Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Här talar han i telefon. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Bensin. Mack. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1953 öppnade Philipssons i Linköping som första bilaffär i landet en permanent utomhusutställning. På bilden demonstrerar Philipssons chef Tage Mårtensson (TH) en DKW cabriolet för försäljningsinspektör Per Sundin. Bilaffär. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Bensinmack. Tanka. Bil. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vinterveden är huggen och ligger på tork, för att i augusti bäras in i vedboden, som nog ryms i magasinets högra halva. Vad den andra halva använts till är oklart. övervåningen är just magasin, det ser man på alla vädringsluckorna. När det var torr luft och lite vind, öppnade man luckorna och öste säden genom att kasta den upp i luften, så var man tvungna att göra före fläktarnas tid så säden inte möglade. I bakgrunden skymtar några av grannpartens uthus.
Under 1880-talet tillkom en rad hotell i Linköping. Orsaken var i främsta ledet järnvägens ankomst till staden under det föregående decenniet. Sist i tidens expansion öppnade Järnvägshotellet alldeles invid centralstationen. Från och med den 1 november 1888 välkomnade man resande till sina 30 fint möblerade rum där priset inkluderade ljus och eldning. Hotellets ritningar är signerade den i Linköping väl ansedda och mycket produktive Janne Lundin. Foto från 1890-talets senare hälft.
Motiv mot del av Stora torget i Linköping. Vy mot väster. Enligt påskrift togs bilden i juni månad 1884. Närmast till vänster ses del av makarna Qvilléns gård. Handlare Lars Eriksson öppnade sin butik i hörnhuset 1880. Till höger Hushållningssällskapets fastighet. Byggnaden uppfördes efter att en tidigare fastighet raserats i en eldsvåda 1864. Länge drevs Sahlström bokhandel i gatuplanet, etablerad av Peter Mathias Sahlström. I bildens övre högra hörn skymtar domkyrkans nya torn som vid tiden höll på att färdigställas.
Gatubild mot korsningen av Bokhållaregatan och Nygatan i Linköping. I fastigheten på Nygatan 31 ses från vänster; J A Westerbergs Läderhandel, Evert Lundbergs Urmakeri och Urhandel samt A M Anderssons Skrädderiaffär. I gården trycktes Östgöta Correspontenten åren 1839 och 1840. År 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Denne öppnade hotell och matsalen Druvan i ett nyuppfört hus på Bokhållaregatan, till vänster på bilden. Byggnaderna revs 1931.
I januari öppnade en servering på Lasarettet i Linköpings så kallade sommarpaviljong. Den förestods av Rosa Lanemo, som här ses servera sysslomannen Edvard Mauroy och sjukhusets husmor Anna-Greta Hofting. Café. Servering. Restaurang. Sjukhus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Strax före jul 1958 öppnade Konsum en ny butik på Nya Tanneforsvägen 55. Butiken beskrevs som en tiptop-affär för speceri- mjölk och charkuterivaror. Frysdisken var 17 meter lång. I vit rock ser man butikens föreståndare Lennart Boman. Konsum. Coop. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 1 oktober 1955 öppnade Hennes första specialbutik för klänningar på St Larsgatan 27. Kiki Betzfeldt och Margit Sjödin bar nyheter från höstmodet. Första dagen visades höstmodet och kunderna fick varsin ros. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Eskilstuna Central gamla stationshus, sedd från bangården. Stationen byggdes av Oxelösund - Flen - Västmanlands Järnväg, OFWJ, 1876. Namnet Eskilstuna Central tillkom 1895 då Norra Södermanlands Järnväg öppnade Eskilstuna Norra och Esilstuna Södra station. Ångloket framför stationshuset är ett av de sju lok som OFWJ anskaffade från Stewart Manchester England 1874-1875. På spåret i mitten av bilden syns ett flertal treaxliga malmvagnar från OFWJ och Frövi-Ludvika Järnväg, FLJ. Däribland OFWJ 682. I bakgrunden skymtas Fors kyrka.
Folkets Park jubileumsmiddag, 21983 Trelleborg kooperativa föreningens 40-årsjubileum 1947, det nystartade kooperativa föreningen Aktiv öppnade butik i fastigheten på Östergatan 29 i mars 1907. Fiol Prawitz, cello Lars Olsson, bas Sven-Erik Axelsson, piano Anna-Lisa Lundin, under orkestern Herbert Hansson, Wirgin och Olivia Nordgren, i förgrunden till vänster om dam med vit hatt och med kaffekopp i handen Josef Löv. Peter Nilsson håller tal.
Konstmuseet VIDA VIDA Museum & Konsthall är ett privatägt konstmuseum med konsthall omkring 9 km söder om Borgholm på Öland, vid länsväg 136. Galleristerna Barbro och Börge Kamras öppnade det av dem själva ritade VIDA Museum & Konsthall 2001. I anläggningen finns en konsthall med tillfälliga utställningar och samlingar av konstnärerna Bertil Vallien, Ulrica Hydman-Vallien och Ulf Trotzig och en av Staffan och Eva Rasjö deponerad samling samtida svensk bildkonst. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Skottar utan lina 3 mars 1966 På bilden syns det ett bostadshus.Bostadshusets tak är lagt med tegelpannor. Husets takkant delar bilden i två lika stora delar. Takåsens två fönsterrutor är öppnade. Den översta delen är ett snötäckt tak där två män är upptagna med snöröjning. I den nedersta delen syns husets fönster. På bilden syns lite snö falla ner från taket. De båda männen har snöspadar i händerna.
Utställning av Kongo- och Kinaföremål. Två missionärer. Vasakyrkan. På bilden troligen missionär Johan Hammar (1863-1967) och Wilhelm Sjöholm (1865-1916), sittande. Missionsetnografiska utställningen var en vandringsutställning som gjordes av missionär Johan Hammar i mars 1913. Utställningen öppnade i den numera rivna Betlehemkyrkan i Göteborg 1 mars 1913 till 8 mars och visade föremål och bilder från Svenska Kongomissionen. Utställningen visades därefter i Jönköping och i Örebro i Vasakyrkan. Även missionär Wilhelm Sjöholm medverkade vid utställningarna.
Timmersax. A-B. Herman Geijer & Co. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Kassans fotoalbum, sid 10 Den 1 oktober 1966 öppnade Milostaben egen kassa. Personalen på både den gamla och nya Avlöningsdetaljen gjorde här ett studiebesök på Försvarets Civilförvaltnings (FCF) Avlöningscentral. Guide var Bint Stig Rådegård. Bild 1. Ann-Marie Eriksson, Elna Fredrikson och Britt-Marie Ahlqvist på Hötorget i Sthlm, framför Konserthuset Bild 2. Elna Fredrikson och Stig Rådegård Bild 3. Elna Fredrikson, May Rundin och Ann-Marie Eriksson blev kvar på P 10 och önskar här Gott Nytt År!
Damcykel. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Herrcykel. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.