna. Vänstra sidan m. början vid gaveln: Rolf Leidenberg, ordf. (ryggen mot kameran) Bodil Amberntsson Margit Antonsson Inga Brandin Oscar Westberg Ulla Lindberg Ann-Marie Stomvall Hanni Werner Rolf Werner På höger sida mängst upp mot kameran: Eivind Kullbring David Leidenberg Resten bortvända.
Porträtt av kvinna med hatt i smultronfärgad filt med brätte av flätade sidenband i en mängd färger. Garneringen bildas genom att banden avslutas i nedhängande öglor. Modell efter Simone Cange.
mayansk bildskrift, fotografi, photograph@eng
På natten fiskade man bl a efter ål genom att ha tjärvedsbloss i en liten järnkorg, som var fäst vid en stake och som man satte fast i fören av båten. Ålen och annan fisk drogs till ljuset och man kunde fånga den med ljuster eller ibland håv. Detta gick inte att fotografera, därför har Masse låtit arrangera denna bild där Karl Larsson låtsas brande, fiska med brandjärn, efter ål. På stranden roar sig några personer åt händelsen.
År 1815 ödelades kyrkan i Odensjö av en brand då endast väggarna återstod. En ny kyrka uppfördes 1818 och de gamla väggarna återanvändes. Tidigare klockstapel ersattes med nuvarande torn i väster. Åren 1926-1927 byggdes ett nytt smalare kor i öster efter ritningar av arkitekt Sven Brandel. Gamla koret inlemmades i övriga kyrkorummet. En renovering genomfördes 1953 då nya golv lades in i hela kyrkorummet.
Kv. Steglitsen, Eriksbergsgatan 7, Allégatan 12. Mössebergs skofabrik. A.V. Karlssons skofabrik brann 1909. Efter branden kunde A.V. Karlsson inte starta på nytt. Han hade kommit från Utvängstorp. Verkmästare Pompeius fortsatte därefter skotillverkning i en mindre byggnad på samma tomt, flyttade den snart till Nils Erikssonsgatan och därefter till Döbelnsgatan /Torstenssonsgatan 13. Från vänster Nr 1. Moberg 2. K. Meehr 3. Oskar Johansson 4. Palman 7. Nilsson 8. Lindkvist 9. Sandgren 10. David Johansson 12. Nilsson 13. Anders Andersson (Hedda) 14. Martin Rosenberg 15. Johansson 16. Martin (Nytting) 17. Pompeius (då verkmästare) 18-19. Nottlerskorna frkn. Setterberg.
Vibyggerå kyrka. På 1860-talet beslöt församlingen att bygga en ny kyrka något ifrån den medeltida kyrkan. Byggmästare var P. Nordin från Trönö i Hälsingland och P.O Hillgren från Gästrikland. Kyrkan består av ett stort långhus och torn i väster där ingången finns. Väggarna är vitputsade och taket tegelklätt. Tornhuven är klädd med kopparplåt. långhuset har tunnvälvt tak. 1916 skadades kyrkan av ett blixtnedslag. Tornspiran antändes och endast murarna återstod efter branden. Kyrkan återuppbyggdes något förändrad med A Thurdin från Härnösand som arkitekt. Kyrkan återinvigdes 1919.
Interiör från Biskopsgården; salong med gustavianska möbler. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; rum med kakelugn, bord med böcker på och en lampa i taket. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Marknadsbesökare på Kungsbacka torg år 1948 där bland annat laggkärl ocholika slags korgar saluförs. Bussar står parkerade på torget, men kring denna tid flyttades bussparkeringen till järnvägsstationen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.